Status för livsmiljöer i den bentiska zonen
Den bentiska zonens breda livsmiljötyper kännetecknas av bottenmaterial och djup och inkluderar bottendjurssamhällen och växtsamhällen bestående av kärlväxter och/eller alger. De breda livsmiljötyperna är indelade i fyra djupzoner:
- bränningszonen på stranden som är under inverkan av vågor
- infralitorala zonen som sträcker sig från ytan till det djup till vilket 1 % av ljuset når
- cirkalitorala zonen som sträcker sig från den infralitorala till haloklinen
- öppna havets cirkalitorala zon som är den ljuslösa zonen under haloklinen
Det finns inga djupare zoner i Östersjön. Havsbottenhabitat delas in i fem kategorier efter bottenmaterial: hårda-, grova-, sand-, ler- och blandade bottnar.
De breda livsmiljöerna i bottenzonen har god status, eftersom mänskliga aktiviteter till havs och markanvändning inte orsakar dem skadliga effekter. I sådana fall skyddas utbredningsområdet, samhällsstrukturen och populationerna av naturliga organismer och i området förekommer även störningsbenägna arter.
Status för havsbottnar i breda livsmiljötyper bedöms med tre indikatorer och ett tröskelvärde, varav den svagaste avgör statusen. Statusen är god om:
-
Fysiska störningar
Minst 10 % av havsbottens breda livsmiljöer är inte föremål för kontrollerbara mänskligt inducerade fysiska tryck.
-
Förlust av havsbotten
Andelen förlorad livsmiljö i varje livsmiljö är mindre än 2 % av dess totala yta.
-
Skadliga störningar
I varje livsmiljö är andelen oavsiktligt störd yta (inklusive förlorad yta) mindre än 25 % av dess totala yta.
Utöver tillståndet för breda livsmiljötyper bedöms tillståndet för vattenvegetationen med hjälp av förekomstdjupet av blåstång och rödalger. Tillståndet för mjukbottnade bentiska samhällen bedöms genom att övervaka förhållandet mellan känsliga och resistenta arter i djursamhället samt den regionala diversiteten.
Sammanfattningen av livsmiljöer i den bentiska zonen
Av de breda livsmiljöerna på havsbotten är statusen god särskilt på mörka bottnarna ovanför haloklinen (circalitoralen). Flera havsbottnar i den belysta zonen var i dåligt tillstånd, särskilt på grund av övergödning. Djuphavsbottnarna i Finska viken var i dåligt tillstånd på grund av syrebrist eller förorenade sediment.
Andra mänskliga aktiviteter till havs orsakade högst 3 % av de skadliga störningarna per havsområde. Av makroalgerna har blåstångens status i Bottniska viken hållits stabil, men statusen för rödalger har försämrats i Bottenhavet.
Enligt modelleringen finns det inga bentiska livsmiljöer med ljusa zoner i Norra Östersjön, varför det inte finns någon bedömning om deras status. På grund av frånvaron av ett permanent saltsprångskikt finns det inga öppna havets livsmiljöer i Bottenviken, Kvarken och Bottenhavet. Tillståndet för alla livsmiljöer är förknippat med en osäkerhet, eftersom resultatet påverkas av de osäkerheter som är relaterade till kartläggning och den regionala noggrannheten i miljödata, samt delvis också till valet av bedömningsmetod.
Bottendjurssamhällena har god status på gyttje- och sandbottnar i största delen av havsområdet, men det öppnahavet och de yttrekustvattnen i Finska viken, och inre kustvatten i Åland, Kvarken och Bottenviken har dålig status.
Ympäristötavoitteet merenpohjan hyvän tilan saavuttamiseksi
Det svaga tillståndet av havsbottens livsmiljöer påverkas starkast av övergödning och av multiplikatoreffekter som orsakas av byggandet av stränder såsom bryggor, båtfarleder och muddringar. De miljömål som ställts upp för att minska övergödningen presenteras i del "Eutrofiering"
För att minska de skadliga effekterna av mänskliga aktiviteter har under perioden 2018–2024 endast miljömål relaterade till naturskyddsområden satts upp, varav NATUR1 (Marina skyddsområden täcker minst 10 % av havsområdenas areal och utgör ett enhetligt ekologiskt nätverk) uppnåddes, men NATUR2 och NATUR3 relaterade till skyddets effektivitet, uppnåddes inte.
Bedömning av miljömålen presenteras i Bakgrundsdokument:
Granskning av havsförvaltningens miljömål 2024 (på finska) (pdf, 5 MB)De nya eller förnyade miljömålen för perioden 2024-2030 är:
- Reviderat NÄR1: Näringsbelastningen från jord- och skogsbruk och torvproduktionen minskar.
- Reviderat NÄR2: Näringsbelastning orsakad av vattenbruk hotar inte uppnåendet av god status eller redan uppnådd god status, och belastningsreducerande metoder i vattenbruket tas i användning.
- Reviderat NÄR3: Den luftburna kvävebelastningen från sjöfarten kommer att minska.
- Reviderat NÄR4: Belastningen på havet orsakad av avloppsvatten kommer att minska.
- Reviderat NATUR1: Fokusera ytterligare skydd på de mest värdefulla/centrala områdena vad gäller marin mångfald, med målet att gå mot 30 % täckning av Finlands marina område (inklusive OECM-områden som uppfyller kriterierna).
- Reviderat NATUR2: Effektiviteten i förvaltningen av marina skyddsområden kommer att förbättras.
- Nytt NATUR5: Områden med strikt skydd innehåller de mest värdefulla/känsliga områdena av marin biologisk mångfald, med målet att gå mot 10 % täckning av det marina området.
- Nytt NATUR6: 30 % av förstörda livsmiljöer är under återställande åtgärder.