Hoppa till huvudinnehåll

Status för livsmiljöer i den bentiska zonen

Status för livsmiljöer i den bentiska zonen bedömdes genom att samla in information om fysiska förluster och skador på havsbotten, djup för förekomst av vattenväxter och tillståndet för bentiska djursamhällen. I flera områden hade ljuszonens bottnar dålig status, särskilt på grund av övergödning. Finska vikens djupbottnar hade dåligt status på grund av syrebrist eller förorenade sediment.
Bild
Tiotals bruna musslor och kräftdjur på hög.
Bottnar i gott skick har en rik bottenfauna. © Mats Westerbom

Den bentiska zonens breda livsmiljötyper kännetecknas av bottenmaterial och djup och inkluderar bottendjurssamhällen och växtsamhällen bestående av kärlväxter och/eller alger. De breda livsmiljötyperna är indelade i fyra djupzoner:

  • bränningszonen på stranden som är under inverkan av vågor
  • infralitorala zonen som sträcker sig från ytan till det djup till vilket 1 % av ljuset når
  • cirkalitorala zonen som sträcker sig från den infralitorala till haloklinen
  • öppna havets cirkalitorala zon som är den ljuslösa zonen under haloklinen

Det finns inga djupare zoner i Östersjön. Havsbottenhabitat delas in i fem kategorier efter bottenmaterial: hårda-, grova-, sand-, ler- och blandade bottnar.

Bild
En figur som visar de olika djupzonerna. Bränningszonen ligger nära ytan och där växer trådformiga grönalger. Nedanför den, i den infralitorala zonen växer grön-, brun- och rödalger. Cirkalitoralen är en kustzon som huvudsakligen bildas av djur. Öppna havets cirkalitoral är en djup och mörk zon där bottenlevande organismer lever. Övrigt innehåll förklaras i texten.
Djupzonering av havsbotten och deras flora. © Finlands miljöcentral

De breda livsmiljöerna i bottenzonen har god status, eftersom mänskliga aktiviteter till havs och markanvändning inte orsakar dem skadliga effekter. I sådana fall skyddas utbredningsområdet, samhällsstrukturen och populationerna av naturliga organismer och i området förekommer även störningsbenägna arter.

Status för havsbottnar i breda livsmiljötyper bedöms med tre indikatorer och ett tröskelvärde, varav den svagaste avgör statusen. Statusen är god om:

  1. Fysiska störningar

    Minst 10 % av havsbottens breda livsmiljöer är inte föremål för kontrollerbara mänskligt inducerade fysiska tryck.

  2. Förlust av havsbotten

    Andelen förlorad livsmiljö i varje livsmiljö är mindre än 2 % av dess totala yta.

  3. Skadliga störningar

    I varje livsmiljö är andelen oavsiktligt störd yta (inklusive förlorad yta) mindre än 25 % av dess totala yta.

Utöver tillståndet för breda livsmiljötyper bedöms tillståndet för vattenvegetationen med hjälp av förekomstdjupet av blåstång och rödalger. Tillståndet för mjukbottnade bentiska samhällen bedöms genom att övervaka förhållandet mellan känsliga och resistenta arter i djursamhället samt den regionala diversiteten.

Sammanfattningen av livsmiljöer i den bentiska zonen

Av de breda livsmiljöerna på havsbotten är statusen god särskilt på mörka bottnarna ovanför haloklinen (circalitoralen). Flera havsbottnar i den belysta zonen var i dåligt tillstånd, särskilt på grund av övergödning. Djuphavsbottnarna i Finska viken var i dåligt tillstånd på grund av syrebrist eller förorenade sediment. 

Andra mänskliga aktiviteter till havs orsakade högst 3 % av de skadliga störningarna per havsområde. Av makroalgerna har blåstångens status i Bottniska viken hållits stabil, men statusen för rödalger har försämrats i Bottenhavet.

Bild
Innehållet i tabellen förklaras i texten.
Tillståndet för havsbotten i marina breda livsmiljötyper.Grön färg visar god status och grå svag; när statusen är okänd är den avbildad med vit färg. Enligt resultaten berodde infra- och cirkalitorala zonens svaga status särskilt på omfattningen av den skadliga störningen. © Finlands miljöcentral

Enligt modelleringen finns det inga bentiska livsmiljöer med ljusa zoner i Norra Östersjön, varför det inte finns någon bedömning om deras status. På grund av frånvaron av ett permanent saltsprångskikt finns det inga öppna havets livsmiljöer i Bottenviken, Kvarken och Bottenhavet. Tillståndet för alla livsmiljöer är förknippat med en osäkerhet, eftersom resultatet påverkas av de osäkerheter som är relaterade till kartläggning och den regionala noggrannheten i miljödata, samt delvis också till valet av bedömningsmetod.

Bottendjurssamhällena har god status på gyttje- och sandbottnar i största delen av havsområdet, men det öppnahavet och de yttrekustvattnen i Finska viken, och inre kustvatten i Åland, Kvarken och Bottenviken har dålig status.

Bild
En tabell vars innehåll beskrivs i texten.
Status för bottendjurssamhällen i öppna havet och i kustvattentyper klassificerade med tre indikatorer. Den gröna färgen beskriver bra status och den grå en dålig status. Pilen upp respektive ned beskriver en förbättrad eller försämrad status jämfört med åren 2011-2016, och en pil åt sidan betyder att statusen hållits oförändrad. © Finlands miljöcentral

Ympäristötavoitteet merenpohjan hyvän tilan saavuttamiseksi 

Det svaga tillståndet av havsbottens livsmiljöer påverkas starkast av övergödning och av multiplikatoreffekter som orsakas av byggandet av stränder såsom bryggor, båtfarleder och muddringar. De miljömål som ställts upp för att minska övergödningen presenteras i del "Eutrofiering"

För att minska de skadliga effekterna av mänskliga aktiviteter har under perioden 2018–2024 endast miljömål relaterade till naturskyddsområden satts upp, varav NATUR1 (Marina skyddsområden täcker minst 10 % av havsområdenas areal och utgör ett enhetligt ekologiskt nätverk) uppnåddes, men NATUR2 och NATUR3 relaterade till skyddets effektivitet, uppnåddes inte. 

Bedömning av miljömålen presenteras i Bakgrundsdokument:

Granskning av havsförvaltningens miljömål 2024 (på finska) (pdf, 5 MB)

De nya eller förnyade miljömålen för perioden 2024-2030 är:

  • Reviderat NÄR1: Näringsbelastningen från jord- och skogsbruk och torvproduktionen minskar.
  • Reviderat NÄR2: Näringsbelastning orsakad av vattenbruk hotar inte uppnåendet av god status eller redan uppnådd god status, och belastningsreducerande metoder i vattenbruket tas i användning.
  • Reviderat NÄR3: Den luftburna kvävebelastningen från sjöfarten kommer att minska.
  • Reviderat NÄR4: Belastningen på havet orsakad av avloppsvatten kommer att minska.
  • Reviderat NATUR1: Fokusera ytterligare skydd på de mest värdefulla/centrala områdena vad gäller marin mångfald, med målet att gå mot 30 % täckning av Finlands marina område (inklusive OECM-områden som uppfyller kriterierna).
  • Reviderat NATUR2: Effektiviteten i förvaltningen av marina skyddsområden kommer att förbättras.
  • Nytt NATUR5: Områden med strikt skydd innehåller de mest värdefulla/känsliga områdena av marin biologisk mångfald, med målet att gå mot 10 % täckning av det marina området.
  • Nytt NATUR6: 30 % av förstörda livsmiljöer är under återställande åtgärder.
     

Utgivare

Finlands miljöcentral (Syke)