Marina däggdjurens tillstånd
Gråsälen (Halichoerus grypus) är Östersjöns vanligaste och mest utbredda sälart. Gråsälsbeståndets kärnområde är koncentrerat till Norra Östersjön och nästan 80 % av gråsälarna som räknas varje vår, observeras i Finlands och Sveriges havsområden. Östersjövikaren (Pusa hispida botnica) är däremot beroende av is och snötäcke för sin fortplantning, så dess utbredningsområde ligger i regelbundet frusna havsområden. Därför lever majoriteten av vikarbeståndet i Bottenviken.
Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda valarten som regelbundet förekommer i Östersjön. Populationsstorleken i Östersjöns huvudbassäng uppskattas till endast cirka 500 individer. Beståndets huvudsakliga livsmiljöer finns i Södra Östersjön, i det öppna havets grunda områden mellan Gotland och den polska kusten. I Finland förekommer tumlaren regelbundet, men fåtalig i det öppna havet söder om Åland och Skärgårdshavet. Enligt aktuella uppgifter är det också den norra gränsen för beståndets reguljära utbredningsområde. På andra håll längs vår kust är tumlaren en tillfällig besökare. Beståndet i Östersjöns huvudbassäng har klassificerats som extremt hotad i två bedömningar (IUCN och HELCOMs rödlista).
Sälarnas och tumlarens goda status betyder att bestånden är livskraftiga och på en gynnsam bevarandenivå. När statusen är god hotar inga mänskliga belastningar beståndens livskraft, såsom dödlighet genom bifångst vid fiske, jakt, förstöring och störning av livsmiljöer eller miljögifter.
Vid bedömning av sälbeståndens tillstånd undersöks havssälarnas utbredning, populationsstorlek och hälsotillstånd (näring och förökning). För tumlarens del undersöks endast utbredning och populationsstorlek. Andra indikatorer som beskriver populationen kan inte bedömas i Finland, eftersom prover för en undersökning inte finns tillgängliga. För var och en av dessa indikatorer har ett tröskelvärde fastställts, och när det överskrids är bestånden i ett gott tillstånd. Det bör dock noteras att i ett tätt bestånd, som ligger nära miljöns bärförmåga, kan tröskelvärdena vara lägre än på andra håll.
Sammanfattning av marina däggdjurens tillstånd
Alla indikatorer för gråsäl visar att beståndet har god status i alla havsområden. Vikarbeståndet har god status i Bottenviken och Kvarkenområdet men Ålands, Skärgårdshavets och Finska vikens bestånd har svag status, eftersom antalet och utbredningen av vikare ligger under tröskelvärdena. Försämrade ishabitat återspeglas också i vikarbeståndens svaga status i samma områden.
På grund av sin låga populationsstorlek, långsamma beståndsutveckling och begränsade utbredningsområde når tumlaren inte en god status. Andra indikatorer som beskriver populationen kan inte bedömas i Finland, eftersom prover för en undersökning inte finns tillgängliga.
Uppsatta miljömål för marina däggdjuren
Havssälar
Under perioden 2018–2024 uppmärksammades sälarna endast av ett miljömål: DATA1 Dataunderlaget för östersjövikarens populationer i Finska viken och Skärgårdshavet är starkt och ligger till grund för skyddsåtgärder. Dessutom stöddes sälbestånden av NATUR1 Marina skyddsområden täcker minst 10 % av havsområdenas areal och utgör ett enhetligt ekologiskt nätverk och NATUR2 Marina skyddsområden blir effektiva områden för skydd av havsnaturen.
NATUR1 uppnåddes under säsongen och kunskapsbasen för DATA1 förbättrades, men NATUR2 uppnåddes inte.
Bedömningen av miljömålen presenteras i Bakgrundsdokument:
Granskning av havsförvaltningens miljömål 2024 (på finska) (pdf, 5 MB)För perioden 2024–2030 kommer miljömålen att revideras både vad gäller östersjövikaren och naturskyddsområden:
- Reviderat NATUR1: Fokusera ytterligare skydd på de mest värdefulla/centrala områdena vad gäller marin mångfald, med målet att gå mot 30 % täckning av Finlands marina område (inklusive OECM-områden som uppfyller kriterierna).
- Reviderat NATUR2: Effektiviteten i förvaltningen av marina skyddsområden kommer att förbättras.
- Reviderat NATUR4: TTillståndet av östersjövikarens bestånd i Skärgårdshavet och östra Finska viken kommer att förbättras genom skyddsåtgärder.
- Nytt NATUR5: Områden med strikt skydd innehåller de mest värdefulla/känsliga områdena av marin biologisk mångfald, med målet att gå mot 10 % täckning av det marina området.
- Nytt NRES4: Mängderna av bifångster som erhålls vid fiske är kända och de bidrar inte till att hota artens eller beståndens status och uppnåendet eller bibehållandet av de statusmål som satts upp för dem.
Tumlare
Under perioden 2018–2024 har inga specifika miljömål fastställts för tumlaren. För tumlaren gäller dock samma miljömål som för marina skyddsområden för sälar.
Bedömningen av miljömålen presenteras i Bakgrundsdokument:
Granskning av havsförvaltningens miljömål 2024 (på finska) (pdf, 5 MB)Miljömål för marina skyddsområden som förnyas för perioden 2024–2030:
- Reviderat NATUR1: Fokusera ytterligare skydd på de mest värdefulla/centrala områdena vad gäller marin mångfald, med målet att gå mot 30 % täckning av Finlands havsområde (inklusive OECM-områden som uppfyller kriterierna).
- Reviderat NATUR2: Effektiviteten i förvaltningen av marina skyddsområden kommer att förbättras.
- Nytt NATUR5: Områden med strikt skydd innehåller de mest värdefulla/känsliga områdena av marin biologisk mångfald, med målet att gå mot 10 % täckning av det havsområdet.
- Nytt NRES4: Mängderna av bifångster som erhålls vid fiske är kända och de bidrar inte till att hota arternas eller beståndens status och uppnåendet eller bibehållandet av de statusmål som satts upp för dem.