Miljömål in den tredje havsförvaltningsplanen
Nedan listas de gamla (dvs. samma som under föregående säsong), förnyade (inklusive ändringar) och nya miljömål för marin förvaltning. En grundlig beskrivning av miljömål presenteras på finska i bakgrundsdokument:
Granskning av havsförvaltningens miljömål 2024 (på finska) (pdf, 5 MB)
MILJÖMÅL
NÄR: Fosfor- och kvävebelastning och belastiningen av fasta ämnen och organisk substans minskar (förnyat)
DELMÅL:
NÄR1: Näringsbelastningen från jord- och skogsbruk och torvproduktionen minskar (förnyat)
NÄR2: Näringsbelastning orsakad av vattenbruk hotar inte uppnåendet av god status eller redan uppnådd god status, och belastningsreducerande metoder i vattenbruket tas i användning (förnyat)
NÄR3: Den luftburna kvävebelastningen från sjöfarten kommer att minska (förnyat)
NÄR4: Belastningen på havet orsakad av avloppsvatten kommer att minska (förnyat)
NÄR5: Möjligheterna att förvalta de inre näringsdepåerna inom Östersjön kommer att förbättras (förnyat)
MILJÖMÅL
ÄMNE: Minska belastningen av skadliga ämnen
DELMÅL:
ÄMNE1: Belastningen av kvicksilver, kadmium, nickel och koppar från älvar och deras punktbelastning på havet minskar (förnyat)
ÄMNE2: Det atmosfäriska nedfallet av kvicksilver, kadmium, koppar, dioxiner och polybromerade difenyletrar i finska havsområden minskar (förnyat)
ÄMNE3: Användningen av farliga prioriterade ämnen upphör och deras spridning i vattenmiljön minskar (förnyat)
ÄMNE4: Användning av koppar i bottenfärg och dess spridning i havsmiljön minskar (nytt)
ÄMNE5: Lagringskapacitet för kustnära olja och kemikalieavfall har säkerställts (nytt)
MILJÖMÅL
SKRÄP: Minska nedskräpningen
DELMÅL:
SKRÄP1: Mängden engångsplast på havsstränder kommer att minska med minst 30 % från 2022 års nivån (nytt)
SKRÄP2: Metoderna för övervakning av bottenskräp kommer att fastställas senast 2027 (nytt)
SKRÄP3: Avloppsreningsverk tar bort en mycket betydande del av mikroplaster från avloppsvattnet (gammalt)
MILJÖMÅL
FRÄM: Minska antalet skadliga främmande arter
DELMÅL:
FRÄM1: Ankomsten av nya arter som sprider sig med fartygstrafiken kommer att minska (gammalt)
FRÄM2: Antalet främmande arter som avsiktligt släpps ut i naturen av människor kommer att minska (nytt)
FRÄM3: Främmande arter som spridit sig till följd av mänskliga aktiviteter kommer inte att spridas vidare till nya finska havsområden (nytt)
MILJÖMÅL
NRES: Användningen av marina naturresurser är hållbar
DELMÅL:
NRES1: Styrningen av fisket säkerställer hållbart fiske av de viktigaste kustarterna och biologisk mångfald utan att äventyra uppnåendet av god miljöstatus (gammalt)
NRES2: Havsöringsbeståndens status kommer att förbättras genom reglering av havsfisket (gammalt)
NRES3: Jaktens hållbarhet bedöms enligt ejder- och alfågelpopulationernas status (gammalt)
NRES4: Mängderna av bifångster som erhålls vid fiske är kända och de bidrar inte till att hota artens eller beståndens status och uppnåendet eller bibehållandet av de statusmål som satts upp för dem (nytt)
MILJÖMÅL
NATUR: Naturskydds miljömål främjar uppnåendet av havsmiljöns god status
DELMÅL:
NATUR1: Fokusera ytterligare skydd på de mest värdefulla/centrala områdena vad gäller marin mångfald, med målet att gå mot 30 % täckning av Finlands marina område (inklusive OECM-områden som uppfyller kriterierna) (förnyat)
NATUR2: Effektiviteten i förvaltningen av marina skyddsområden kommer att förbättras (förnyat)
NATUR3: Skärgårdens häckande holmar är fria från främmande rovdjur (förnyat)
NATUR4: Tillståndet av östersjövikarens bestånd i Skärgårdshavet och östra Finska viken kommer att förbättras genom skyddsåtgärder (förnyat)
NATUR5: Områden med strikt skydd innehåller de mest värdefulla/känsliga områdena av marin biologisk mångfald, med målet att gå mot 10 % täckning av det marina området (nytt)
NATUR6: 30 % av förstörda livsmiljöer är under återställande åtgärder (nytt)
MILJÖMÅL
BULLER: Mängden undervattensljud minskar
DELMÅL:
BULLER1: Impulsivt undervattensbuller är inte skadligt för den marina miljön (nytt)
BULLER2: Kontinuerligt undervattensbuller är inte skadligt för den marina miljön (nytt)
BULLER3: De skadliga effekterna av undervattensbuller på arter är kända och bullermängden kan minskas regionalt och tidsmässigt, till exempel med periodiska hastighetsbegränsningar, eller genom skyddsområden där båtliv eller andra aktiviteter begränsas (nytt)
Miljömålen är allmänna till sin natur och därför är de relaterade åtgärder mycket brett. Kostnads- och nyttoanalyserna baserade på allmänna åtgärder skulle resultera i mycket vaga resultat. Därför det är lämpligare att göra kostnads- och nyttoanalysen först i förberedelsefasen av åtgärdsprogrammet.
Lagar och förordningar som styr havsförvaltningen
EU:s havsmiljödirektiv och Finlands nationella lag om vatten- och havsvårdsförvaltningen kräver att miljömål ställs upp (Ramdirektivet om en marin strategi 2008/56/EG , inledning (punkterna 26, 29, 30, 38), Art. 3 (definitioner), Art. 5 (förfallodatum och år), Art.10 (beskrivning och fastställande av miljömål), Art. 13 (åtgärdsprogram punkterna 1 och 7), Art. 17/2b (rapportering och uppdatering), Art. 19 (samråd och information till allmänheten), och bilaga IV (vägledande förteckning över grundläggande förhållanden som ska beaktas vid fastställande av miljömål).
Havsmiljödirektivet har implementerats i Finland genom Lag om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) och genom Statsrådets förordning om havsvårdsförvaltningen (980/2011).
Trots detta är miljömålen för havsförvaltningen inte juridiskt bindande som miljömålen för vattenförvaltning. Miljömålen för havsförvaltningen överensstämmer inte med miljömålen för vattenförvaltningen, som är bindande för tillståndsprövningen. Ett exempel på dessa är EU-domstolens preliminära avgörande i samband med det tyska Weser-beslutet, eller det finska Finpulp KHO-beslutet. Miljömålen för havsförvaltningen ersätter eller förhindrar inte heller de mål som Finland har gått med på eller samtyckt till internationellt, till exempel i multinationella avtal under FN, såsom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). eller Östersjöskyddskommissionen (HELCOM). När det gäller sjöfarten har Finland till exempel ingen lagstiftande myndighet utanför sitt eget territorialvatten.
Det är dock lämpligt att sätta upp miljömål för havsförvaltningen eftersom dessa vägleder fastställandet av åtgärder och möjliggör övervakning av uppnåendet av dessa mål, såsom art. 13 punkterna 1 och 7 i havsmiljödirektivet anges.
Miljömålen anger dock inte antalet åtgärder, deras intensitet eller de resurser som krävs för att genomföra åtgärderna. I samband med uppdateringen av åtgärdsprogrammet kan därför åtgärder planeras även för sjöfarten som tar hänsyn till Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) rättsverkningar och främjar uppnåendet av dessa och nationella miljömål. Miljömålen för havsförvaltningen, som fastställs i 2024 års statusbedömning, bygger till stor del på miljömålen från föregående genomförandeomgång och de nya målen baseras på de resultat och behov som tagits upp i den nya lägesrapporten 2024.