Eutrofiering
Övergödning av vatten orsakas av en ökning av primärproduktionen, vilket orsakas av en för stor näringsbelastning. Övergödningen påverkar hela vattenekosystemet. Den visar sig som förgrumling av vattnet, ökning av cyanobakterier och trådalger, nedslamning av botten och syrebrist och som förändringar i biologiska populationer.
Havets tillstånd är bra när den människoinducerade eutrofieringen, särskilt dess negativa effekter, såsom minskad biologisk mångfald, försämring av ekosystemen, skadliga algblomningar och syrebrist på havsbottnen minimeras.
Övergödningen bedöms utifrån mängden näringsämnen och övergödningens effekter. Direkta övergödningseffekter inkluderar en ökning av mängden a-klorofyll och en ökning av blågröna algblomningar, i kustvatten även en ökning av växtplanktonbiomassa och ett minskat tillväxtdjup för makroalger. Övergödningens indirekta effekter inkluderar ett minskat siktdjup, en försämring av tillståndet i bentiska samhällen och, i öppna havsområden, dessutom en försämring av syresituationen på bottnen.
Sammanfattning av eutrofieringsstatus i finska havsområden
Finlands havsområde är fortfarande eutrofierat. Halter av näringsämnen och växtplanktonklorofyll är för höga i alla öppna havsområden, siktdjupet är för litet och blomningen av blågrönalger (cyanobakterier) är för omfattande och riklig. Syresituationen i bottennära vatten bedömdes vara god i det öppna havsområdet i Bottniska viken och svag i de djupa havsområdena i Norra Östersjön och Finska viken. Näringsbelastningen från älvar har inte minskat under 2000-talet, vilket förutspår att övergödningen inte kommer att förbättras om inga förändringar i markanvändningen sker i avrinningsområdet.
Vad gäller eutrofiering är det övergripande tillståndet i det finska havsområdet vid kusten och i det öppna havet svagt. Jämfört med 2011-2016 har eutrofieringen som helhet inte förändrats särskilt mycket.
Förklaringar till eutrofieringens indikatortabell
Öppna hav och kustvatten eutrofiering mäts med flera indikatorer:
- DIN: löst oorganiskt kväve
- TN: totalkväve
- DIP: löst oorganisk fosfor
- TP: totaltfosfor
- Chl-a vår: a-klorofyllhalt som beskriver växtplanktonsamhällets biomassa på våren
- Chl-a sommar: a-klorofyllhalt som beskriver växtplanktonsamhällets biomassa på sommaren
- VPL-biomassa: total biomassa för växtplanktonsamhället
- Cyanobakterie: omfattning och överflöd av blomningar
- Siktdjup: vattnets klarhet i meter
- Syreskuld:
- Syre: index för syrehalt i grunt vatten och brist på syre i vattenmassan under haloklinen i öppna hav
- BQI+BBI: bottendjursindex
- Bottendjur: regional biologisk mångfald
- Vattenväxter: växtdjup av blåstång och rödalger vid finska fastlandet och växtdjup av alla vattenväxter på Åland
På lång sikt har eutrofieringsstatusen för kustvattnen har hållits liknande i de flesta områden och med samma indikatorer från 1990-talet till idag. I ungefär en tredjedel har läget förbättrats och huvudsakligen hållits oförändrat. Med cirka en fjärdedel av indikatorerna har läget förbättrats på öppna havet men de flesta av indikatorerna visar antingen en förändring mot en svagare riktning eller ett oförändrat läge. Statusen har förbättrats mestadels för kväveindikatorerna.
Miljömål för att minska näringsbelastningen
För åren 2018-2024 hade sex miljömål satts upp för att minska näringsbelastningen:
- NÄRallmän: Taket för fosfor- och kvävebelastningen underskrids och belastningen från fasta ämnen minskar
- NÄR1: Belastningen från näringsämnen samt organiska och fasta ämnen i jord- och skogsbruket samt torvbrytningen minskar
- NÄR2: Näringsbelastningen från vattenbruket hotar inte uppfyllelsen eller upprätthållandet av god miljöstatus
- NÄR3: Luftburen kvävebelastning från sjöfarten och sjötrafiken minskar
- NÄR4: Avloppsvattenbelastningen minskar 2018–2024
- NÄR5: Förbättra möjligheterna att kontrollera Östersjöns interna näringsdepåer
Men eftersom minskningen av näringsbelastningen var relativt svag och ingen tydlig minskning av belastningen från de största belastningskällorna hade skett, sätts reviderade miljömål upp för åren 2024–2030.
Utvärderingen av miljömålen presenteras i Bakgrundsdokument:
Granskning av havsförvaltningens miljömål 2024 (på finska) (pdf, 5 MB)Följande miljömål är uppsatta för perioden 2024-2030:
- Det reviderade allmänna målet för minskning av näringsbelastningen NÄRallmän: Fosfor- och kvävebelastning och belastiningen av fasta ämnen och organisk substans minskar.
-
Reviderat NÄR1: Näringsbelastningen från jord- och skogsbruk och torvproduktionen minskar. Minskningsmålen presenteras mer i detalj i tabellen:
Behovet att minska belastningen av näringsämnen (xlsx, 14 kB) - Reviderat NÄR2: Näringsbelastning orsakad av vattenbruk hotar inte uppnåendet av god status eller redan uppnådd god status, och belastningsreducerande metoder i vattenbruket tas i användning.
- Reviderat NÄR3: Den luftburna kvävebelastningen från sjöfarten kommer att minska.
- Reviderat NÄR4: Belastningen på havet orsakad av avloppsvatten kommer att minska.
- Reviderat NÄR5: Möjligheterna att förvalta de inre näringsdepåerna inom Östersjön kommer att förbättras.