Uppföljning av Östersjöns tillstånd

Genom långsiktig uppföljning av Östersjöns tillstånd producerar man tillförlitlig information till stöd för beslutsfattande som berör havet. Med hjälp av övervakningsprogram man samlar ihop information om utvecklingen av Östersjöns tillstånd och förändringar i faktorer som ändrar det. Därtill produceras information om miljöbelastningen från mänsklig aktivitet och om dess inverkan på havsmiljöns tillstånd. Uppföljningsdata utgör bas för planering av havsvårds åtgärder och för uppföljning av deras effekter på havets tillstånd.

Uppföljningen av Östersjöns tillstånd är en del av EU:s gemensamma vattenvård. EU:s ramdirektiv om en marin strategi syftar till att få de europeiska haven i ett gott tillstånd. Direktivs utgör marin strategi, som kallas i Finland havsförvaltningsplanen. Havsförvaltningsplanen har tre delar: bedömning av havsmiljöns tillstånd, övervakningsprogram och åtgärdsprogram. Var och en av dom uppdateras vart sjätte år.

Övervakningsprogrammet består av 13 programhelheter

Övervakningsprogrammet består av 43 delprogram som är samlade under 13 programhelheter. Programmet producerar information om havsmiljöns mångfald, främmande arter, fiskbestånden, eutrofiering, hydrografiska förändringarna, halterna av skadliga ämnen, nedskräpning och buller. 

Finlands först övervakningsprogrammet färdigställts 2014 och det uppdaterades 2020. Genom övervakningsprogrammet mäter man, hur de fastställda miljömålen genomförts, och har man uppnått ett gott tillstånd i havet.

Utifrån bedömningarna utarbetas ett åtgärdsprogram för havsvården innehållande förslag på åtgärder som förbättrar havets tillstånd.

Finlands övervakningsprogram av Östersjön har koordinerats med andra kuststater vid Östersjön genom HELCOM-samarbetet.

Information produceras av flera forskningsinstitutioner

Uppföljingen sammanställer information som produceras av flera forskningsinstitutioner.
Arbetet koordineras av Finlands miljöcentral.

Förutom Finlands miljöcentral de ansvariga myndigheter av delprogramme är regionförvaltningsverken, NMT-centralen, Meteorologiska institutet, Naturresurscentralen, Forststyrelsens naturtjänster, Gränsbevakningsväsendet, Livsmedelsverket, Social- och hälsovårdens tillstånds- och tillsynsverk, Strålsäkerhetscentralen, Institutet för hälsa och välfärd och miljöministeriet. Därtill Geologiska forskningscentralen, Gränsbevakningsväsendet och övriga vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen myndigheter ansvar på sina sektorer att producera och samla ihop nödvändig information för behovs av havs uppföljning.

Samarbetsparterna som assisterar myndigheterna vid övervakningen är Naturvetenskapliga centralmuseet, Sääksisäätiö (Fiskgjusefonden), Håll Skärgården Ren rf och WWF Finland. Dessa samarbetspartner bland annat koordinerar medborgarobservationer.

Landskapet Åland ansvarar för övervakningen i sina egna vattenområden.

Övervakning sker både i kustvattnen och på öppet hav 

Aktiviteter som ingår i Finlands övervakningsprogrammet utförs både i kustvatten och i öppet hav. Programmet omfattar kustens ytvatten i havsområdet inom en sjömil från strandlinjen, och havsvatten utanför kustvattnen ut till den yttre gränsen för Finlands ekonomiska zon.

En del av observationsplatserna inom programmet är med i de långsiktiga uppföljningarna. Vid dessa har man med tiden fått långa tidsserier som berättar om utvecklingen av vattentemperaturen, salthalten, syrehalten, näringsämnen, grumligheten, skadliga ämnen samt plankton och bottendjur.

Observationer från hela Östersjöområdet samlas in under de forskningsresor som Finlands miljöcentralens forskningsfartyg Aranda gör i samarbete med bland annat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Genom automatiska mätinstrument som monterats på handelsfartyg (Alg@line) följer man ytvattnets temperatur och salthalt i realtid samt halterna av alger. Längs kusterna samlar NTM-centralerna in information om kustvattnens tillstånd. Vid bedömningen av havets tillstånd utnyttjas även den information som produceras genom satellitbilder.