Hoppa till huvudinnehåll

Främmande arter

Främmande arter vandrar till ett nytt område genom mänsklig aktivitet och de påverkar områdets ekosystem. Under åren 2017-2022 har inga nya främmande arter kommit till Finlands havsområden, men tre arter som tidigare anlänt till Östersjön utökade sitt livsmiljö i Finlands havsområde. Dessutom har tidigare anlända arterna ökat i mängd och deras utbredningsområden har utökats. Beträffande främmande arter är Östersjöns tillstånd svagt.
Bild
Vita havstulpaner med fjäderlika extremiteter i vatten.
Den släta havstulpanen är en av de första främmande arterna som spred sig till Östersjön. Den fäster sig på fasta ytor, t.ex. på en sten eller på botten av en båt, och använder sina solfjäderformade extremiteter för att filtrera föda från vattnet. © Mats Westerbom

Främmande arter är arter som har spridit sig genom mänsklig aktivitet från sitt ursprungliga förekomstområde till ett nytt område, ibland även långa avstånd. Efter att ha anlänt till en ny livsmiljö anpassar sig några av de främmande arterna till den nya miljön och börjar föröka sig. Dessa etablerade främmande arter kan äventyra lokala arters och ekosystems funktion. 

Främmande arter sprids till Finlands kust till exempel med fartygens barlastvatten och även med fåglar. Även avsiktlig utsättning av främmande arter i naturen har påträffats i Finland. Strömmar och avrinningsvatten sprider etablerade främmande arter från ett område till ett annat och även till andra delar av Östersjön. Tillståndet för främmande arter i Östersjön bedöms med fyra indikatorer:

  1. Nya främmande arter

    Summeras nya främmande arter som kommit till Östersjön under en sexårsperiod. Om inga nya främmande arter anlänt genom mänsklig påverkan under den granskade perioden har området god status.

  2. Förändringen av antalet främmande etablerade arter i Östersjön

    Statusen är god om antalet av dessa inte har ökat.

  3. Förändringar i förekomsten och utbredningen av invasiva främmande arter

    Statusen är god om utbredningen eller förekomsten av invasiva arter inte har ökat;

  4. Förhållandet mellan främmande arter och inhemska arter

    Granskas förhållandet mellan främmande arter och inhemska arter i gruppen bortstmaskar. Statusen är god om förhållandet mellan främmande arter och inhemska arter inte har ökat.

Bild
Randiga musslor och vita knoppliknande havstulpaner på en röd sten.
Vandrarmusslan hittades i Finska viken på 1990-talet. Musslorna bildar stora bestånd och kan blockera rör eller täcka byggnadsstrukturer. © Petra Pohjola, Metsähallitus

Sammanfattning av främmande arter

För främmande arters del bedömdes Östersjöns status som svag, på grund av spridningen och förekomsten av etablerade främmande arter. Enligt indikatorerna som beskriver främmande arter har Finlands havsområden god status endast när det gäller spridningen av nya främmande arter, eftersom inga nya främmande arter anlände till havsområdet under bedömningsperioden. Andra indikatorer visar svag status, så att totalt sett uppnåddes inte en god status vad gäller främmande arter under denna bedömningsperiod.

Bild
Tabell över främmande arters status. Innehållet förklaras i texten.
Resultaten av indikatorerna som visar tillståndet i Finlands havsområden åren 2017–2022 och helhetsbedömningen av havets tillstånd med avseende på främmande arter. Grön = god status uppnådd, grå = god status är inte uppnådd. Den horisontella pilen visar att inga förändringar skett i indikatorns status jämfört med åren 2011–2016, och den nedåtgående pilen visar att statusen har försvagats. Förändringen av andra indikatorer bedömdes inte. © Finlands miljöcentral

Miljömål för främmande arter

Det fanns bara ett miljömål för främmande arter 2018-2024: Antalet arter som sprids med fartygstrafiken kommer att minska. 

Detta är fortfarande det viktigaste miljömålet, eftersom de barlastvattenbehandlingar som krävs enligt barlastvattenkonventionen fortfarande inte är giltiga på grund av övergångsperioderna. Dessutom finns det internationella regler för att förhindra att främmande arter sprids genom att fästa sig vid fartygsskrov, men de är ännu inte juridiskt bindande. Detta arbete bör fortsätta så att juridiskt bindande förordningar för rengöring av skrov kan sättas i kraft och ett miljömål för dessa främmande arter kan fastsällas.

  • Reviderat miljömål FRÄM1: Ankomsten av nya arter som sprider sig med fartygstrafiken kommer att minska.

För att begränsa spridningen av främmande arter fastställs två nya miljömål. Den första av dessa siktar till att minska antalet främmande arter som avsiktligt släpps ut i naturen. Under de senaste åren har främmande arter medvetet släppts ut i naturen (t.ex. akvariearter) och detta kan åtgärdas genom att förbättra och öka informeringen. Det andra miljömålet siktar till att främmande arter som etablerat sig i ett område inte sprider sig vidare inom Finlands havsområden. I detta miljömål övervakas rengöringen av skroven på nationella sjöfartsfartyg och småbåtar så att rensat material och främmande arter inte kommer ut i havet. 

Bedömningen av miljömålen presenteras i Bakgrundsdokument:

Granskning av havsförvaltningens miljömål 2024 (på finska) (pdf, 5 MB)

Nya miljömål:

  • FRÄM2: Antalet främmande arter som avsiktligt släpps ut i naturen av människor kommer att minska.
  • FRÄM3: Främmande arter som spridit sig till följd av mänskliga aktiviteter kommer inte att spridas vidare till nya finska havsområden.

Utgivare

Finlands miljöcentral (Syke)