Hoppa till huvudinnehåll

Hydrografiska förändringar i den marina miljön

Mänsklig aktivitet kan orsaka förändringar i havsströmmar, vågor eller vattnets fysiska egenskaper. Dessa förändringar påverkar livsmiljöernas kvalitet och därmed hela ekosystemets tillstånd. I Finlands havsområden är området för hydrografiska förändringar litet och i detta avseende har alla havsområden god status.
Bild
En brygga i storm.
Mänskligt skapade strukturer eller användningen av havet kan påverka vattenströmmar och vågor. © Riku Lumiaro

Hydrografiska förändringar är förändringar i vattenströmmar, vågor, salthalt och temperatur orsakade av människor. De kan till exempel orsakas av olika strukturer, såsom broar eller vallar, dämning av älvar, muddring eller kylvatten som släpps ut i havet. Hydrografiska förändringar påverkar livsmiljöernas kvalitet och därmed även ekosystemets tillstånd.

När havet har god status vad gäller hydrografi, förändrar inte strukturerna byggda på stranden, havsbotten eller havet, eller deras funktion, nämnvärt de hydrografiska förhållandena i området och orsakar inte en betydande minskning av den naturliga livsmiljön.

Statusbedömningen fokuserade på effekter av strömmar orsakade av kustnära strukturer såsom fördämningar, vågbrytare, broar och vallar. Omfattningen av effekterna varierar i olika kustområden så att effekternas andel är 0,05-1,2 % av kustområdenas areal. Effekterna är mest omfattande i Bottenhavets kustvatten, där en hel del av skärgården tidigare omvandlats till en sötvattensbassäng och effekterna fortfarande bedöms som skadliga. Bedömningen omfattar inte Ålands kustvatten.

Bild
En tabell vars innehåll förklaras i texten.
Areal av områden med hydrografiska förändringar och deras andel av havsområdets kustvatten. Ålands kustvatten ingår inte i uppskattningen. © Finlands miljöcentral

Den genomsnittliga värmebelastningen på havet genom kondensat från industri och värmekraftverk under åren 2017-2022 uppskattades för varje kustvattentyp. Värmebelastningens omfattning beror i hög grad på industrins och storstädernas läge i kustområdena. Värmebelastningen är störst i Finska vikens och Bottenhavets inre kustvatten.

  Värmebelastning (TJ)
Finska vikens inre kustvatten  87 935
Finska vikens yttre kustvatten  10
Sydvästra innerskärgården      3 483
Bottenhavets inre kustvatten  98 893
Kvarkens innerskärgård  1 606
Bottenvikens inre kustvatten  3 438

Områdena med hydrografiska förändringar uppskattades som helhet vara små, och därför har de finska kustvattnen en god status. I statusbedömningen utreddes dock inte de hydrografiska effekterna på de mer exakt definierade livsmiljötyper. Vissa av kustvattnens livsmiljötyper – t.ex. många flador – är små och känsliga för strömförändringar. I de följande statusbedömningarna bör förändringarna i dessa bedömas närmare.

Miljömål för hydrografiska förändringar

Trycket som orsakas av hydrografiska förändringar kräver för närvarande inga miljömål. De nya och reviderade miljömålen relaterade till naturskyddsområden kommer dock också att förbättra tillståndet för ström- och salinitetsförhållanden i kustvattnen.

Utgivare

Finlands miljöcentral (Syke)