Undervattensbuller
Undervattensbuller är antropogent alstrade ljud som är högre än naturliga undervattensljud. Höga ljud eller långvarigt buller kan vara skadliga för marina däggdjur, fiskar och ryggradslösa djur. I vatten färdas ljud snabbare och bär längre än i luft, vilket betyder att ljudets påverkningsområde också är större. Det vanligaste sättet att uttrycka intensiteten av bullret är ljudtrycksnivån, vars enhet är decibel (dB). Ljudvolymer uppmätta i vatten kan dock inte direkt jämföras med ljudtrycksnivåer uppmätta i luft. På grund av densitetsskillnaden mellan vatten och luft är mätresultatet under vatten betydligt högre än i luft.
Undervattensbuller delas in i kontinuerligt och momentant eller impulsivt buller. De kommer från olika källor och deras effekter skiljer sig avsevärt.
-
Kontinuerligt buller
Kontinuerligt buller härrör huvudsakligen från fartygstrafiken och propellerkavitationen, och är i allmänhet starkast vid relativt låga frekvenser (63 och 125 Hz). En del av bullret kommer också från ekoloder. Kontinuerligt buller kan täcka ljud som är viktiga för djur eller leda till beteendeförändringar såsom flyktreaktioner. Sjöfartstrafiken har förutsetts öka både globalt och i Östersjön, vilket också skulle innebära en konstant ökning av mängden och intensiteten av undervattensbuller. Kontinuerligt buller orsakas också bl.a. av havsbaserade vindkraftverk och säsongsbetonad drift av småbåtar.
-
Det impulsiva bullret
Det impulsiva bullret är oregelbundet och kommer främst från undervattensbyggen vid kusten och ibland även på öppna havet. Mycket höga impulsiva ljudtrycksnivåer har bl.a. uppmätts i samband med hamnmuddring, gruvdrift eller pålning under byggskedet av kraftverk och broar. I framtiden kommer det ständigt ökande byggandet av havsbaserad vindkraft också att öka mängden impulsivt buller i öppna havet.
Fastställandet av god status för undervattensbuller baseras på indikatorarter
Bullertillståndet kan bedömas genom bullerkänsliga indikatorarter. Av däggdjuren berör det tumlare, östersjövikare och gråsäl, och av fiskar, torsk och strömming. Fiskars hörsel är känsligare vid lägre frekvenser, varför deras exponering för buller bedöms till 125 Hz i tredjedels oktavband. Däggdjurens hörsel är känsligare vid högre frekvenser, och deras bullerexponering uppskattas till 500 Hz i tredjedels oktavband.
Vid bedömning av statusen för kontinuerligt buller undersöks både bullrets störningsförmåga och dess rumsliga och tidsmässiga täckning. Ett område anses ha dålig status om mer än en femtedel av livsmiljön för indikatortypen utsätts för i genomsnitt 110 dB undervattensbuller under en enskild kalendermånad, eller om mänskliga aktiviteter ökar bullret med i genomsnitt mer än 20 dB jämfört med naturliga nivåer under en enskild kalendermånad.
Det finns två tröskelvärden för impulsivt undervattensbuller: för kortvarig och långvarig exponering. För det långsiktiga tröskelvärdet får högst 10 % av indikatorartens livsmiljö utsättas för starkt buller under ett kalenderår. Vid korttidsexponeringströskeln får inte mer än 20 % av indikatorartens livsmiljö utsättas för högt buller under någon enskild dag av året. Korttidsexponering upplevs ha en mindre effekt på populationen av indikatorarten, varför dess regionala omfattning kan vara större.
Sammanfattning av undersvattenbuller
Undervattensbuller bedömdes genom kontinuerligt och momentant buller. När det gäller momentant buller bedömdes statusen vara god, men på grund av materialets dåliga tillgänglighet råder det en stor osäkerhet ifråga om bedömningen. Det kontinuerliga bullret överstiger den naturliga ljudtrycksnivån med 20 dB i mer än en femtedel av bassängerna i Finska viken och norra Östersjön. Eftersom detta överskrider det internationellt överenskomna tröskelvärdet bedömdes dessa havsområden ha en dålig status beträffande bullernivån.
Miljömål för att minska undervattensbullret
Energi och undervattensbuller har för närvarande inga nationella miljömål och i 2018 års statusbedömning ingår endast målet 'DATA2: Undervattensbullrets negativa effekter för arterna är kända' som behandlade undervattensbuller. Under perioden 2018–2024 ökade kunskapen om bullers skadeverkningar tack vare ett flertal forskningsprojekt, mätningar och internationella arbetsgrupper. Målet kan anses vara uppnått, men utredningarna kommer vidare att specificeras under perioden 2024–2030.
Bedömningen av miljömålen presenteras i Bakgrundsdokument:
Granskning av havsförvaltningens miljömål 2024 (på finska) (pdf, 5 MB)Följande miljömål är uppsatta för buller 2024-2030:
- nytt BULLER1: Impulsivt undervattensbuller är inte skadligt för den marina miljön. Impulsivt buller från explosioner, pålning, akustiska ekolodningar, avvisare och andra impulsiva bullerkällor inte skadar marina däggdjur, fiskar eller andra marina djur (akuta effekter). Dessutom bör den tidsmässiga och rumsliga täckningen av impulsivt buller inte störa marina däggdjur och fiskar alltför upprepat över ett alltför stort område under bedömningsperioderna (kroniska effekter).
- nytt BULLER2: Kontinuerligt undervattensbuller är inte skadligt för den marina miljön. Som en allmän regel är att intensiteten av kontinuerligt undervattensbuller från fartygstrafik (inkl. kontinuerliga ekolodningar) och andra långtidsljudkällor, såsom driften av vindkraftsparker, samt den tidsmässiga och rumsliga täckningen under bedömningsperioden, inte är för upprepad eller för utbredd i kvalitet för att störa marina däggdjur, fiskar eller andra marina djur, eller täcka för mycket av undervattensljudlandskapet.
- nytt BULLER3: De skadliga effekterna av undervattensbuller på arter är kända och bullermängden kan minskas regionalt och tidsmässigt, till exempel med periodiska hastighetsbegränsningar, eller genom skyddsområden där båtliv eller andra aktiviteter begränsas.