Landskap

Nationellt värdefulla landskapsområden

I Finland finns det 186 nationellt värdefulla landskapsområden. De utgörs av de mest representativa kulturlandskapen på landsbygden. Deras värde baserar sig på den mångformiga kulturpåverkade naturen, det vårdade odlingslandskapet och det traditionella byggnadsbeståndet. Dessutom inbegriper områdena andra landskapstyper, bl.a. objekt som representerar skärgårdslivet och det samiska levnadssättet samt historiskt betydelsefulla landskapssevärdheter. De nationellt värdefulla landskapsområdena (VAMA) grundar sig på markanvändnings- och bygglagen.

• Nationellt värdefulla landskapsområden

Landskapsvårdsområden

Med stöd av naturvårdslagen kan man inrätta särskilda landskapsvårdsområden. Dessa hjälper oss att värna om bl.a. natur- eller kulturlandskapet och de historiska särdragen i områden. Landskapsvårdsområdena inrättas i nära samarbete med lokala aktörer, som t.ex. byföreningar och kommuner.

• Landskapsvårdsområden bevarar landsbygdslandskapens kultur- och naturvärden (miljöministeriet)

Vårdbiotoper

Miljöministeriet har kartlagt vårdbiotoper formade av den traditionella markanvändningen. De är ofta viktiga ur ekologisk synpunkt, som biotoper. Vårdbiotoper är kulturpåverkade naturtyper formade huvudsakligen av ängs- och beteshushållning, t.ex. ängar, hagmarker, skogsbeten och hedar.

Vårdbiotoper är unika artmässiga helheter skapade av det traditionella jordbruket. Om dessa försvinner hotas livsmiljön för många djur- och växtarter att utrotas. Deras sammanlagda areal har minskat kraftigt i takt med förändringen av landsbygdens struktur och de nya produktionsmetoderna. Man försöker skydda vårdbiotoperna genom landskapsvårdsprojekt och stödåtgärder som bevarar det traditionella jordbrukslandskapet.

Byggda kulturmiljöer av riksintresse

Den byggda kulturmiljön omfattar historiska byggnader, den tidiga industrins och trafikens miljöer, landskapen formade av trädgårdskulturen och fornlämningar. Den uppdaterade inventeringen av Finlands byggda kulturmiljö färdigställdes 2009, då Museiverket gjorde en förteckning över mer än 1 400 kulturhistoriskt betydelsefulla byggda miljöer. Inventeringen av byggda kulturmiljöer baseras på markanvändnings- och bygglagen.

• Byggda kulturmiljöer av riksintresse (Museiverket)
• Byggda kulturmiljöer av riksintresse (kulturmiljo.fi)

Nationalstadsparker

Med stöd av markanvändnings- och bygglagen kan man inrätta nationalstadsparker. I dessa införlivas den värdefulla kulturmiljön och stadsnaturen i stadsbornas dagliga miljö och rekreationsområden i enlighet med principerna om en hållbar stadsplanering. I nationalstadsparkerna finns nationellt värdefulla objekt, men även mer vardagliga områden. Det är staden eller kommunen som lägger fram förslag om att inrätta en nationalstadspark, och miljöministeriet fattar beslut om inrättandet.

• Nationalstadsparker bevarar stadens natur- och landskapsvärden (miljöministeriet)
• Nationalstadsparker (kansallisetkaupunkipuistot.fi)

Nationallandskap

År 1992 firade miljöministeriet 75-årsjubileet av Finlands självständighet genom att utse 27 nationallandskap. Till nationallandskap utsågs kulturhistoriskt värdefulla landskapsobjekt som på ett mångsidigt sätt reflekterar det finländska näringslandskapets historia samt Finlands regionala särdrag eller som har haft stor betydelse för skapandet av den finländska identiteten och landskapsbilden.

• Nationallandskap

Europarådets landskapskonvention

Europarådets landskapskonvention är en internationell överenskommelse som berör landskap. Konventionens mål är att främja skyddet, skötseln och planeringen av landskap. Finland anslöt sig till konventionen 2006.

I landskapskonventionen uppfattas landskapet på en övergripande nivå. Enligt den innebär landskapet ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer”. Konventionen omfattar alla landskap såväl på landsbygden som i städer, tätorter och deras utkantsområden. Även vatten- och strandområden samt undervattenslandskap är inkluderade.

Finland deltar aktivt i det internationella samarbetet inom Europarådets landskapskonvention. En del av samarbetet är till exempel det årliga firandet av Landskapsdagen den 20 oktober och delta i jakten på Europarådets landskapspris. Europarådets landskapspris är ett internationellt erkännande av åtgärder som främjar landskapsskydd, skötsel eller planering. Priset delas ut vartannat år. För att ansöka om priset organiseras en tävling om bästa landskapsprojekt i Finland, som fungerar som det inhemska urvalsförfarandet för landskapspriset.

Landskapskonventionen förutsätter att de stater som undertecknat konventionen verkställer landskapspolitiken. En metod för att genomföra landskapspolitiken enligt konventionen är att behöriga myndigheter tar fram allmänna principer, strategier och anvisningar som möjliggör särskilda åtgärder för att skydda, sköta och planera landskapet. Miljöministeriets mål är att under 2023 börja bereda strategiska riktlinjer för skötseln, skyddet och planeringen av landskap.