Hoppa till huvudinnehåll
Ymparisto.fi – Startsida

Miljöförvaltningens webbtjänst

Mångformiga bentiska djursamhällen på syrerika bottnar

Havets föroreningar, eutrofiering och hydrografiska förändringar orsakar förändringar i öppna havets och kustens bentiska samhällen. De flesta av kustens och öppna havets bentiska samhällen ovanför haloklinen var i gott tillstånd. Å andra sidan lider bottnarna under haloklinen i det öppna havet av syrebrist, särskilt i Finska viken och Norra Östersjön, varför tillståndet för bentiska samhällen i dessa områden var svagt.
Bild
Svarta och bruna snäckskal och en ishavsgråsugga fotograferade på havsbotten.
Bottnarna ovanför haloklinen har för det mesta god status och t.ex. musslor och ishavsgråsuggor lever på dem. © Ilkka ja Anu Lastumäki

Bottendjursamhällen är samhällen som bildas av bottenlevande ryggradslösa djur, såsom maskar, skorv, märlkräftor och musslor. De utgör en viktig del av den marina näringsnäven. Stora bottenlevande djurindivider, såsom östersjömusslan, är viktiga födokällor för fåglar och fiskar. I synnerhet syrefria botten har skadlig effekt på storleksfördelningen, artrikedomen och mångfalden i bentiska djursamhällen. Dessutom påverkar salthalten bottendjurens utbredning och förökning. 

Status för bentiska mjukbottensamhällen bedöms med tre index. Bentiska djursamhällen i kustvatten bedöms med BBI-index, i öppna havsområden med BQI-index och ett index som beskriver regional diversitet.

Kustens bottendjurssamhällen hade god status i mer än hälften av de marina områdena

Tillståndet för djursamhällen i kustens mjukbottnar utvärderades med BBI-index, som återspeglar förhållandet mellan känsliga och resistenta arter i djursamhället. Indexet tar också hänsyn till bottendjurens abundans, diversitet och mångfald.

Status för bottendjurssamhällen var god i mer än hälften av kustvattnens areal. I en femtedel av kustvattnen hade bottendjursamhällena en svag status och i en fjärdedel var statusen okänd. En god status uppnåddes inte i Finska vikens yttre kustvatten, Kvarkens inre skärgård, Bottenvikens inre kustvatten och Ålands inre skärgård. 

Bild
En stapelfigur som visar hur stor del av kustvattentypernas bentiska djursamhällen har god status.
Status för bentiska djursamhällen i kustvattentyper. Staplarna visar andelen av området med god status (grönt), svag status (grå) och okänd status (vit) av kustvattentypens totala areal. Helhetsbedömningen av statusen (god eller svag) avbildas med ett grönt eller grått klot ovanför kolumnerna. © Finlands miljöcentral
Förkortningar för kustvattentyperna

Ps = Bottenvikens inre kustvatten (Perämeren sisemmät rannikkovedet)
Pu = Bottenvikens yttersta kustvatten (Perämeren ulommat rannikkovedet)
Ms = Kvarkens innerskärgård (Merenkurkun sisäsaaristo)
Mu = Kvarkens ytterskärgård (Merenkurkun ulkosaaristo)
Ses = Bottenhavets inre kustvatten (Selkämeren sisemmät rannikkovedet)
Seu = Bottenhavets yttre kustvatten (Selkämeren ulommat rannikkovedet)
Aai = Ålands innerskärgård (Ahvenanmaan sisäsaaristo)
Aam = Ålands mellanskärgård (Ahvenanmaan välisaaristo)
Aay = Ålands ytterskärgård (Ahvenanmaan ulkosaaristo)
Ls = Sydvästra innerskärgården (Lounainen sisäsaaristo)
Lv = Sydvästra mellanskärgården (Lounainen välisaaristo) 
Lu = Sydvästra ytterskärgården (Lounainen ulkosaaristo)
Ss = Finska vikens inre kustvatten (Suomenlahden sisemmät rannikkovedet) 
Su = Finska vikens yttre kustvatten (Suomenlahden ulommat rannikkovedet)

Området med bottendjurssamhällen i gott tillstånd har dock vuxit kraftigt under 2000-talet. Även andelen god status i den bedömda arealen har ökat jämfört med åren 2011–2016.

Bild
Stapeldiagram som visar statusförändringar i bottendjurssamhällen mellan olika bedömningsperioder. Figurens innehåll förklaras i figurtexten och i textavsnittet.
Förändring av tillståndet för bottendjurssamhällen i kustvattnen. Statusförändringen beskrivs som förändring i procentandel av statusen för hela arealen av finska kustvattnen. Andelen bottendjurssamhällen med god status har ständigt ökat, medan andelen samhällen med svag status har minskat. © Finlands miljöcentral

Status för bottendjurssamhällen i öppna havsområden har försämrats i Finska viken

Bedömningen av tillståndet för bottendjurssamhällen i öppna havets mjukbottnar baserades på BQI-index (eng. Benthic Quality Index). Liksom kust-BBI-indexet beskriver det förhållandet mellan känsliga och resistenta arter i djursamhället och tar hänsyn till arternas förekomst och abundans i Norra Östersjön och Finska viken, där en stark haloklin förekommer. BQI-indikatorn bedöms endast för bottenområden ovanom haloklinen (djup <60 m). Status för mjukbottnar i öppna havet bedömdes också med index för regional mångfald.

Enligt indexet har bottendjurssamhällena i Bottenviken, Kvarken och Bottenhavet god status. I Finska viken och Norra Östersjön lider havsområdena under salthaltsprångskiktet eller haloklinen (djup >60 m) av syrebrist och deras status bedömdes som svag. Dessa havsområden har regelbundet syrefria bottnar där endast anaeroba bakterier lever.

Bild
Grön, ljus och rödaktig luddliknande beläggning.
En beläggning av svavelbakterier uppkommer på botten som lider av syrefria förhållanden. © Heidi Arponen, Metsähallitus

Resultatet av BQI-indikatorn översteg målnivån i alla öppna havsområden utom i Finska viken. Den biologiska mångfalden var också på en god nivå i alla havsområden, utom i norra Östersjön och Finska viken. Resultatet av de öppna havsområdena i Finska viken och Norra Östersjön är dock osäkert, eftersom bentiska provtagningsstationer endast sällan ligger ovanför haloklinen. Jämfört med föregående bedömningsperiod har statusen försämrats i Finska viken. På andra områden har statusen varit densamma.

Utgivare

Finlands miljöcentral (Syke)