Hoppa till huvudinnehåll

Havsfågelarter

Havsfåglarnas status bedöms utifrån 25 häckande och 19 övervintrade fågelarter. Av de häckande fåglarna hade särskilt bottenätande dykare svag status. De övervintrade fåglarna hade för det mesta god status. Variationen mellan de olika områdena är dock stor. Av de övervintrade arterna alfågelns status bedöms som en del av mångfaldsbedömningen. Statusen för andra övervintrade havsfåglar bedöms som en del av näringsvävsbedömningen.
Bild
Två svartvita fåglar på en sten.
Fisktärnan häckar i finska havsområden. © Jan-Erik Bruun

Östersjön är ett viktigt område för att rasta, äta, häcka och övervintra för ett 80-tal fågelarter. Havsfåglarnas tillstånd bedömdes för fem artgrupper: arter som äter från vattenytan, arter som livnär sig på öppet vatten, djupdykare som äter bottendjur, arter som betar på växter samt vadare.

Havsfåglarnas goda status gör att populationerna är livskraftiga och på en gynnsam bevarandenivå, vilket betyder att arten kan förbli livskraftig i sin naturliga livsmiljö. När statusen är god hotas inte livskraften av någon mänskligt inducerad hotfaktor, såsom dödlighet genom bifångst, jakt, habitatstörning eller miljögift. Statusen bedömdes separat för häckande och övervintrade fåglar. Totalt ingick 25 häckande och 19 övervintringsarter i övervakningen.

Sammanfattning av havsfåglarnas status

Av de 25 bedömda häckande arterna av havsfåglar bedömdes 55-73 % ha god status, beroende på havsområde.  Bedömningen av havsfåglar som häckar i Finland är baserad på 45 räkningsområden som täcker mer än 2 000 holmar.

Statusen bedömdes som god i Bottniska havet för alla andra artgrupper utom för dykare och vadare. I Norra Östersjön, Ålands hav och Skärgårdshavet var statusen dessutom dålig för växtbetande och från botten ätande arter. I Finska viken var statusen mestadels svag, förutom för de växtbetande arterna. 

Jämfört med den tidigare statusbedömningen hade statusen för häckande havsfåglar hållits mestadels oförändrad. Statusen för de arter som livnär sig på öppet vatten i Norra Östersjön, Ålands hav och Skärgårdshavet hade dock försämrats litet jämfört med åren 2011–2016.

Bild
Innehållet i tabellen förklaras i texten.
Status för artgrupper av häckande fåglar i finska havsområden. De röda och gröna färgerna beskriver indikatorns svaga och goda status och den vita färgen att bedömningen inte kunde göras. En upp- eller nedpil betyder att statusbedömningen för artgruppen har förbättrats eller försämrats från 2011 till 2016, och en horisontell pil att bedömningen har hållits oförändrad.  © Finlands miljöcentral, Forststyrelsen, Naturhistoriska centralmuseet och Naturresursinstitutet

Eftersom övervintrade havsfåglar rör sig, beroende på is- och födosituationen, på stora områden, bygger bedömningen av övervintrande havsfåglar på en gemensam övervakning omfattande hela Östersjön. Bestånden i de finska havsområdena har för det mesta god status. Endast de övervintrade från ytan ätande arterna i området Ålands hav-Skärgårdshavet och Norra Östersjön uppvisar svag status. T.ex. havs- och gråtruten hör till dessa arter.

Bild
Innehållet i tabellen förklaras i texten.
Status för artgrupper av övervintrade fåglar i finska havsområden. De grå och gröna färgerna beskriver artens svaga och goda status och den vita färgen att en bedömning inte gick att göra. Vadare bedömdes inte eftersom vadare inte regelbundet övervintrar i Finland. En upp- eller nedpil betyder att statusbedömningen för artgruppen har förbättrats eller försämrats från 2011 till 2016, och en horisontell pil betyder att bedömningen har förblivit oförändrad. © Finlands miljöcentral, Forststyrelsen, Naturhistoriska centralmuseet och Naturresursinstitutet

Ytterligare information om indikatorer för havsfåglar finns i informationsbladet:

Informationsblad om indikatorer för havsfågelarter 2024 (på finska) (pdf, 881 kB)

 

Bild
En brun- och vitbrokig fågel på klippan.
Antalet roskarlar har minskat i alla havsområden. © Mats Westerbom

Uppsatta miljömål för havsfåglar

För att minska det mänskliga trycket på sjöfåglar sattes under perioden 2018-2024 upp tre miljömål relaterade till skyddsområden, ett relaterat till jakt och ett relaterat till främmande rovdjur: 

  • NATUR1: (Marina skyddsområden täcker minst 10 % av havsområdenas areal och utgör ett enhetligt ekologiskt nätverk)
  • NATUR2: Marina skyddsområden blir effektiva områden för skydd av havsnaturen
  • NATUR3: Störande eller skadlig mänsklig rörelse i skyddsområdena minskar
  • NATUR5: Färre minkar och mårdhundar på häckningsplatser
  • NRES3: Jaktens hållbarhet bedöms enligt ejder- och alfågelpopulationernas status

NATUR1 uppnåddes permanent och NATUR 5 uppnåddes i flera områden i skärgården, vilket gjorde att skärgårdsfåglarnas häckningsframgång ökade markant. Skyddseffektivitetsmålen uppnåddes inte. Jaktmålet NRES3 uppnåddes i kvoterna för ejdrar och alfåglar: jägaren får skjuta endast 5 alfåglar/dygn och ejderjakten riktar sig endast till hanar under två veckor i vissa områden. 

Bedömningen av miljömålen presenteras i Bakgrundsdokument:

Granskning av havsförvaltningens miljömål 2024 (på finska) (pdf, 5 MB)

De nya miljömålen för perioden 2024-2030 är:

  • Reviderat NRES3: Jaktens hållbarhet bedöms enligt ejder- och alfågelpopulationernas status.
  • Nytt NRES4: Mängderna av bifångster som erhålls vid fiske är kända och de bidrar inte till att hota artens eller beståndens status och uppnåendet eller bibehållandet av de statusmål som satts upp för dem.
  • Reviderat NATUR1: Fokusera ytterligare skydd på de mest värdefulla/centrala områdena vad gäller marin mångfald, med målet att gå mot 30 % täckning av Finlands marina område (inklusive OECM-områden som uppfyller kriterierna).
  • Reviderat NATUR2: Effektiviteten i förvaltningen av marina skyddsområden kommer att förbättras.
  • Reviderat NATUR4: Skärgårdens häckande holmar är fria från främmande rovdjur.
  • Nytt NATUR5: Områden med strikt skydd innehåller de mest värdefulla/känsliga områdena av marin biologisk mångfald, med målet att gå mot 10 % täckning av det marina området.
  • Nytt NATUR6: 30 % av förstörda livsmiljöer är under återställande åtgärder.

Utgivare

Finlands miljöcentral (Syke)