Status för näringsväven I Östersjön
Med näringsväven beskrivs hur energi överförs från en nivå till en annan i ekosystemet. Med andra ord, vad organismerna använder som föda och hur mycket. En näringsväv är som en vävliknande struktur bestående av många näringskedjor, vars noder utgörs av olika arter eller grupper av arter. Näringsväven har en komplicerad struktur och funktion, men förenklat kan de tänkas bestå av så kallade trofiska gilder. En trofisk gild består av sådana arter som har en liknande roll i näringsväven. Till exempel primärproducenter, planktonätare och toppredatorer är trofiska gilder.
En balanserad och välfungerande marin näringsväv garanterar funktionaliteten i det marina ekosystemet, dvs. predator-bytesförhållandena är i en naturlig balans och konkurrensen mellan arterna förhindrar överflödet av en enskild art. Dessa mäts genom populationsöverflöden, mångfalden i trofiska gilder och genom arternas populationsstruktur. En välmående näringsväv skapar också välbefinnande för människor.
Näringsväven utsättas för störningar:
- på grund av överfiske, jakt eller annan dödlighet orsakad av mänsklig verksamhet, med påföljande överdriven utarmning av någon trofisk gild;
- på grund av människoinducerad övergödning, vilket förändrar abundansförhållandena mellan arter i de lägre nivåerna av näringsväven,
- på grund av främmande arter som kan ta över roller i näringsväven på bekostnad av inhemska arter.
Sammanfattning av tillståndet för näringsväven
Näringsväven bedöms med fyra kriterier med betoning på mångfalden i den trofiska gilden och abundansen av artpopulationer i den trofiska gilden. Trofiska gildens ålders- och storleksstruktur samt produktivitet var sekundära kriterier.
Tillståndet för näringsväven i det finska havsområdet bedömdes som helhet vara gott i hela Bottniska viken. Å andra sidan bedömdes flera trofiska gilder i regionen Ålands hav-Skärgårdshavet, Norra Östersjön och Finska viken vara i ett svagt tillstånd, vilket innebär att hela näringsväven är i ett svagt tillstånd i dessa områden.
Balansen mellan trofiska gilder visar att i sydligare havsområden, särskilt högsta och lägsta nivåerna i näringsväven, dvs. toppredatorer och primärproducenter, är i ett svagt tillstånd. När det gäller toppredatorer beror den svaga statusen på de små populationerna av vikare, tumlare och torsk, och när det gäller primärproducenter på en överdriven övergödning, vilket särskilt har utarmat bottenvegetationen i kustvattnen. Å andra sidan är tillståndet för pelagiska predatorer och växtätande fåglar bra i alla havsområden.
Näringsväven och miljömålen utsatta för mänskligt tryck
De lägsta trofiska nivåerna i den marina näringsväven är utsatta för mänskligt tryck, särskilt genom övergödning orsakad av näringsbelastning. Fåglar och fiskar på toppen av näringsväven är igen särskilt drabbade av störning eller förlust av häckningsmiljöer och överfiske.
För dessa mänskliga tryck fastställdes följande miljömål för perioden 2018-2024:
- NÄRallm: Taket för fosfor- och kvävebelastningen underskrids och belastningen från fasta ämnen minskar
- NRES1: Styrningen av fisket säkerställer hållbart fiske av de viktigaste kustarterna och biologisk mångfald utan att äventyra uppfyllelsen av god miljöstatus
- NRES3: Jaktens hållbarhet bedöms enligt ejder- och alfågelpopulationernas status
- NATUR3: Störande eller skadlig mänsklig rörelse i skyddsområdena minskar
- NATUR5: Färre minkar och mårdhundar på häckningsplatser.
Dessutom stöddes skyddsområdesrelaterade miljömål av dessa (NATUR1 och NATUR2, Marina däggdjurens tillstånd). Miljömålen uppnåddes av NRES3, NATUR1 och NATUR5.
Bedömningen av miljömålen presenteras i Bakgrundsdokument:
Definitioner av havsmiljöns goda status 2024 (på finska) (pdf, 725 kB)Under perioden 2024–2030 stöder framför allt följande miljömål uppnåendet av god status för näringsväven:
- Reviderat NÄR: Fosfor- och kvävebelastning och belastiningen av fasta ämnen och organisk substans minskar.
- Gamla NRES1: Styrningen av fisket säkerställer hållbart fiske av de viktigaste kustarterna och biologisk mångfald utan att äventyra uppnåendet av god miljöstatus
- Nytt NRES4: Mängderna av bifångster som erhålls vid fiske är kända och de bidrar inte till att hota artens eller beståndens status och uppnåendet eller bibehållandet av de statusmål som satts upp för dem.
- Reviderat NATUR1: Fokusera ytterligare skydd på de mest värdefulla/centrala områdena vad gäller marin mångfald, med målet att gå mot 30 % täckning av Finlands marina område (inklusive OECM-områden som uppfyller kriterierna).
- Reviderat NATUR2: Effektiviteten i förvaltningen av marina skyddsområden kommer att förbättras.
- Reviderat NATUR3: Skärgårdens häckande holmar är fria från främmande rovdjur.
- Reviderat NATUR4: Tillståndet av östersjövikarens bestånd i Skärgårdshavet och östra Finska viken kommer att förbättras genom skyddsåtgärder.
- Nytt NATUR5: Områden med strikt skydd innehåller de mest värdefulla/känsliga områdena av marin biologisk mångfald, med målet att gå mot 10 % täckning av det marina området.
- Nytt NATUR6: 30 % av förstörda livsmiljöer är under återställande åtgärder.