Biologisk mångfald tryggar förutsättningarna för liv på jorden
Allt börjar med geologi
Grunden för den biologiska mångfalden finns i marken. Jordmånen och berggrunden – tillsammans med klimatet – skapar ramvillkoren för allt liv. De dikterar miljöns fysiska egenskaper och dimensioner: mineraljordens kvalitet och tjocklek eller sjöbassängens djup. De bestämmer var vattnet står stilla och vart det rinner. Organismerna fortsätter sedan därifrån. Växter, djur, svampar och mikroorganismer fyller jorden eller vattnet och bearbetar levnadsförhållandena i sin omgivning. De skapar näringsvävar och andra förhållanden. Det uppstår ett fungerande ekosystem där varje organism har sin egen betydelse.
Hundratals naturtyper...
En viss fysisk miljö och de arter som är typiska för den bildar tillsammans en naturtyp. Naturtyperna representerar den övre nivån av mångfalden. De kan identifieras utifrån särdrag som är typiska för varje naturtyp, precis som arterna identifieras utifrån sina särdrag. En del av naturtyperna, till exempel torra moskogar, är mycket vanliga i Finland. Andra är väldigt ovanliga. Sammanlagt har cirka 400 naturtyper identifierats i Finland. Nästan hälften av dem klassificeras som hotade.
... tiotusentals arter...
Sedan livet uppstod på jorden har det gått mot en större artrikedom. Visserligen har det förekommit svackor på vägen: man känner till fem tidsperioder under jordens historia då ett stort antal arter har utrotats. Den senaste massförstörelsen orsakades av en asteroid som kolliderade med jorden för cirka 66 miljoner år sedan. Den utrotade dinosaurierna från jordens yta.
Idag lever uppskattningsvis 5–30 miljoner arter på jordklotet. Även i Finland är artrikedomen stor: cirka 48 000 arter, då mikroskopiskt små arter inte räknas med. Över hälften av Finlands arter är insekter och andra ryggradslösa djur. Näst mest finns här svampar, växter och alger. Däggdjur, fåglar, fiskar och andra ryggradsdjur är i minoritet: det finns endast drygt 400 arter av dem i Finland.
I Finland finns uppskattningsvis 48 000 arter
Över hälften av Finlands arter är insekter och andra ryggradslösa djur. I vårt land påträffas cirka 400 arter av ryggradsdjur, såsom däggdjur och fåglar.
... oändligt många genkombinationer
Artrikedomen hade inte kunnat utvecklas utan genetisk mångfald. Inom varje art förekommer genetisk variation; olika individer har något olika arvsmassa. Tack vare denna variation har arterna förutsättningar att förändras och anpassa sig till nya situationer och miljöförhållanden. När anpassningen framskrider uppstår nya artformer och underarter och slutligen nya arter. Utvecklingen förhindras om antalet individer i arten är mycket litet. När populationen krymper inskränks också dess genreserv. Detta kan vara ödesdigert för artens överlevnad.
En natur med biologisk mångfald är en värld av möjligheter
Alla nivåer av mångfald – naturtyper, arter och arvsmassa – är lika viktiga. De är också bundna till varandra. Naturtypernas riklighet och livskraft upprätthåller artrikedomen. Den genetiska arvsmassan tryggar å sin sida en enskild arts överlevnad. Människan har många skäl att värna om den biologiska mångfalden. En frisk och mångsidig natur garanterar att vi har en hälsosam luft att andas och rent vatten. Den producerar fisk och andra naturtillgångar och sköter pollineringen av många nyttoväxter.
Naturen skapar också förutsättningar för skogsbruk, turism och andra näringar. Den fungerar som en källa till rekreation och inspiration och är en del av vårt kulturarv. Naturens betydelse som kolsänka är oerhört viktig. Alla möjligheter som naturen erbjuder är ännu inte kända. Den levande naturen är som en bottenlös brunn av råvaror och insikter. Därifrån kan man hämta nya läkemedel och råvaror eller ta modell för utveckling av helt nya produkter.
Den sjätte utrotningsvågen pågår
Mänskligheten har behandlat naturen illa. Cirka en tredjedel av den biologiska mångfalden i världen har gått förlorad på grund av människans verksamhet. Den sjätte utrotningsvågen i jordens naturhistoria pågår. Ryggradsdjur försvinner cirka hundra gånger snabbare från jorden än vad som är naturligt.
Samma trend syns också hos andra organismgrupper. Över 300 arter har redan försvunnit i Finland och var nionde är hotad. Den framskridande förlusten av biologisk mångfald, i kombination med klimatförändringen, äventyrar människors hälsa och välfärd. När naturtyper och arter försvinner skadas ekosystemen och naturens kretslopp försämras. Matproduktionen försvåras, vilket ger upphov till miljöflyktingar och destabiliserar världsekonomin. Mänsklighetens framtida möjligheter minskar.
Varför minskar mångfalden?
Förlusten av biologisk mångfald beror huvudsakligen på att mänskligheten har tagit i bruk största delen av vår planets landyta och bearbetat den för hårt. Vilda växter och djur har tvingats ge vika för odlingsväxter och husdjur. Dessutom utnyttjas fiskbestånd och andra av naturens gåvor på ett ohållbart sätt. Naturen belastas också med utsläpp. Finland står inte utanför utvecklingen.
Även hos oss är den huvudsakliga orsaken till naturförlusten markanvändningen, framför allt skogsbruket och förändringarna inom jordbruket. Mycket natur hamnar också under byggande. Vägar och annan infrastruktur splittrar naturområden, dammar hindrar vandringsfiskarnas vandring. Eutrofieringen och klimatförändringen förändrar ekosystemen. Ett ytterligare hot orsakas av främmande arter som tar över livsrum från inhemska arter.
Det är möjligt att ändra riktning
Det gemensamma målet för Europeiska unionens medlemsländer är att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Europa före 2030. Uppgiften kräver mycket arbete, men den är möjlig. Naturen kan utnyttjas på ett hållbart sätt och behandlas som en allierad, och inte som en fiende eller konkurrent. I Finland underlättas uppgiften av att vi har mycket kunskap om den biologiska mångfalden och hoten mot den. Vi följer noggrant tillståndet i naturen och förändringar i det med hjälp av ny teknik. De värdefulla naturområdena har kartlagts och skötselplaner har utarbetats för vattendragen. Hotbedömningen av Finlands arter hör till de mest omfattande i världen. Information skapar förutsättningar för rätt och effektiv verksamhet.
Kan vi vända utvecklingen?
För att bekämpa förlusten av biologisk mångfald förutsätts en liknande omfattande förändring i samhället som stävjandet av klimatförändringen. Den biologiska mångfalden måste beaktas i alla planer och projekt. Om skador på naturen inte kan undvikas, gottgörs de genom att återställa eller skydda ersättande naturområden på annat håll. En del av naturen ska lämnas helt och hållet orörd. Enligt Europeiska unionens biodiversitetsstrategi måste 30 procent av alla livsmiljöers areal skyddas. I Finland har vi ännu långt kvar till det målet.
Skyddsprocenten för Finlands markområden är nu cirka 14, och skyddet koncentreras till trädlösa och trädfattiga marker i norr. Cirka 11 procent av havsarealen är skyddad. En god nyhet är att tankesättet håller på att förändras. Vi förstår betydelsen av den biologiska mångfalden och många är också beredda att förändra och utveckla sina tillvägagångssätt. Det borde dock gå mycket snabbare än i nuläget för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.
Utgivare