Sälbeståndens storlek och utbredning
Storleken av det räknade sälbeståndet, de förändringar som det har genomgått, inklusive förändringstakten, berättar om sälbeståndets status. Eftersom sälar är topprovdjur i näringsväven berättar de också om tillståndet i hela den marina miljön. Antalet sälar uppskattas genom flygräkningar som utförs under pälsbytesperioden. Under pälsbytet finns det gott om sälar på land och is, och under optimala förhållanden beräknas denna metod nå cirka 70 % av den totala populationen.
Sälbestånden i Östersjön var tidigare större än de är idag. Sälbestånden minskade tydligt efter mitten av 1900-talet på grund av överfångst och miljögifter (PCB, DDT). Särskilt vikaren hade en livmodercystsjukdom som endast uppträdde i Östersjön, vilket gjorde att honorna inte kunde fortplanta sig. Enligt en bedömning som gjordes i skiftet av 1970- och 1980-talen fanns bara 2 000–4 000 gråsälar och 5 000 vikare kvar. Men i takt med reningen av havet har sälbestånden återhämtat sig under de senaste decennierna.
Antalet gråsälar har ökat
Antalet gråsälar i hela Östersjön har ungefär fyrdubblats sedan början av 2000-talet. Beståndet som räknats från flyg är nu mer än 40 000 individer, vilket motsvarar en population på cirka 52 000-70 000 individer. Även i Finlands havsområden har gråsälsbeståndet som räknats vid flyginventering ökat från 11 000 individer till 18 000 individer under de senaste fem åren.
Även om arten är riklig i alla havsområden, samlas huvuddelen av den finska befolkningen i den sydvästra skärgården under ömsningen. Efter början av 2000-talet tycks den starkaste tillväxten av beståndet ha planat ut och idag är den årliga tillväxten cirka 3 % i det finska havsområdet och cirka 5 % i hela Östersjön.
| Havsområde | 2016 | 2017 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Sydvästra skärgården | 9627 | 8092 | 13033 | 14757 | 15733 |
|
Ålands havsområde |
4794 | 5435 | 7897 | 9379 | 10798 |
|
Skärgårdshavet |
4833 | 2657 | 5136 | 5378 | 4935 |
| Bottenviken & Kvarken 1 |
356 | 748 | 186 | 982 | 695 |
| Bottenhavet 2 | 539 | 258 | 314 | 356 | 645 |
| Finska viken | 645 | 591 | 685 | 663 | 1011 |
| Finland totalt | 11167 | 9689 | 14218 | 16758 | 18084 |
| Östersjön totalt | 30070 | 30348 | 38121 | 40075 | 41936 |
1 Kvarkens sälskyddsområde, 2Bottenhavets sälskyddsområde. Under 2018 gjordes inga gråsälsräkningar i Finland. Antalet som räknats från flygplan är mindre än den faktiska populationsstorleken, men speglar ändå väl beståndets utveckling.
Vad gäller gråsälsbeståndets storlek och utbredning i Finland är statusen god, även om tillväxten i procent inte motsvarar det målvärde som HELCOM fastställt (7 %). Den fortsatta tillväxten av det räknade beståndet ligger till grund för det goda tillståndet, eftersom i ett tätt bestånd, som ligger nära miljöns bärkraft, kan tillväxten vara långsammare.
I Östersjön föredrar gråsälen is som fortplantningsmiljö, men vid behov kan den även föda framgångsrikt på skär, såsom i södra delen av Skärgårdshavet. Skären används av gråsälen även som ömsningsplatser. Det finns tillräckligt med lämpliga livsmiljöer för fortplantning och ömsning.
Majoriteten av östersjövikarna lever i Bottenviken
Största delen (mer än 80 %) av östersjövikarna lever i Bottenviken, där isförhållandena är mest stabila för fortplantning, även under milda vintrar. Bottenviken är också östersjövikarens enda fortplantningsområde där den årliga populationstillväxten var i genomsnitt knappt 5 % fram till början av 2010-talet. Fjolårets svaga isförhållanden har samlat vikare i stora flockar på isflaken under ömsningssäsongen, vilket har förvirrat räkningsmetoden och återspeglas i de senaste årens exceptionellt höga beståndsberäkningar.
Man har uppskattat att omkring 20 000 östersjövikare förekommer i området Bottenviken-Kvarken. Denna vikarpopulation sträcker sig över både Finlands och Sveriges havsområden. Antalet vikare i Skärgårdshavet uppskattas till 200–300 individer och i räkningarna förekommer de främst i hela Skärgårdshavets nationalpark, men vikare finns även i det åländska havsområdet. Majoriteten av Finska vikens vikarbestånd lever på den ryska sidan och endast ett dussin vikare har setts i det finska havsområdet under de senaste åren. Räkningar gjorda på den ryska sidan antyder en nedgång av Finska vikens vikarbestånd.
Östersjövikarens förekomst och utbredning har god status i området Bottenviken-Kvarken, även om tillväxttakten inte överensstämmer med det målvärde som HELCOM fastställt. Den fortsatta tillväxten av det räknade beståndet ligger till grund för det goda tillståndet. Efter 2010 har det varit svårt att bedöma tillväxttrenden i förekomsten och utbredningen av vikare på grund av de ändrade räkningsförhållandena, men baserat på expertuppskattningar antas tillväxten ha fortsatt. Frågan kräver dock vidare undersökning. I Skärgårdshavet och Finska viken motsvarar förekomsten och utbredningen av vikarbeståndet inte god status. I Skärgårdshavet och Finska viken är istäcket ofta ogynnsamt för framgångsrik fortplantning, även om Skärgårdshavets vikare tycks byta päls också på skären. Isens försvinnande är dock redan ett akut hot mot alla vikarområden i Östersjön.