Hot som riktar sig mot sälar
Sälbestånden i Östersjön har ökat under 2000-talet, vilket till stor del beror på förbättringen av det marina ekosystemets övergripande status och särskilt på minskningen av miljöbelastningen. Minskningen av klororganiska föreningar (PCB, DDT) i näringsväven återspeglas direkt i förbättrad reproduktiv hälsa, särskilt när det gäller östersjövikaren. En fredning av sälarna efter beståndskollapsen har också spelat en roll för återhämtningen av beståndens tillväxt.
Enligt expertbedömningar är jakten på sälbestånden för närvarande hållbar men jaktens inverkan på sälarnas tillstånd kräver ytterligare forskning. I Finland skjuts årligen mer än 300 gråsälar och drygt 200 vikare. De flesta gråsälar jagas i Finska viken, medan jakt på vikare endast är tillåten i Bottenviken och Kvarken.
Individer av gråsäl och vikare dör som bifångst vid fiske varje år, men de rapporterade antalet drunknade individer är bara en del av den faktiska bifångsten. Under åren 2016-2021 har den årliga bifångsten uppgetts vara 0–6 gråsälar och 0–5 vikare, men de beräkningsmässiga uppskattningarna är betydligt högre. En nyckelfaktor för sälbestånden är också den socioekonomiska konflikten, som visar sig i de skador som sälarna orsakar fisket.
Klimatuppvärmningen försvårar särskilt vikarens fortplantning
Klimatförändringarna utgör för närvarande det väsentligaste hotet, särskilt på vikaren, som är nästan helt beroende av is och snötäcke för sin fortplantning. Svaga isvintrar kan ses i Finska viken och Skärgårdshavet, där beståndens tillstånd är svagt till stor del på grund av försämrad fortplantningsmiljö. Isförhållandena är fortfarande måttliga i Bottenviken, där det enligt klimatprognoser kommer att finnas en viss grad av istäcke även under de mildaste vintrarna. Förmodligen kommer vikaren även i Bottenviken att drabbas av försämrade isförhållanden i framtiden.
Vikarens fortplantning under dåliga isförhållanden försvagas ytterligare av vintersjöfarten, som bryter istäcket även utanför farlederna. Detta inträffar särskilt i östra Finska viken. I Bottenviken däremot kan omfattande vindkraftsbyggnationer, om de förverkligas, skapa ett betydande nytt hot på området.
Gråsälen är inte lika beroende av isen när det gäller fortplantning och skinnbyte, men när den föder på land överlever dess ungar sämre. Klimatförändringarna påverkar också kvaliteten på sälarnas bytesarter och ökar – på grund av ökad nederbörd – eventuellt belastningen av miljögifter från älvar.