Status för häckande havsfåglar och hot som riktar sig mot dem
Av de 25 häckande havsfågelarter som ingår i övervakningen har 17 god status i Norra Östersjön, Ålands hav och Skärgårdshavet och 15 i Finska viken och Bottniska viken. Generellt sett har statusen för fyra arter förändrats till det sämre och statusen för fem arter har förbättrats i alla havsområden under de senaste 30 åren.
Främmande rovdjur och havsörnar tar hårt på häckande havsfågelbestånd
Det finns flera faktorer bakom förändringarna i havsfågelpopulationernas status. Den ökade effektiviteten i avfallsbehandlingen har minskat häckande populationer av gråtrut och delvis även havstrut, eftersom deras tillträde till soptippar har förhindrats. Övergödningen har dock ökat förekomsten av storskarvens bytesarter, det vill säga små fiskar, vilket också återspeglas i förekomsten av skarv.
Den viktigaste faktorn som försvagar havsfåglarnas häckningsframgång är dock de skadliga främmande arterna mink och mårdhund. Skadorna de orsakar påverkar alla havsfågelarter i hela havsområdet, men framför allt i den inre skärgården. I ytterskärgården har dock det predationstryck som havsörnen orsakat ökat i takt med att beståndet förstoras, och detta återspeglas i nedgången av flera arter i ytterskärgården. Allt fler ejdrar, skarvar och vitkindade gäss har flyttat till den mer skyddade mellan- och innerskärgården för att häcka. Där är de dock hotade av ett starkare predationstryck från främmande rovdjur och störningar orsakade av båtlivet under häckningstiden.
