Hoppa till huvudinnehåll

Östersjöns tillstånd med avseende på främmande arter

Tre främmande arter spred sig till det finska havsområdet från andra delar av Östersjön 2017-2022. Samtidigt ökade antalet etablerade främmande arter, och de skadliga främmande arterna, svartmunnad smörbult och vitfingrad brackvattenskrabba, blev rikligare och bredde ut sig ytterligare. Också andelen icke-inhemska arter bland havsborstmaskarna ökade och är redan 99 % i öppna havet.
Bild
Transparenta djurplanktonarter i mikroskop.
Kräftdjursarten Evadne anonyx, observerades i finska havsområden för första gången 2000, varefter arten har hittats i Finska viken, Skärgårdshavet och Bottenhavet. © Siru Tasala

Nya främmande arter från andra delar av Östersjön spred sig till finskt territorialvatten

Under åren 2017–2022 har inga främmande arter nya för Östersjön introducerats till Finlands havsområde genom mänsklig verksamhet, så i detta avseende är läget bra. Men under perioden 2018–2022 spreds tre främmande arter som redan upptäckts på andra håll i Östersjön till finskt territorialvatten från andra Östersjöregioner. Av dessa så kallade sekundärt spridda arter anlände lika många som under åren 2011–2016. De nya arterna är den amerikanska trågmusslan (Rangia cuneata), och musslan Nippoleucon himinensis, vilka observerades i Finska viken 2021, och smörbultarten Proterorhinus semipellucidus som observerades i östra Finska viken.

Bild
Ankomst av nya främmande arter till finska havsområden började från 1800-talet. Bedömningsperioden 2017–2022 är markerad med en rektangel till höger på bilden. Under den tiden anlände nya arter, såsom den amerikanska trågmusslan, musslan Nippoleucon himinensis och smörbultarten Proterorhinus semipellucidus till området, som redan hade hittats på andra håll i Östersjön, men inte i finska havsområden. Ankomsten av nya främmande arter till finländska havsområden har accelererat under 2000-talet. © Finlands miljöcentral. Bilder: Slät havstulpan, Sergej Olenin; Marenzelleria, Jan-Erik Bruun; Svartmunnad smörbult och Vitfingrad brackvattenskrabba, Maiju Lehtiniemi

Antalet etablerade främmande arter har ökat

De flesta av de nya främmande arterna som kommer till Finlands havsområde har kunnat etablera sig som en del av det marina ekosystemet. Antalet etablerade främmande arter har kontinuerligt ökat i Östersjön, så var också fallet mellan 2017 och 2022, då alla tre nyanlända främmande arter etablerade sig i våra territoriala vatten. I detta avseende är stausen för främmande arter svag.

Bild
Antalet främmande arter stadigt har ökat i Finlands havsområden. Före 1986 fanns det mindre än tio etablerade främmande arter, medan det idag finns nästan trettio av dem.
Kumulativt antal etablerade främmande arter i finska havsområden har ökat. Under rapporteringsperioden ökade antalet etablerade främmande arter med tre arter. © Finlands miljöcentral

Mängden av skadliga arter har ökat och utbredningsområdet har utökats

Skadliga främmande arter anses vara till exempel vitfingrade brackvattenskrabban (Rhithropanopeus harrisii) och svartmunnade smörbulten (Neogobius melanostomus), vilka starkt påverkar de lokala arterna. Mängderna av båda arterna har ökat och utbredningsområdet utökats mellan 2017 och 2022, vilket anses betyda svag status. 

Den vitfingrade brackvattenskrabban observerades för första gången på basen av medborgarobservationer 2009, och populationen har ökat avsevärt sedan dess. Arten spreds från Skärgårdshavet till Bottenhavet under åren 2011–2016 och nu under den senaste bedömningsperioden även till Finska viken. 

Den svartmunnade smörbulten observerades första gången i Finland 2005 och 2010 hittades den i Finska viken och Skärgårdshavet. Under åren 2011–2016 hade den svartmunnade smörbulten redan spridit sig till alla havsområden utom Kvarken. Artens utbredning har nu hållits konstant men populationens storlek har tredubblats jämfört med 2011–2016. Övervakningen av fiskarter nära botten är oregelbunden, så den svartmunnade smörbulten kan även förekomma i Kvarken.

Bild
En gulaktigt brun fisk med en svart fläck på fenan liggande på isen.
Svartmunnade smörbulten blir betydligt större än den svarta smörbulten, som är en naturligt förekommande art i Östersjön. Den svartmunnade smörbulten bildar mycket täta populationer, vilket försagar den ursprungliga artens livsmöjligheter och näringsstatus. © Maiju Lehtiniemi

Andelen främmande arter bland havsborstmaskar har fortsatt att växa

Den svaga statusen indikeras också av förhållandet mellan antalet främmande arter och antalet inhemska arter. Hos havsbortsmaskar av mjuka botten är förhållandet mellan främmande arter och inhemska arter redan nästan lika. Tre främmande arter av Marenzelleria-havsborstmaskar spred sig till finska havsområden börjande från 1990. Hittills har det funnits mycket få främmande arter bland havsborstmaskarna, även om ringmaskarten (Boccardiella ligerica) redan tidigare spridit sig till finska vatten. År 2010 var förhållandet mellan icke-inhemska arter och inhemska arter bland havsbortsmaskarna redan mer än 84 % vid kusten men bara cirka 50 % i öppna havet. Under 2016 var andelen främmande arter bland havsborstmaskarna 90 % vid kusten och 94 % i öppna havet.

Under åren 2017–2021 var andelen främmande arter bland havsborstmaskarna fortfarande 90 % vid kusten, medan andelen i öppna havet redan stigit till 99 %.

Utgivare

Finlands miljöcentral (Syke)