Övervakning av makroskräp på havsbotten
Mängden och sammansättningen av makroskräp som sjunkit till havsbotten övervakas med trålning i Nordsjön och Södra Östersjön vid sidan av bedömningen av fiskbestånd. Utifrån dem kommer det internationella samarbetet att utveckla tröskelvärden för god status för makroskräp på havsbotten. I finska regionala vatten har dock inte bottentrålning använts vid bedömningen av fiskbestånden och därmed har inga motsvarande skräpdata insamlats. Finland är det enda landet i Östersjön som hittills inte har jämförbara uppgifter om havsbottens makroskräp.
Visuella metoder, alternativa till trålning, utvecklas för närvarande, men utmaningen har framför allt varit grumligheten i vattnen och samordning av de resultat som erhållits med olika metoder.
Övervakning av bottenskräp har utvecklats i Finland sedan 2021 genom att testa insamlingen av skräp med en insamlare byggd av en gammal bottentrål. Skräp räfsades upp i Bottenhavet vid Raumos kust och i skärgården över en total längd av 48,5 km (total yta 0,117 km2). Ungefär en fjärdedel av räfsanden gav bottenskräp. Skräp fanns i snitt 305 st/km2 eller 270 kg/km2. Största delen (82 %) av skräpet var av fiskeursprung och tillverkat av plast, såsom nät, delar av nät och fiskelinor.
Även om den använda insamlaren är klart mindre än egentliga bottentrålar, är materialet som erhålls med metoden relativt kompatibelt med det bottentrålsmaterial som insamlats på annat håll i Östersjön, förutsatt att skräp insamlas från samma typ av botten. Resultaten av pilotprojektet är dock inte tillräckliga för att bedöma havsområdenas tillstånd med avseende på bottenskräp. Makroskräpövervakning av havsbotten bör därför utökas till fler områden, framför allt i närheten av olika aktiviteter som orsakar nedskräpning. Mängden bottenskräp på öppna havets djupbottnar bör också utredas.