Hoppa till huvudinnehåll
Ymparisto.fi – Startsida

Miljöförvaltningens webbtjänst

Status för kustens öppna havsområden

Status för de finska kusthavsområdena, som består av både öppet vatten och skärgård, bedömdes utifrån tillståndet för växtplanktonsamhället, vattensikten och badsträndernas vattenkvalitet. Tillståndet i kusthavsområdena var svagt i alla områden. Förutom Finska viken var badsträndernas vattenkvalitet god i alla områden. Sammansättningen av växtplanktonsamhället var god i Bottenviken och Kvarken. I många områden hade dock tillståndet för växtplankton försvagats jämfört med den tidigare bedömningen.
Bild
Grunt vatten och vågor.
Kustens badvatten i Finland har för det mesta god status, men mätt med andra indikatorer har kusthavsområdena dålig status. © Jan-Erik Bruun

Växtplanktonsamhället i kustens öppna havsområde

Växtplanktonsamhällets sammansättning i slutet av sommaren har god status vad gäller näringsväven i Bottenvikens och Kvarkens kustområden, där kiselalger är den dominerande växtplanktongruppen i termer av biomassa. I Bottenhavets, Skärgårdshavets och Finska vikens kustnära havsområden har växtplanktonsamhället däremot en svag status vad gäller näringsväven. I dessa områden är cyanobakterier (blågröna alger) den dominerande växtplanktongruppen i sensommardata. Dessutom har cyanobakteriernas biomassa i Skärgårdshavet fortsatt att öka under perioden 2011–2022, vilket är orsaken till varför sensommarens växtplanktonsammansättning i området fortfarande visar ett försvagat tillstånd. Inga andra tydliga förändringstrender i växtplanktonsammansättningen i kustnära hav i slutet av sommaren observerades mellan föregående och innevarande bedömningsperiod.

Säsongsvariationen av dominerande växtplanktongrupper visar svag status för alla finska kustområden som ingår i analysen. En förändring i den svagare riktningen har skett i Finska vikens, Skärgårdshavets och Kvarkens kustområden, vilka fortfarande hade god status under föregående bedömningsperiod. Kusthavsområdet i Bottenviken har tidigare haft svag status vad gäller säsongsvariationen av dominerande grupper av växtplankton, och en bra status uppnåddes inte nu heller.

När det gäller den totala biomassan av växtplankton och sommarkoncentrationen av a-klorofyll är tillståndet för alla finska kustområden svagt och situationen har inte förändrats mycket jämfört med föregående bedömningsperiod. Under denna period användes vårens a-klorofyllhalt för första gången som indikator vid bedömning av kustområdena. Indikatorn visade ett svagt tillstånd i alla områden där den användes (andra havsområden än Bottenviken och Kvarken). Vårens koncentrationer av a-klorofyll har ökat sedan början av 2000-talet, särskilt i Finska vikens yttre kustvatten och i Bottenhavets inre och yttre kustvatten.

Bild
Bruna och runda växtplankton under mikroskopet.
Coscinodiscus granii är en av de största kiselalgerna i Norra Östersjön. © Seija Hällfors

Badvattenkvaliteten vid kusterna

Vid de flesta badstränder har kvaliteten på badvattnet länge hållits antingen i kategorin utmärkt eller bra. Så var det också under åren 2017–2022. Men nästan varje år klassas en del av badvattnen som tillfredsställande, det vill säga tillhörande den lägsta godkända badvattenkategorin, eller även till den dåliga. Mest oroande är om en dålig badvattenklass följer år efter år och om orsaken till badvattenföroreningen inte kan identifieras. Vid några stora allmänna badstränder i Finska viken och Bottenhavet har badvattnets kvalitet varit dålig 2017–2022. Men till skillnad från i Finska viken har situationen i Bottenhavet förbättrats mot slutet av granskningsperioden.

Siktdjupet i kustnära havsområden varierar

Jämfört med den tidigare statusbedömningsperioden har siktdjupet minskat i Bottenvikens kustområden och har förblivit detsamma i Kvarkens, Bottenhavets, Skärgårdshavets och Finska vikens kusthavsområden. För siktdjupets del har endast Bottenhavets yttre kustvatten och Kvarkens yttre skärgård god status.

Bild
Växter och alger i grumligt vatten.
När vattnet blir grumligt minskar mängden ljus som når botten. © Olli Mustonen, Metsähallitus

Utgivare

Finlands miljöcentral (Syke)