Nyttan av att uppnå god status i den marina miljön

Att kartlägga tillståndet i den marina miljön och identifiera orsakerna till en svag miljöstatus är en fortsättning på Östersjöskyddskommissionens (HELCOM) ursprungliga verksamhetsidé. I skyddsavtalet 1974 slogs fast att Östersjön och dess levande natur är oersättlig när det gäller regionens ekonomiska, sociala och kulturella välfärd. I rapporten Havsmiljöns tillstånd i Finland 2024 har samma betydelse för Östersjöregionens invånare och välbefinnande kopplats till ramverket av nuvarande ekosystemtjänster. Fördelarna med att uppnå en god miljöstatus är mycket stora bara i vårt hemland.

Rena och klara vatten förbättrar den rekreativa användarupplevelsen och ökar antalet besök i Östersjön. Vattenkvaliteten har visat sig påverka till exempel priserna på stugtomter (Artell 2014). Livskraftiga fiskbestånd, å andra sidan, garanterar tillräckliga råvaruflöden för fisket. Det är också viktigt för människor att den marina naturen mår bra, även om dess tillstånd inte direkt påverkar människornas beteende.

Den marina miljön ger både icke-marknadsmässiga nyttor och nyttor som det finns en marknad för. En del av nyttorna är s.k. användningsvärden, det vill säga de erhålls genom att använda den marina miljön direkt. Andra är däremot icke-användningsvärden, det vill säga nyttor som människor känner att de får, även om de inte är i direkt kontakt med den marina miljön. Östersjöns goda tillstånd är i och för sig en viktig sak för finländarna, och dessutom vill de hålla det i gott skick även för kommande generationer (Nieminen et al. 2019). Dessa kallas existens- och arvsvärden. Finländarna drar nytta av många immateriella ekosystemtjänster som produceras av Östersjön, såsom kultur- och landskapsvärden och bindning av kol och näringsämnen.

Bild

Enligt undersökningen uppskattar finländarna Östersjön

De årliga nyttorna av att uppnå ett gott tillstånd för havsmiljön är cirka 114 euro per person (se sidan Hur utvärderas nyttorna). När detta multipliceras med antalet vuxna uppskattas de årliga totala nyttorna till cirka 498 miljoner euro. Utvärderingen baseras på en undersökning som gjordes i samband med den tidigare statusbedömningen, och resultaten har korrigerats enligt inflation och befolkningsutveckling.

Finländarna värderar Östersjöns existens och arvsvärden mest (Nieminen et al. 2019, undersökning). Havsnatur, arter och livsmiljöer som sådana upplevs som viktiga, liksom möjligheten att bevara dem för kommande generationer. De viktigaste bruksvärdena är rekreationsanvändningen och njutningen av landskap, ljud och dofter. Av medborgarna som svarade på enkäten ansåg 86 % att skattemedel ska avsättas till åtgärder för att skydda Östersjön. Den biologiska mångfaldens och fiskbeståndens goda tillstånd samt minskningen av övergödningen och farliga ämnen upplevdes som särskilt viktiga. Respondenterna ansåg dock att det är viktigt att den hypotetiska skatteuppbörden som nämndes i undersökningen används för förbättringsåtgärder av alla deskriptorer.

Bild