Ekonomisk och social analys av havets användning
Den ekonomiska och sociala analysen av användningen av havet undersöker hurudan ekonomisk och social betydelse mänsklig verksamhet till havs har för samhället. Undersökningen strävar också till att beakta icke-ekonomiska nyttor, för vilka det finns mindre numeriska data. Analysen baseras främst på marina redovisningar, vilka beskriver branschernas ekonomiska och sociala betydelse på marknadsmässig basis, till exempel genom förädlingsvärde, marknadspriser, produktion och sysselsättning. I vissa fall kompletteras den med ett ekosystemtjänstebaserat och kostnadsbaserat tillvägagångssätt.
- Ett tillvägagångssätt baserat på ekosystemtjänster beskriver de immateriella och materiella sociala nyttorna vid användningen av havet. I det tillvägagångssättet bestäms ett penningmässigt värde för de ekosystemtjänster som havet producerar.
- I det kostnadsbaserade tillvägagångssättet likställs det ekonomiska värdet med de kostnader som uppstår av att minska miljöskadorna.
I denna rapport bedöms användningen av havet och dess ekonomiska och sociala betydelse för 15 branscher och tre brett definierade ekosystemtjänster (Figur 80). Framgången för fem branscher är beroende av den marina miljöns goda tillstånd (dubbelriktad pil i figur 80), men nyttorna med tio branscher beror inte på det, och därför måste deras nivå av hållbar användning särskilt regleras utifrån andra branscher.
Värderingsutredningen avgör också värdet av reglerings- och kulturtjänster
Ekosystemtjänster kan delas in i regleringstjänster (t.ex. reglering av näringsämnen), produktionstjänster (t.ex. livsmedelsproduktion) och kulturtjänster (t.ex. rekreationsanvändning). Upprätthållande tjänster (t.ex. upprätthållandet av biologisk mångfald) lämnas utanför bedömningen, eftersom de fungerar som mellantjänster för produktion av andra ekosystemtjänster. Detta säkerställer att tjänsternas värden inte räknas två gånger.
Av dessa har bara produktionstjänster tydliga marknader och priser, men det är svårt att fastställa ett penningmässigt värde för andra kategorier av ekosystemtjänster. Det penningmässiga värdet av regleringstjänster och kulturtjänster kan dock definieras till exempel med hjälp av en miljöekonomisk värderingsutredning. Det monetära värdet av regleringstjänster och kulturtjänster kan dock definieras till exempel med hjälp av en miljöekonomisk värderingsutredning. Det monetära värdet av både rekreationsanvändningen av havet och regleringen av näringsämnen har utvärderats på basen av reglerings- och kulturtjänster, eftersom det är möjligt att utvärdera dem utifrån tillgängliga data. Således lämnas till exempel skärgårdens och kustens natur- och kulturarvsvärden utanför utvärderingen.
Tabellen nedan beskriver den ekonomiska och sociala betydelsen av branscher och ekosystemtjänster. Som ekonomisk indikator används förädlingsvärdet av brutto- eller produktionsfaktorer. Om denna information inte finns tillgänglig används mängden eller värdet av till exempel produktionen eller fångsten som en indikator. I nationella räkenskaper betyder förädlingsvärdet skillnaden mellan företagens omsättning och insatsförbrukning. Sysselsättningsstatistik används som sociala indikatorer, antingen antalet personer (hlö) eller årsarbetsenheter (htv). I tabellen används pilar också för att förutsäga förändringens riktning inom den närmaste framtiden för varje bransch.
Enligt analysen är turismen och rekreationsanvändningen de ekonomiskt mest betydelsefulla branscherna och bedöms växa i framtiden (tabell XX). Sjötrafiken och hamnverksamheten utgör tillsammans den näst viktigaste branschen, men dess utvecklingsriktning bedömdes vara nedåtgående. Andra branschers ekonomiska eller sysselsättningsmässiga betydelse är betydligt mindre.
Tabelllegender och Litteraturförteckning
A) Data från 2020 (STECF 2022a).
B) Data från 2020 (LUKE 2023).
C) Data från 2018. Konsumentöverskott avser skillnaden mellan konsumentens betalningsvilja och priset på varan. Den beskriver den välbefinnandeeffekt som erhålls av användningen av en ekosystemtjänst. Det totala beloppet av fiskevårdsavgifter och fisketillstånd kan betraktas som ekosystemtjänstens bytesvärde eller betalningar för användningen av ekosystemtjänsten (Hurskainen et al. 2023).
D) Data från 2020 (STECF 2022b).
E) Data från 2022. Femårstrenden ökar, men det fanns ingen tillväxt 2022 (Finlands viltcentral 2023). F) Data från 2020 (WindEurope 2021).
G) Data från 2022 (WindEurope 2023). Trenden baseras på planerad produktion (953 turbiner / 9905 MW) (Helcom 2023e).
H) Samma antagande som i 2018 års rapport används: en vindkraftspark på 100 MW sysselsätter 1180 årsarbetsenheter.
I) Data från 2021. Växande trend 2016-2019, men på grund av covid-19-pandemin avtog tillväxten 2020-2021 (Eurostat 2023a). J) Data från 2022. Inkluderar kommersiella hamnar och färjehamnar (HELCOM 2023e).
K) Data från 2020. Stadig trend 2015-2019, men på grund av Covid 19-pandemin minskade framför allt passagerarantalet (Eurostat 2023b).
L) Fingrid (2023).
M) Gasgrid (2023) & Elering (2023).
N) Data är baserad på värden från 2013-2018 (ICES 2019).
O) Denna rapport. P) Data från 2019. Trenden är baserad på värden från 2013-2019 (VisitFinland 2023).
Q) Data från 2017, användningsvärde för rekreation (konsumentöverskott) uppskattas baserat på Ahtiainen et al:s (2022) undersökning. Här har antagits att rekreationsanvändningen i Östersjön berör 76 % av befolkningen (Bertram et al. 2020). Fritidsanvändningsvärdet har ändrats för att motsvara priserna 2021 med konsumentprisindex (Statistikcentralen 2023).
R) Data från 2019 (vesi.fi 2023). Nyttorna med kommunal rening av avloppsvatten har uppskattats med hjälp av reningskostnader som undvikits. Antaganden: Fosforläckaget av kommunalt avloppsvatten till havet är 113 ton och kväveläckaget är 10 470 ton. Standardmarginalkostnader för fosforrening 17 000 €/ton och för kväve 11 000 €/ton (Hyytiäinen & Ollikainen utg. 2012).
S) Data från 2017 (Helcom 2022). Nyttorna med reningen av jordbrukets näringsbelastning har uppskattats med hjälp av reningskostnader som undvikits. Antaganden: fosforläckage till havet från jordbruk är 113 ton och kväveläckage är 10 470 ton. Standardmarginalkostnader för fosforrening 229 000 €/ton och för kväve 9 400 €/ton (Hyytiäinen & Ollikainen utg. 2012).
Litteraturförteckning:
Ahtiainen, H., Lankia, T., Lehtonen, J., Lehtonen, O., Bertram, C., Meyerhoff, J., Pakalniete, K., Rehdanz, K., & Pouta, E. (2022) Welfare effect of substitute sites for coastal recreation – evidence from the Baltic Sea. Journal of Environmental Economics and Policy 11(4):375-395. doi 10.1080/21606544.2022.2043188
Bertram, C., Ahtiainen, H., Meyerhoff, J., Pakalniete, K., Pouta, E. & Rehdanz, K. (2020). Contingent behavior and asymmetric preferences for Baltic Sea recreation. Environmental and Resource Economics 75:49-78. doi.org/10.1007/s10640-019-00388-x
Elering. (2023). Balticconnector – Technical information. https://www.elering.ee/en/balticconnector#tab1 (viitattu 4.4.2023).
Eurostat. (2023a). Country level - gross weight of goods handled in all ports. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/mar_mg_aa_cwh/default/table (viitattu 28.3.2023).
Eurostat. (2023b). Annual detailed enterprise statistics for services. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/SBS_NA_1A_SE_R2__custom_2647944/default/table?lang=en (viitattu 28.3.2023).
Fingrid. (2023). Osa pohjoismaista sähköjärjestelmää. https://www.fingrid.fi/kantaverkko/kehittaminen/pohjoismainen-sahkojarjestelma-ja-liitynnat-muihin-jarjestelmiin/ (viitattu 4.4.203).
Gasgrid. (2023). Kaasun siirtoverkosto. https://gasgrid.fi/kaasuverkosto/kaasun-siirtoverkosto/ (viitattu. 4.4.2023).
HELCOM (2022). Pollution load on the Baltic Sea. Summary of the HELCOM Seventh Pollution Load Compilation (PLC-7). Verkossa https://helcom.fi/wp-content/uploads/2023/01/Summary-of-the-HELCOM-seventh-pollution-load-compilation-PLC-7.pdf (viitattu 30.10.2023)
HELCOM (2023e) HELCOM Thematic assessment of spatial distribution of pressures and impacts 2016- 2021. Baltic Sea Environment Proceedings No. 189.
Hurskainen, P, Salminen, J, Kopperoinen, L., Saikkonen, L., Costadone, L., Lai T., Lankia, T., Pokki H., Husa M., Johansson, A., Jylhä, H., Sorvari, J., Tikkanen, T. & Heikinheimo V. (2023). Developing pilot accounts for marine, freshwater and urban ecosystems and packaging materials - 2020-FI-ENVECOPACK Deliverable D1.2.
Hyytiäinen, K. & Ollikainen, M. (toim.) 2012. Taloudellinen näkökulma Itämeren suojeluun. – Ympäristöministeriön raportteja 22/2012, 134 s.
ICES (2019). Working Group on the Effects of Extraction of Marine Sediments on the Marine Ecosystem (WGEXT). ICES Scientific Reports. 1:87. 133 pp. http://doi.org/10.17895/ices.pub.5733
Luonnonvarakeskus. (2023). Kaupallinen kalastus merellä -tilastotietokanta. https://statdb.luke.fi/PxWeb/pxweb/fi/LUKE/?rxid=dc711a9e-de6d-454b-82c2-74ff79a3a5e0 (viitattu 8.2.2023).
Riistakeskus. (2023). Saalisrekisteriotanta. Saatu 27.1.2023.
Scientific, Technical and Economic Committee for Fisheries, STECF (2022a). The 2022 annual economic report on the EU fishing fleet Publications Office of the European Union, Luxembourg.
Tilastokeskus. (2023). Kuluttajahintaindeksi (2015=100), vuositiedot, 2015-2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/fi/StatFin/StatFin__khi/statfin_khi_pxt_11xc.px/ (viitattu 12.4.2023).
vesi.fi. -aineistopankki. (2023). Yhdyskuntien jätevesien kuormitus vesiin. https://vesi.fi/aineistopankki/yhdyskuntien-jatevesien-kuormitus-vesiin/ (viitattu 12.4.2023).
VisitFinland. (2023). Alueellinen matkailutilinpito. https://visitfinland.stat.fi/PXWeb/pxweb/fi/VisitFinland/ (viitattu 13.3.2023).
WindEurope. (2021). Offshore Wind in Europe – Key trends and statistics 2020.
WindEurope. (2023). Wind energy in Europe – 2022 Statistics and the outlook for 2023- 2027.
Indikatorerna beskriver branschernas omfattning och de är inte jämförbara. De beskriver alltså inte havets totala ekonomiska värde. Indikatorerna beskriver inte om hur mycket branschen belastar havet eller om dess omfattning är på en hållbar nivå. Det vill säga om havet kan användas på samma nivå även i framtiden. Tillväxten av en bransch kan också minska nyttorna från andra branscher, om dess skadliga inverkan på den marina miljön samtidigt ökar. Trenduppskattningar baseras på femårsperioder och de är beroende av statistikens publiceringsdatum.