Indikatorer och tröskelvärden för god status

Östersjöns känslighet för förändringar påverkas av dess speciella egenskaper. Både Östersjöns fysiska egenskaper och biota kräver indikatorer som är specifika för området och en omfattande övervakning av dem. Den nya statliga bedömningen bygger på totalt över hundra indikatorer (Rantajärvi ym. 2020). Några av dem har följts i decennier, men några är nya. Utvecklingsarbetet av indikatorerna pågår fortfarande för att rätta till de brister som finns i systemet och för att dra nytta av den tekniska utvecklingen.

Deskriptorernas resultat har sammanställts från miljöförvaltningens informationssystem PISARA, dit experter har samlat resultaten av havsförvaltningsindikatorer för bedömningsperioden 2017-2022. Resultaten av de internationella HELCOM-indikatorerna finns samlade för åren 2016-2021. PISARAs informationssystem innehåller resultatet av indikatorn, tröskelvärdet för god miljöstatus, information om temporala förändringar, bedömningens tillförlitlighet och en kortfattad sammanfattning över indikatorns resultat. Indikatorresultaten utgör ryggraden i statusbedömningen.

Indikatorerna och tröskelvärdena utvecklades först för klassificering av det ekologiska tillståndet inom vattenförvaltningen och först från 2008 för havsförvaltningens statusbedömning. Målet har varit att utveckla indikatorer och tröskelvärden för varje faktor, dvs. komponent, som skall bedömas i enlighet med EU-kommissionens beslut 848/2017 och bedömningsriktlinjerna (EC 2022).

Bild

Resultaten av indikatorerna har sammanställts för en statusbedömning i enlighet med EU-kommissionens riktlinjer (EC 2022). I riktlinjerna är indikatorernas integrationsregler beroende av objektet som bedöms. Varje komponent eller faktor (grupp av komponenter) har sina egna regler. Till exempel är populationen av varje fågelart en komponent som bedöms med hjälp av jämförelsekriterier och indikatorer som mäter dessa. Fågelarter grupperas enligt sina matvanor i artgrupper (t.ex. fåglar som livnär sig av havsbotten), vilket utgör faktornivån. Statusbedömningen syftar alltid till en bedömning på komponentnivån, men denna bedömning kan av kommunikationsskäl integreras till faktornivån eller till och med till deskriptornivån. I rapporten Havsmiljön tillstånd i Finland 2024 har man strävat till att förenkla den invecklade statusbedömningshierarkin och därför redovisa resultaten mestadels på faktornivå. På deskriptornivån redovisas hur stor andel av de uppmätta komponenterna har god miljöstatus.

Läsaren av rapporten har dock möjlighet att se ett stort antal indikatorresultat från underlagsmaterialet, som publiceras på webbplatsen www.ymparisto.fi i samband med statusbedömningen av havet. Indikatorernas datablad är tekniska beskrivningar och innehåller endast en begränsad tolkning av uppgifterna.