Hoppa till huvudinnehåll

Skydd, restaurering och naturhänsyn

I naturskyddsområdena tryggas arternas och naturtypernas mångfald i Finland. Naturskyddsområdena är dock inte i sig tillräckliga för att trygga bevarandet av den biologiska mångfalden, utan dessutom behövs mångsidig naturvård bland annat i ekonomiskogar, vårdbiotoper och bebyggd miljö. Nationalparkerna och naturreservaten samt Natura 2000-områdena utgör stommen för nätverket av naturskyddsområden. I naturskyddsområdena ombesörjs dessutom att nationallandskapet, kulturarvet och rekreations- och strövområdena bevaras.
Bild
Barrskog i norr.
Oulanka nationalpark i Kuusamo är ett av Finlands populäraste naturobjekt. © Riku Lumiaro

Nationalparker och naturreservat

I Finland finns 41 nationalparker, av vilka den senaste, Salla nationalpark, inrättades 2022. Nationalparkerna är stora naturskyddsområden vars viktiga uppgift är att trygga den biologiska mångfalden och ge människor möjlighet att njuta och slappna av i naturen.

Däremot är Finlands 19 naturreservat till största delen stängda för allmänheten. De tjänar i första hand naturskyddet och forskningen samt inom de ramar som skyddet tillåter även undervisningen. För att röra sig i naturreservat behövs ett skriftligt tillstånd som beviljas endast för vetenskapliga ändamål.

Nätverket Natura 2000

De 1 866 områdena i Finlands Natura 2000-nätverk omfattar fem miljoner hektar mark- och vattenområden. Europeiska unionen strävar efter att stoppa förlusten av biologisk mångfald inom sitt område. Ett av de viktigaste sätten att nå målet är nätverket Natura 2000. Nätverket tryggar livsmiljöerna för de naturtyper och arter som definieras i habitatdirektivet. Det finns cirka 200 sådana naturtyper och cirka 700 arter i Europa.
 

Valtakunnallista ja alueellista Natura-tietoa
Natura 2000-alueet turvaavat Euroopan luonnon monimuotoisuuden

Ödemarksområden

I Norra Finland har 12 ödemarksområden inrättats. Målet är att bevara områdenas ödemarkskaraktär, trygga samekulturen och naturnäringarna samt utveckla ett mångsidigt utnyttjande av naturen.

Bild
Ö i Enare träsk.
Öarna i norra delen av Enare träsk tillhör ödemarksområdet Vätsäri. © Riku Lumiaro

Naturskydd på privat mark

En markägare kan mot ersättning sälja sitt markområde till staten till gängse pris eller freda det som privat naturskyddsområde. Möjligheterna att använda området för rekreation förblir i regel oförändrade i båda fallen. Det finns nästan 7 800 naturskyddsområden på privat mark.

Landskapsvårdsområden

Med hjälp av landskapsvårdsområdena värnar man om natur- eller kulturlandskapet samt områdenas historiska särdrag. Landskapsvårdsområdena inrättas i nära samarbete med lokala aktörer, såsom byaföreningar och kommuner.

Ramsarområden

Finland har sammanlagt 49 Ramsarområden. De representerar så väl som möjligt olika myrar, fågelsjöar, havsvikar och skärgårdsområden som är viktiga för sjöfåglarna i vårt land. Ramsarkonventionen skyddar våtmarker, som tillhör världens mest hotade livsmiljöer.

Bild
Strandäng vid Bredviken
Den vårdade strandängen och vassområdet vid Bredviken i Esbo hör till Finlands Ramsarnätverk. © Riku Lumiaro

Naturminnesmärken

Naturminnesmärken är skyddade naturformationer. Träd, trädgrupper, flyttblock och andra naturformationer kan fredas som naturminnesmärken. Naturformationer kan skyddas bland annat på grund av deras skönhet, sällsynthet, landskapsmässiga betydelse eller vetenskapliga värde.

Nationalstadsparker

Syftet med nationalstadsparkerna är att bevara stadsnaturen och den byggda kulturmiljön som en omfattande och sammanhängande helhet. Nationalstadsparkerna är en del av hållbar stadsplanering och hållbart stadsbyggande. I Finland finns 10 nationalstadsparker.

Biosfärområden

Biosfärområdena är modellområden för hållbar utveckling som kombinerar skydd av livsmiljöns mångfald, hållbar användning av naturresurser och miljöforskning. I Finland finns biosfärområden i Norra Karelen och Skärgårdshavet.

Bild
Utö yttre skärgård.
Skärgårdshavets biosfärområde omfattar även områdets byar och hamnar. © Riku Lumiaro

Restaurering och naturvård

Restaureringens och naturvårdens betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden kommer att öka under de närmaste åren. Tyngdpunkten i arbetet håller på att flyttas från skyddsområden till ekonomiskogar, jordbruksmiljöer samt stads- och tätortsområden.

Utgivare

Finlands miljöcentral (Syke)