Storskarven – Österbotten och Mellersta Österbotten

Skarvbeståndets utveckling

År 2001 häckade storskarven på skäret Pjuken i Vörå, vilket var den första nutida häckningen i Österbotten och Mellersta Österbotten. År 2004 fanns det för första gången över 100 bon i Österbotten och Mellersta Österbotten och 2011 påträffades  redan över 1 000 bon. Efter toppåren 2016 och 2017 har det årliga antalet bon stabiliserats kring 5 000–6 000. Skador och störningar har årligen inträffat i 1–5 häckningskolonier utan någon tydlig trend över tid.

Den första undantagslovsansökan  för att störa skarv lämnades in 2009. I Österbottens och Mellersta Österbottens kustområde har man årligen ansökt om 0–3 undantagslovd för att störa eller skjuta skarv eller behandla deras ägg. Dessutom har dispens sökts för forskning, såsom inventering av skarvbon och ringmärkning.

Den regionala skarvsamarbetsgruppen

Österbottens och Mellersta Österbottens skarvsamarbetsgrupp sammanträdde första gången i oktober 2016. Arbetsgruppen tillsattes utifrån miljöministeriets anvisningsbrev (MM6/5713/2016, bilaga 1 i slutet av sidan), där kustens närings-, trafik- och miljöcentraler (NTM-centralen)  instruerades att tillsätta regionala samarbetsgrupper. Syftet med skarvsamarbetsgrupperna är att diskutera och hantera skarvrelaterade problem  och förnya tolkningsanvisningar om skarvbestämmelser för att simidggöra undantagstillståndsförfarandet.

Skarvsamarbetsgrupperna har också som mål att förbättra växelverkan och informationsutbytet mellan de instanser som lider av olägenheter och andra aktörer samt myndigheter. Skarvsamarbetsgruppen i Österbotten och Mellersta Österbotten bestod ursprungligen av 26 medlemmar, men har under årens lopp vuxit till 39 aktörer (se förteckning över instanserna nedan). I gruppen finns representanter  lokala invånare (delägarlag), fiskare, kommuner och städer, organisationer och föreningar, forskningsinstitut och myndigheter. Samarbetsgruppen har sammanträtt 2–5 gånger per år. Arbetsgruppen, som besitter omfattande expertis och lokalkännedom, har som mål att klargöra skarvsbeståndets utveckling inom sitt område samt identifiera eventuella problemområden och -situationer, för vilka samarbetsgruppen framarbetar lösningar som tillfredsställer samtliga parter.

År 2016 presenterade olika aktörer i skarvsamarbetsgruppen sina  visioner om hur man kan hitta lösningar på skarvproblemen. Vid samarbetsgruppens möten identifierades problemområden för fiske, bosättning och rekreation, där spridningen av skarvkolonierna sannolikt skulle orsaka betydande skada. För problemområdena föreslogs förebyggande åtgärder och åtgärder som skulle gå att genomföra om storskarvskolonier bildades i dessa områden. De största tvistefrågorna i samarbetsgruppen gällde till exempel den lämpliga storleken på skarvbeståndet och hur många individer som skulle kunna omfattas av de olika åtgärderna. Åtgärdsplanen för skarven i Österbotten och Mellersta Österbotten godkändes i september 2017 (bilaga).

Vid de följande mötena har skarvsamarbetsgruppen koncentrerat sig på att ta ställning till ansökningar och beslut om undantagslov samt att granska vilken inverkan åtgärdsplanen har haft på dessa. Utlåtanden har getts om den nationella skarvstrategin och presentationer om storskarvens konsekvenser för fiskbeståndet har hållits av såväl inhemska som utländska experter.

År 2020 gav miljöministeriet i sitt anvisningsbrev (VN/10071/2020-YM-1, bilaga 2) anvisningar för att främja verkställandet av den nationella storskarvsstrategin som färdigställdes samma år. I praktiken bör de regionala skarvsamarbetsgrupperna besluta om det finns behov av att utarbeta en regional åtgärdsplan med beaktande av skarvsituationen i den egna regionen. Dessutom uppdateras tolkningsanvisningarna för bestämmelser om skydd av skarven i beslutsfattandet om undantagslov. Som bilaga finns promemorior från och med 2020, då uppdateringen av den regionala åtgärdsplanen för Österbotten och Mellersta Österbotten har främjats i samarbetsgruppen.

Skarvsamarbetsgruppen uppdaterar åtgärdsplanen på basis av anvisningsbrevet. För det praktiska skrivarbetet valdes en skriv- och beredningsarbetsgrupp. Utarbetandet av åtgärdsplanen har i sista hand styrts av en samarbetsgrupp som bland annat har beslutat om principerna för uppdateringsarbetet. En väsentlig del av planen utgörs av geodatamaterial som behövs för ansökan om undantagslov.

Utarbetandet av åtgärdsplanen avbröts i maj 2022, när man inte nådde enighet om alla formuleringar. Man beslutade att omvärdera utarbetandet av planen efter godkännandet av den nya naturvårdslagen.

År 2021 fick NTM-centralen i Södra Österbotten finansiering för ett utvecklingsprojekt för anvisningar gällande skarven (OHKE). Syftet med projektet är att öka samarbetet mellan NTM-centralerna och de regionala skarvsamarbetsgrupperna och främja verkställandet av den nationella skarvstrategin, till exempel genom att medverka till att de regionala åtgärdsplanerna färdigställs. Den uppdaterade skarvåtgärdsplanen för s Österbotten och Mellersta Österbottens kustområde läggs till på denna sida efter att skarvsamarbetsgruppen har godkänt den.