Vårdbiotoper

Vårdbiotoper, dvs. ängar, torrängar, hagmarker och skogsbeten är naturtyper som har formats av traditionell boskapsskötsel. Vårdbiotoperna har använts till produktion av vinterfoder till boskapen, eller som betesmark, och de är vanligen artrika miljöer. Den traditionella vården har i huvudsak bestått av slåtter, bete, eller efterbete. Till vården har också hört gallring av träd, blötläggning, avlägsnande av icke-önskad vegetation, vårstädning och bränning. Betesmarker och slåtterängar har inte gödslats eller såtts, och marken har inte bearbetats.
Traditionellt bete på Mälhamn i Pargas
Traditionellt bete på Mälhamn i Pargas. © Bild: Maija Mussaari.

I samband med effektiviseringen av jordbruket har användningen av många gamla metoder upphört, och arean av vårdbiotoper har för de flesta naturtyperna minskat med över 90 % under de senaste 50 åren. Alla typer av vårdbiotoper är nuförtiden hotade, och största delen t.o.m. akut hotade. När vården upphör eller traditionella vårdmetoder inte längre används, förändras vårdbiotopernas naturtyper betydligt. Artrikedomen minskar, och ofta börjar vårdbiotoperna växa igen för att så småningom försvinna.

  • Ändringar i jordbruket och minskningen av vårdbiotoper

Den senaste omfattande inventeringen av Finlands vårdbiotoper gjordes på 1990-talet, så på många håll är kunskapen idag föråldrad. I en ny riksomfattande inventering 2019-2021 kartläggs tillståndet av vårdbiotoperna i hela Finland. Inventeringarna genomförs i NTM-centralerna och Forststyrelsen, och styrs av miljöministeriet. Inventeringarna koordineras av Finlands miljöcentral.

  • Riksomfattande inventering av vårdbiotoper 2019-2021

I slutet av år 2018 publicerades hotbedömningen av naturtyper, och nästan alla typer av vårdbiotoper bedömdes vara akut hotade. Den sammanlagda arean av de typer som det finns minst kvar av är bara c. 100 ha var.

Frisk äng på Mustanaho på Koli i Lieksa
Frisk äng på Mustanaho på Koli i Lieksa. © Bild: Katja Raatikainen.
  • Hotbedömning av vårdbiotoper

Om vårdbiotoperna försvinner, förlorar vi också en stor del av mångfalden i vår natur, finsk kulturhistoria och identitet, samt vårt vackra landsbygdslandskap. Det finns ändå ännu hopp om att vårdbiotoperna kan bevaras. Idag vårdas c. 30 000 ha ängar, hagmarker och skogsbeten med hjälp av jordbrukets miljöersättningar. Vem som helst kan delta i bevarandet av vårdbiotoper genom att ta hand om ängsvegetation på egen tomt, eller genom att delta i talkoarbete på vårdbiotoper.

  • Vårdbiotopernas framtid – återhämtning i sikte?

Genom århundraden av traditionell användning har vårdbiotoperna fått en alldeles egen typisk och artrik flora och fauna. I Finland finns 40 naturtyper som räknas till vårdbiotoper och de kan delas in i 12 naturtypsgrupper:

  • Hedar
  • Hällmarkstorrängar
  • Torrängar
  • Friska ängar
  • Fuktängar
  • Strandängar vid sötvatten
  • Havsstandängar
  • Alluvialängar
  • Kärrängar
  • Hamlingsängar
  • Hagmarker
  • Skogsbeten

Av dessa 40 naturtyper förekommer alla i södra Finland, eller har förekommit. I norra Finland förekommer däremot bara 25 av dem, varav 5 är bristfälligt kända. Jämfört med fastlandet finns det rikligt med representativa vårdbiotoper på Åland. Ålands andel av den totala ytan av torrängar och hällmarkstorrängar och kalkpåverkade naturtyper är stor.

40 % av den totala ytan av kända vårdbiotoper ligger på områden som förvaltas av Forststyrelsen eller på privata naturskyddsområden.

Publicerad 26.8.2019 kl. 12.53, uppdaterad 26.8.2019 kl. 12.56