Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde

Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde omfattar avrinningsområdena för de älvar och åar på finländskt område som rinner ut i Finska viken. I vattenförvaltningsplanen har man sammanställt information om vattnens status i området samt nödvändiga åtgärder för att förbättra statusen.
Bild
Kymijoki
Den övre delen av Kymmene älv i Iitti har kraftigt modifierats på grund av produktionen av vattenkraft. © Tiina Ahokas

Respons på samrådsdokumentet

Samråd ordnades om väsentliga frågor, arbetsprogrammet och miljörapporten för vattenvården 15.12.2023-17.6.2024.

Väsentliga frågor och arbetsprogram för vattenvården i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde 2028–2033 (doria.fi)

Sammanlagt 73 aktörer gav respons på dokumentet. Responsen beaktas i beredningen av vattenförvaltningsplanen. Du kan läsa responsen på finska här: 

Kuulemispalaute asiakirjasta: Vesienhoidon keskeiset kysymykset, työohjelma ja aikataulu Kymijoen-Suomenlahden vesienhoitoalueella 2028-2033 (pdf, 1.65 MB)

I vattenförvaltningsområdet ingår vatten i Mellersta Finland, Birkaland, Södra och Norra Savolax, Södra Karelen, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen och Nyland. I avrinningsområdet för områdets största älv, Kymmene älv, finns Päijänne, som har klart vatten och är den största sjön i vattenförvaltningsområdet. Finska vikens kust och de många små åar och älvar som mynnar ut i den är en del av vattenförvaltningsområdet. De viktigaste grundvattenområdena i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde är Salpausselkä-åsarna.

Vattenförvaltningsplan och åtgärdsprogram för Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde

En vattenförvaltningsplan har utarbetats för Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde. Planen innehåller uppgifter om vattnens status samt de åtgärder som krävs under vattenvårdsperioden 2022–2027 för att förbättra och upprätthålla vattnens status i vattenförvaltningsområdet. Regionala åtgärdsprogram som bidrar till att god status kan uppnås i vattnen konkretiserar vattenförvaltningsplanen.

Särdrag i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde

Ytvattnen

Sjöar, åar och älvar

I Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde är nästan alla betydande typer av sjöar, älvar och åar som finns i Finland representerade. Merparten av sjöarnas sammanlagda areal utgörs av stora, naturligt karga sjöar med klart vatten, såsom Päijänne, samt de stora sjöarna i sjösystemen Viitasaari, Rautalampi och Mäntyharju. I de kustnära lermarksområdena påträffas även naturligt eutrofa sjöar. Små humushaltiga sjöar i vattendragens källflöden är antalsmässigt de mest vanliga.

De allmännaste typerna av åar och älvar är små och medelstora, ofta karga och humusrika källflöden. I de större källflödena splittras huvudfårorna på många ställen av talrika sjöbäcken, vilka har stor inverkan på organismerna i vattendragen. Vid kusten däremot dominerar medelstora åar och älvar med långa, sammanhängande fåror. De flesta älvarna som rinner ut i Finska viken är näringsrika och grumliga. Finlands fjärde största älv, Kymmene älv, är en av de mest mångsidiga vattenekologiska helheterna i vårt land.

Vattenläget i sjöarna, åarna och älvarna samt livsmiljöns struktur har omformats på många sätt. Det finns relativt många objekt som lider av punktbelastning och diffus belastning. För att uppnå en god ekologisk och kemisk status i vattnen behövs iståndsättning och skötsel av vattendragen i flera år framöver.



Kustvatten

Kustvattnen i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde är också mycket varierande – där finns åmynningar, havsvikar, talrika holmar och skär i den inre och yttre skärgården samt stora havsfjärdar och till och med öppet hav. En tydlig ökning av salthalten både i riktning från östgränsen mot Hangö udd och från älvmynningarna mot en mera havsnära miljö har en stor inverkan på organismerna. Också djupförhållandena och utsattheten för vågornas inverkan varierar stort från den inre till den yttre skärgården.

Bild
Ytvattnet och avrinningsområdena i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde.
© NTM-centralen i Nyland

Grundvatten

De rikligaste grundvattentillgångarna finns i israndbildningszonerna i Salpausselkä-åsarna och i mellersta Finland samt i anslutning till de längsgående åsarna.

Bergströsklarna delar upp grundvattentillgångarna i separata grundvattenområden som är relativt små till ytan. Mellan israndsbildningarna och de längsgående åsarna finns inga grundvattenområden med nämnvärd avgivningsförmåga. I berggrunden, strandavlagringar, lertäckta områden och moränjordar finns mängdmässigt anspråkslösare grundvattenområden, från vilka vatten kan tas för glesbygdsområdenas behov.

Grundvattenkvaliteten är i huvudsak god. Järn och mangan som lösts upp i jordmånen och berggrunden orsakar kvalitetsproblem. Dessutom är fluoridhalterna i grundvattnet höga i rapakiviområdena. Situationer med förorenat grundvatten har begränsat användningen av vissa enskilda grundvattentäkter.

I Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde är vattenförsörjningen i samhällena i stor utsträckning baserad på grundvatten. I vissa stora bosättningscentrum används också konstgjort grundvatten för vattenförsörjningen och stora industrianläggningar med stort vattenbehov använder ytvatten. Glesbygden och sommarhusen använder nästan enbart grundvatten.

Bild
Grundvattenområdena i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde.
© NTM-centralen i Nyland

Organisering av vattenvården

Tillstånds- och tillsynsverket ansvarar för vattenförvaltningsplaneringen inom vattenförvaltningsområdet. Planeringen av vattenvården görs i omfattande samarbete med olika aktörer i vattenförvaltningsområdets styrgrupp samt i samarbetsgrupperna för vatten- och havsvården. Livskraftscentralen i Nyland främjar genomförandet av vatten- och havsförvaltningsåtgärder inom hela vattenförvaltningsområdet.

Vattenförvaltningsområdets styrgrupp

Styrgruppen samordnar de utredningar, uppföljningsprogram och åtgärdsprogram som har beretts i vattenförvaltningsområdet samt sammanställer ett förslag till vattenförvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet utifrån dem. Dessutom beslutar gruppen om riktlinjerna för vattenförvaltningsområdets arbete och kommer överens om vattenförvaltningsområdets gemensamma ärenden.

Sammansättningen av styrgruppen för vattenförvaltningsområdet Kymmene älv och Finska viken kommer att utses i början av 2026.

Samarbetsgrupper för vatten- och havsvården

Samarbete med intressentgrupper i planeringen av vattenvården bedrivs också i regionala samarbetsgrupperna för vattenvården i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde. Till samarbetsgrupperna hör representanter för centrala statliga och kommunala myndigheter, näringsidkare, föreningar, ägare av vattenområden samt vattenanvändare med inflytande över vattenområdenas användning, skydd och tillstånd. Gruppernas uppgift är bland annat samarbete under olika faser i planeringen av vattenvården, behandling och utvärdering av förslaget till vattenförvaltningsplan samt uppföljning av genomförandet av åtgärderna. Samarbetsgrupperna har utsetts för åren 2024–2029. Tillstånds- och tillsynsverket ansvarar i framtiden för att utse grupperna och organisera deras verksamhet.

Samarbetsgruppen för vatten- och havsvården i Nyland
Samarbetsgruppen för vatten- och havsvården i Tavastland
Samarbetsgruppen för vatten- och havsvården i Mellersta Finland
Samarbetsgruppen för vatten- och havsvården i Norra Savolax
Samarbetsgruppen för vatten- och havsvården i Södra Savolax
Samarbetsgruppen för vatten- och havsvården i Sydöstra Finland
Samarbetsgruppen för vatten- och havsvården i Birkaland

Medlemmar i samarbetsgruppen för vatten- och havsvården i Birkaland (pdf)

Samarbetsgruppens protokoll (från året 2024)

Utgivare

NTM-centralen i Nyland