Hoppa till huvudinnehåll
Ymparisto.fi – Startsida

Miljöförvaltningens webbtjänst

Storskarven – Norra Österbotten

I detta avsnitt presenteras utvecklingen av storskarvsbeståndet i landskapet Norra Österbotten, samt den regionala skarvsamarbetsgruppens uppgifter och åstadkomster.

Skarvbeståndets utveckling

Den första skarvhäckningen i Norra Österbotten konstaterades år 2000. En liten koloni bestående av 30 par hade etablerat sig för att häcka i Pohjanletto i norra delen  av naturskyddsområdet Krunnit i Ijo. Följande två nya häckningsplatser konstaterades 2009 i Rautakallio i Siikajoki och Äijänkumpele i Uleåborg. År 2020 konstaterades de första enskilda häckningarna på Rokonkari i Lumijoki och 2021 påträffades små kolonier på linjetavlorna i Tyni och Kraasukka i Krunnit i Ijo. Under åren 2000–2022 har storskarven konstaterats häcka i sex separata kolonier i Norra Österbotten.

Det totala beståndet har ökat från 31 par  år 2000 till nuvarande 600 par år 2022. Den häckande populationens årliga tillväxt varit i genomsnitt 13 % under uppföljningsperioden. Under de första tio åren (2000–2010) ökade populationen med i genomsnitt 19 procent per år, men under de följande tio åren (2010–2020) avtog tillväxten och var i genomsnitt sex procent per år. Den senaste tiden (2020–2022) har utvecklingen av beståndet igen varit växande.

Regionens äldsta koloni i Pohjanletto växte fram till 2009, men har därefter minskat betydligt. Havsörnarnas ökade predation kan vara en bidragande orsak till att kolonin minskat. Detta antagande stöds av upprepade observationer av havsörnens predation. Vid samma tidpunkt uppstod kolonin i Äijänkumpele. Det är möjligt att en del av de individer som häckade i Pohjanletto flyttade till Äijänkumpele för att häcka. I kolonierna i Pohjanletto, Äijänkumpele, Rautakallio och Rokonkari har man under uppföljningshistorien konstaterat nollår i häckningen, dvs. vid boinspektionerna har inga aktiva häckningar konstaterats. . Detta tyder på störningar som riktats mot kolonierna.

I Norra Österbotten har man ansökt om två lov enligt 49 § i naturvårdslagen (1096/1996) för att störa och döda skarv. Det första gäller havsområdet mellan Siikajoki och Karlö och det andra gäller Siikajoki fiskeriområde. Dessutom har separata lov ansökts för forsknings- och uppföljningsprojekt om skarv. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland ansvarar för ärenden som gäller undantagslov och ger vid behov ytterligare  information om tillståndsansökningar och -beslut.

Den regionala skarvsamarbetsgruppen

Norra Österbottens skarvsamarbetsgrupp inrättades 2016 i enlighet med miljöministeriets anvisningar och uppdrag (YM6/5713/2016). Arbetsgruppen sammankallades av NTM-centralen för första gången i september 2016. Arbetsgruppens uppgift är att ha en aktuell lägesbild  om skarvbeståndets utveckling inom sitt område, identifiera eventuella problemområden och -situationer i anslutning till arten samt utreda och främja lösningar som tillfredsställer alla parter för att lösa eventuella problem.

Skarvsamarbetsgruppens målsättning är även  att förbättra växelverkan och informationsutbytet mellan de instanser som upplever problem, andra aktörer och myndigheter.  Karlö kommun, Naturresursinstitutet, Pohjois-Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry, Uleåborgs stad, Perämeren kalatalousyhteisöjen liitto, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten och Finlands naturskyddsförbunds Norra Österbottens distrikt har utsett sina representanter till samarbetsgruppen. Arbetsgruppen har sammanträtt två gånger.

För att skapa en aktuell lägesbild utredde samarbetsgruppen förekomsten, mängden och betydelsen av eventuella skador orsakade av skarven i olika delar av området för  kommersiella fiskare som tillhör grupp I enligt 87 § i lagen om fiske och som fiskar i Bottenviken. Rapporten om utredningen finns i bilagorna till denna sida.

Utgivare

Finlands miljöcentral (Syke)