Planläggning
Planläggningen framskrider i flera olika faser beroende på planens karaktär och betydelse.
I markanvändnings- och bygglagen (132/1999) finns det bestämmelser om planläggning och de gäller bland annat målen för områdesplaneringen, de varierande kraven på planers innehåll och utarbetandet av planer.
Generalplaner och detaljplaner utarbetas och godkänns i kommunerna. Utarbetandet och godkännandet av landskapsplaner hör till landskapsförbunden.
Deltagande i planläggning
Planerna bereds i växelverkan med dem vars förhållanden eller intressen planerna påverkar. Kommunerna och landskapsförbunden informerar om aktuella planprojekt på sina webbsidor, i tidningar och i planläggningsöversikter. Genom informationen om planläggningen säkerställs det att de som deltar har möjlighet att följa planläggningen och påverka den. Deltagare är de vars förhållanden eller intressen kan påverkas betydligt av en plan.
Information om planläggning
Genom information säkerställs det att de som deltar har möjlighet att följa planläggningen och påverka den. Kommunerna informerar om aktuella planprojekt i den planläggningsöversikt som offentliggörs årligen.
Information om inledande av beredningen av en plan (väckande av frågan om planläggning) och om framläggande och godkännande av en plan ges i de lokala tidningarna. Undantag utgör sådana ändringar av en detaljplan som är ringa till sina verkningar och som parterna kan meddelas om genom brev. Information om planläggning ges oftast också elektroniskt.
Sätt att delta
Deltagare är de vars förhållanden eller intressen kan påverkas betydligt av en plan. Deltagare är till exempel markägare och invånare samt andra som rör sig i naturen på planområdet. Myndigheter och sammanslutningar deltar när planläggningen gäller deras ansvarsområde. Om planen har konsekvenser som sträcker sig över kommungränserna, kan också en medlem i en annan kommun delta.
De planerade deltagarmötena samt de grundläggande uppgifterna om planprojektet presenteras i programmet för deltagande och bedömning. Det går att delta på många sätt, till exempel genom att kontakta planläggaren, delta i informations- och diskussionsmöten eller framföra sin åsikt om planen när den är framlagd.
Myndighetssamarbete
Vid beredningen av planer behövs det också myndighetssamarbete. Myndighetssamråd mellan kommunen, landskapsförbundet och de statliga myndigheterna ordnas om betydande planer. Syftet med samråden är att underrätta kommunen eller landskapsförbundet bland annat om riksomfattande och viktiga regionala mål för områdesanvändningen och om myndigheternas uppfattning om behovet av undersökningar och utredningar.
Ändringssökande
De olika aktörernas mål och intressen är ofta motstridiga. Med hjälp av en dialog samordnas olika synpunkter. Ändå når man inte alltid ett slutresultat som är godtagbart med tanke på alla parter. Det är då möjligt att söka ändring i beslutet om godkännande av planen. Besvärsrätt har parterna, kommunmedlemmarna, vissa sammanslutningar samt statliga myndigheter. I fråga om sådana ändringar av en detaljplan som är ringa till sina verkningar är besvärsrätten snävare.
Anvisning om deltagande i planläggning
I anvisningen om deltagande i general- och detaljplanläggning hittar du ytterligare information bland annat om hur planläggningsinformation ska ges och om olika sätt att delta. Anvisningen är avsedd både för planläggare och för invånare, företag, myndigheter och organisationer som deltar i planläggningen.
Konsekvensbedömning i planläggningen
Vid beslutsfattande om en plan görs det på förhand en bedömning av vilka betydande konsekvenser en plan och genomförandet av de därmed anslutna alternativen har.
Konsekvensbedömning är en väsentlig del av markanvändningsplaneringen. Det är inte fråga om en separat process eller metod, utan det är viktigt att bedömningen kopplas till hela planprocessen. Konsekvensbedömningen ska alltid anpassas enligt särdragen hos varje plannivå och planläggningsuppgift – det finns ingen modell som passar alla situationer.
Varför görs en konsekvensbedömning?
Konsekvensbedömningen
- ger information om de betydande konsekvenserna av genomförandet av en plan. Information tas fram och utnyttjas genom hela planprocessen.
- är ett verktyg i planeringen och används för att lösa planeringsproblem, särskilt val som måste göras i olika faser.
- stöder också deltagande samt beslutsfattande om och genomförande av planer.
- beror på situationen.
Konsekvenserna bedöms i flera olika sammanhang under planprocessen
- Projekterarna bedömer konsekvenserna i olika faser som en del av sitt eget arbete
- Vid behov utarbetas det separata konsekvensutredningar
- Konsekvenserna av planutkastet och planförslaget bedöms som en helhet. Det kan hända att flera planutkast som ska bedömas utarbetas under processens gång.
De grundläggande uppgifter som ska samlas in för planeringen stöder dessutom konsekvensbedömningen. Informationen om planens konsekvenser fördjupas och kompletteras i takt med att processen framskrider.