Hoppa till huvudinnehåll

MKB-förfarande och planläggning som gemensamt förfarande

När miljökonsekvenser bedöms enligt förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) i samband med planläggning kallas det ett gemensamt förfarande med MKB-förfarande och planläggning. Gemensamt förfarande har tillämpats i samband med vindkraftsprojekt.
Bild
Vindkraftverk, Verhonkulma, Marttila
© Miljöministeriets bildbank

Om det i samband med ett projekt inleds både ett MKB-förfarande och ett planläggningsförfarande, är det möjligt att

  • samordna hörandena om MKB-förfarandet och planläggningen,
  • genomföra MKB-förfarandet i samband med planläggningen, det vill säga som ett gemensamt förfarande eller
  • genomföra MKB-förfarandet och planläggningen som separata förfaranden.

Lagstiftningen om det gemensamma förfarandet

I 9 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) finns bestämmelser om utredning av miljökonsekvenserna och om den projektansvariges skyldighet att överlämna uppgifter till myndigheterna samt om myndigheternas uppgifter och samarbete. I lagen föreskrivs dessutom om växelverkan och information i samband med planläggningen. Bestämmelser om planläggningsförfarandet och växelverkan finns i 8 kap. i markanvändnings- och bygglagen och i 6 kap. i markanvändnings- och byggförordningen (895/1999). Närmare bestämmelser om kostnaderna för det gemensamma förfarandet finns i 30 a och 30 b § i markanvändnings- och byggförordningen.

Bestämmelser om MKB-förfarandet finns i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017, MKB-lagen) och i statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (277/2017, MKB-förordningen).

Allmänt om det gemensamma förfarandet

Vid gemensamt förfarande bedöms projektets miljökonsekvenser i samband med planläggningen, och den myndighet som ansvarar för utarbetandet av planen ansvarar för genomförandet av det gemensamma förfarandet. Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) är MKB-kontaktmyndighet och dess uppgift är att kontrollera att miljökonsekvensbedömningen har varit innehållsmässigt tillräcklig. Den projektansvariges uppgifter är desamma som vid förfarandet enligt MKB-lagen.

Vid gemensamt förfarande är det den myndighet som ansvarar för utarbetandet av planen som ansvarar för bedömningen av planens konsekvenser, medan den MKB-plan som motsvarar MKB-programmet och MKB-beskrivningen hör till den projektansvariges ansvar. Därför bör handlingarna för dessa två olika förfaranden vara separata. Också med hänsyn till sökande av ändring är det viktigt att handlingarna hålls åtskilda.

MKB-förfarandet kan inte överklagas i samband med beslutet om godkännande av planen, utan ändring kan sökas först i ett tillståndsbeslut enligt MKB-lagen. Separata MKB- och planhandlingar innebär inte två separata och delvis överlappande bedömningar, utan konsekvensbedömningen av planen och den del av planbeskrivningen som beskriver konsekvenserna kan i stor utsträckning baseras på MKB-materialet, dock så att de krav enligt markanvändnings- och bygglagen som gäller bedömningen av planens konsekvenser och planbeskrivningens innehåll uppfylls.

Förutsättningar för det gemensamma förfarandet

Den projektansvarige kan lägga fram ett initiativ till gemensamt förfarande för kontaktmyndigheten och den myndighet som ansvarar för planläggningen. Det gemensamma förfarandet förutsätter att MKB-förfarandet och planläggningen av projektet pågår samtidigt. Kontaktmyndigheten och den myndighet som ansvarar för planläggningen undersöker om det finns förutsättningar för gemensamt förfarande. Man kan komma överens om ett gemensamt förfarande till exempel vid en förhandsöverläggning enligt MKB-lagen och anteckna det exempelvis i en promemoria. Om någondera myndigheten anser att det inte finns förutsättningar för gemensamt förfarande ska förfarandena genomföras separat. Ett gemensamt förfarande är inte möjligt om den myndighet som ansvarar för planläggningen själv är projektansvarig.

Samarbete mellan myndigheter

Att integrera förfarandena förutsätter ett smidigt samarbete mellan kontaktmyndigheten och den myndighet som ansvarar för planläggningen. Kontaktmyndigheten och den myndighet som ansvarar för planläggningen planerar det gemensamma förfarandet tillsammans. Kraven i MKB-lagen är inte nödvändigtvis bekanta för den som ansvarar för planläggningen och inte heller kraven i markanvändnings- och bygglagen för kontaktmyndigheten, och därför är det bra att gå igenom helheten. Det är också viktigt att myndigheterna tillsammans kommer överens om tidsplanen för förfarandet.

Särdrag i det gemensamma förfarandet

Det gemensamma förfarandet kännetecknas av att utredningar görs i enlighet med två olika lagar och att de utredningar som behövs därför kan avvika från varandra till innehållet. MKB-förfarandet gäller alltid ett specifikt projekt där den projektansvarige ansvarar för konsekvensbedömningen. Planen möjliggör den områdesanvändning som anvisats för det planerade projektet. Kommunen eller landskapsförbundet ansvarar för bedömningen av planens konsekvenser. Planens konsekvenser bedöms i enlighet med bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen, och planen ska alltid uppfylla de krav på innehållet som föreskrivs för varje plannivå. Det bör observeras att om projektet inte genomförs förblir planen och eventuella begränsningar i den dock i kraft.

Centrala skeden i det gemensamma förfarandet

  1. MKB-plan och program för deltagande och bedömning (PDB)

    Den projektansvarige utarbetar en MKB-plan som bland annat beskriver hur projektets miljökonsekvenser ska bedömas. Dokumentet motsvarar programmet för bedömning av miljökonsekvenserna, och de krav som ställs på dess innehåll är desamma. MKB-planen lämnas in till den myndighet som ansvarar för utarbetandet av planen, som sänder den till kontaktmyndigheten.

    Den myndighet som ansvarar för utarbetandet av planen gör upp ett program för deltagande och bedömning (PDB). I programmet ingår uppgifter bland annat om syftet med planen, hur arbetet med att utarbeta planen framskrider, tidsplanen för planen, möjligheterna till deltagande och växelverkan och förfarandena under utarbetandet av planen. Den myndighet som ansvarar för utarbetandet av planen ska foga MKB-planen till PDB-materialet och lägga fram båda handlingarna offentligt. PDB och MKB-planen ska presenteras som separata handlingar (se stycket Allmänt om det gemensamma förfarandet).

    Till skillnad från det normala planläggningsförfarandet är framläggandet av PDB alltid obligatoriskt vid sammanslagning av MKB-ärenden och en tidsfrist föreskrivs för framläggandet. För framförandet av åsikter reserveras 30 dagar eller av särskilda skäl högst 60 dagar. De som är delaktiga har möjlighet att framföra sina åsikter om PDB och MKB-programmet till kommunen samtidigt.

    Kontaktmyndigheten ska ge den projektansvarige ett utlåtande om utvärderingsplanen inom en månad från det att framläggandet av PDB och utvärderingsplanen har avslutats.

  2. MKB-beskrivningen och beredningsmaterial i anslutning till planen

    Den projektansvarige utarbetar en MKB-beskrivning och den myndighet som ansvarar för planläggningen framställer beredningsmaterialet i anslutning till planen. MKB-beskrivningen baserar sig på MKB-planen och kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-planen.

    Den myndighet som ansvarar för utarbetandet av planen ska foga MKB-beskrivningen till beredningsmaterialet i anslutning till planen. Beredningsmaterialet och MKB-beskrivningen ska hållas offentligt framlagda i minst 30 dagar. Allmänheten ska också ges möjlighet att framföra sina åsikter. Utlåtanden ska lämnas skriftligen. Också i detta skede ska det material som beretts av den projektansvarige och det material som beretts av den myndighet som ansvarar för utarbetandet av planen vara separata.

    I vissa fall kan hörandet i anslutning till MKB-beskrivningen ordnas medan planförslaget är framlagt.

    Kontaktmyndigheten har till uppgift att kontrollera att MKB-beskrivningen håller hög kvalitet och är tillräcklig och ska ge en motiverad slutsats om detta i enlighet med MKB-lagen. Slutsatsen är likadan som vid ett separat MKB-förfarande. Tiden för att sammanställa en motiverad slutsats är två månader från det att tiden för tillgänglighållande av beredningsmaterialet i anslutning till planen och MKB-beskrivningen har löpt ut.

  3. Planförslag, godkännande av plan och tillståndsskede

    Planförfarandet framskrider så att den myndighet som ansvarar för utarbetandet av planen på basis av beredningsmaterialet för planen, de åsikter och utlåtanden som lämnats om den och kontaktmyndighetens motiverade slutsats gör upp ett planförslag och lägger fram det offentligt under minst 30 dygn. De som är delaktiga kan ge sina anmärkningar om planförslaget under den tid det är framlagt.

    Kommunen godkänner planen. Beslutet kan överklagas inom 30 dagar. Planen vinner laga kraft om ändring i beslutet inte sökts genom besvär när besvärstiden löpt ut. Om ändring söks genom besvär och besvären förkastas vinner planen laga kraft. Bygglov kan beviljas i enlighet med 201 a § i markanvändnings- och bygglagen efter det att beslutet om godkännande av planen har fattats, men i tillståndet ska det anges att byggandet inte får inledas innan planen har vunnit laga kraft.

    Den projektansvarige ska foga MKB-beskrivningen och den motiverade slutsatsen till tillståndsansökningarna. Tillståndsmyndigheten ska beakta dessa i tillståndsförfarandet och inkludera den motiverade slutsatsen i tillståndet. Av beslutet ska framgå hur miljökonsekvensbeskrivningen och den motiverade slutsatsen har beaktats. MKB-förfarandet avslutas med tillståndsbeslutet. Bygglov och andra tillstånd som eventuellt hänför sig till projektet omfattas av besvärsrätt, där eventuella brister i MKB-förfarandet kan åberopas.

Utgivare

Miljöministeriet