Stopp på nedskräpning
De boende har en allmän önskan för begränsning av nedskräpningen: det bör finnas fler sopkorgar eller så bör de vara mer rymliga och slutna. Fullproppade korgar samt fåglar och andra djur runt dem är en bekant syn.
Kommunen ansvarar för renhållningen i sitt område, och i takt med att nedskräpningen av områdena ökar, ökar också kostnaderna. Till exempel Helsingfors stad har uppskattat att den betalar cirka 11 miljoner euro per år för stadens renhållning. Att öka antalet sopkorgar innebär att kostnaderna för transportering av skräpet också ökar.
Var och en kan förhindra nedskräpning.
När alla tar hand om sitt eget skräp förblir miljön ren.
Fördelen med att ta hem skräpet är att du samtidigt kan sortera det för återvinning.
Cigarettfimpar är särskilt vanliga och skadliga skräp på grund av de skadliga ämnen som de innehåller. Filtren är cellulosaacetat, som sönderdelas långsamt. Fimparna kan hamna ut i vattendragen med dagvattnet.
Information om lokala städtalkon finns på sociala medier. Du kan också bekanta dig till exempel med Håll Skärgården Ren rf:s Snygg Beach-app som kopplar ihop nedskräpade platser och talkogrupper.
Djur trasslar sig särskilt in i fiskenät, revar och rep som bildar öglor eller knutar.
Man har tills vidare inte en helhetsbild av nedskräpning eftersom det förekommer överallt. Det finns inte endast ett accepterat sätt att bedöma miljöns nedskräpning, och nedskräpning undersöks på olika håll i världen med mycket olika metoder.
Källor för nedskräpning
Mest skräp kan hittas i närheten av bebyggelse och mänskliga aktiviteter. Särskilt engångsförpackningar av plast bildar en stor andel av skräpet.
Kommunerna statistikför egentligen inte olagliga avstjälpningsplatser och övergivande av avfall i miljön, men fall kan bedömas till exempel utifrån anmälningar om olägenheter som lämnats in hos kommunernas miljömyndigheter.
Vad gäller nedskräpning av miljön finns det för tillfället mest information om strandskräp. I Europa har strandskräp följts i åratal och det är väl dokumenterat. I Finland har man kartlagt mängden och kvaliteten på skräp frånhavsstränder sedan 2012.
Enligt uppföljningsresultaten är cirka 90 procent av Finlands strandskräp plast, och upp till 70 procent av skräpet på stadsstränder är cigarettfimpar. Andra vanliga typer av skräp innehåller matförpackningar, skumplast, kapsyler och lock, plastpåsar och -rep och oidentifierat plastavfall.
Mängden, typen, ursprunget och spridningsrutterna av stadsskräp har inte undersökts systematiskt i Finland. År 2021 utredde Finlands miljöcentral mängden och typerna av skräp i två olika stadsparker i Helsingfors.
Totalt 4 886 skräp, eller 0,8 skräp per kvadratmeter, samlades och identifierades från undersökningsremsorna separerade från parkerna. I båda parkerna var cirka 90 procent av skräpet plast. De vanligaste typerna av skräp enligt mängd var bitar av styrox, cirka 32 procent av allt skräp, och cigarettfimpar, cirka 18 procent av allt skräp.
Nedskräpning orsakar många problem. I synnerhet orsakar olika typer av plast fara för fåglar och andra djur. Djur kan trassla in sig i skräpet eller äta det av misstag, vilket i värsta fall kan leda till djurens död. Nedskräpning har också effekter på hälsa, trivsel och miljöns välbefinnande.
Utgivare