Noux
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Noux ligger i gränstrakterna av kommunerna Kyrkslätt, Esbo och Vichtis, mindre än 40 km från huvudstadsregionens urbana områden. De områden på 3 800 ha som redan har köpts i regionen har skyddats som nationalpark. Nationalparken ligger nästan helt och hållet inom Natura-områdets gräns. Vissa delar av parken ingår också i två andra Natura-områden (Bånberget och Grundträsk).
Geologiskt karakteriseras området av sin arkeiska urbergsgrund genombruten av talrika förkastningsdalar, bergsbranter och rundhällar. Höjden över havet varierar mellan 27 och 114 m. I dalbottnarna ligger ett stort antal små myrar och sjöar.
Området fungerar som vattendelare för tre mindre vattendrag som rinner ut i Finska viken och är praktisk taget självförsörjande när det gäller vatten. Cirka 80 små eller relativt små sjöar hör helt eller delvis till området. De är dels myrkantade, humushaltiga oligo-dystrofa tjärnar, dels bergskantade, karga, klara oligotrofa sjöar. Sjöarna förenas av smärre bäckar med låg vattenföring. Den viktigaste av dessa är Myllypuro som rinner längs förkastningsdalen i mitten av området.
Naturen i Noux domineras av olika typer av barrskog: torra bergstallskogar och friska granskogar. Den splittrade berggrunden gör växtligheten skiftande och mosaikartad. I förkastningsdalarnas bottnar ligger skogbevuxna myrar, dominerade av gran eller tall med inslag av björk och klibbal. Längs bäckarna finns svämmyrar. De frodigaste, mest variationsrika skogarna växer på förkastningsdalarnas sluttningar och bottnar. De har rika inslag av asp och ställvis också av lind och lönn. Bergsväxtligheten varierar mellan torra, solstekta lavklädda bergsknallar och skuggiga, fuktiga mossbranter. I bäckdalarna finns ställvis gamla ängar med traditionell kulturgynnad växtlighet.
I Natura-området finns knappt någon bosättning. I dalarna finns några övergivna, småningom igenväxande småbruk. Här finns också enklaver med enstaka funktionella småbruk och områden med sommarstugor. De äldsta boplatserna härstammar från stenåldern. Nästan alla skogar och myrar användes för skogsbruk ända fram till 1990-talet.
Landskapet domineras av den branta topografin med utsiktspunkter, vidsträckta, men omväxlande och svårframkomliga skogar samt oräkneliga små sjöar.
Tack vare de ståtliga landskapen och huvudstadsregionens närhet har Noux redan länge varit ett omtyckt friluftsområde. Kommunerna har ända sedan 1940-talet haft friluftsområden och stugor här. Bär- och svampplockning i området är mycket populärt.
Kvalitet och betydelse
Noux är det största, viktigaste och mest enhetliga skyddsområdet för västlig taiganatur, särskilt skogar, i sydligaste Finland. Områdets skogar har i stor utsträckning utnyttjats ekonomiskt under långa tider, men här finns också naturskog och betydelsen som skogsskyddsområde kommer att öka då den naturliga successionen får fortgå efter fredningen. Forststyrelsen har påbörjat arbetet med att restaurera skogens naturtillstånd genom bränning av små arealer ekonomiskog. Noux är ett stort, enhetligt skogsområde och är därför viktigt också för skogsfåglar i sydboreala regioner, särskilt för tjäder, järpe, hackspettar och ugglor.
I Noux nationalpark har påträffats ett sjuttiotal växt- och djurarter som är hotade eller hänsynskrävande i Finland och över tjugo arter som upptas i EU:s habitatdirektiv (bilaga II) och fågeldirektiv (bilaga I). Största delen är naturligtvis skogsarter. Förutom att här finns många olika arter uppträder en del av dessa ovanligt rikligt i Noux. Exempelvis bestånden av skogshönsfåglar och flygekorrar är stora för nyländska förhållanden.
Flera av tjärnarna i Noux lider av försämrad buffertkapacitet på grund av försurande nedfall. Detta gäller i synnerhet klara oligotrofa sjöar.
Skogarna och myrarna har omfattats av skogsbruket; ett syfte med skyddet är att restaurera naturen i området.
Skyddsmål för området:
Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av arter som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsgrunden för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
* tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer
* tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder
* omfattningen av en naturtyp, en arts livsmiljö eller artpopulationen utökas genom restaurerings- och skötselåtgärder
* kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller livskraften hos en artpopulation förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder
Övrigt om områdets skydsstatus
Nästan hela området hör till den redan existerande Noux nationalpark. Förutom de områden som köpts för nationalparken har man också tagit med de områden som i delgeneralplanerna för Vichtis, Esbo och Kyrkslätt är avsedda att förenas med nationalparken, samt de områden som ingår i nationella skyddsprogram, andra skyddsområden som har reserverats i generalplanen och friluftsområden i relativt naturligt tillstånd. Områdena i Esbo hör i stor utsträckning till strandskyddsprogrammet. För att åstadkomma en ekologisk helhet har man dessutom tagit med det cirka 150 ha stora Punjonsuo som hör till Helsingfors stad och används som friluftsområde.
I Natura-området ingår förutom den nuvarande nationalparken följande privata skyddsområden: lsosaari i Ruuhijärvi (0,04 ha), Kilpilampi-Lippukallio samt Saukonnoro (4 ha) och Haukkalampi-Romvuori (7 ha), som utgör delar av objektet "Lundarna i Haukkalampi-Romvuori" i lundskyddsprogrammet.
De viktigaste av de separata områdena hör till skyddsprogrammet för gamla skogar. Dessa är Lukområdet (170 ha), som till största delen redan hör till nationalparken och till vilket man fogat Koivula bäckravinlund som ingår i lundskyddsprogrammet, Pirttimäki område (37 ha), med sin gamla skog till vilken man har fogat det värdefulla rikkärrsområdet Mullkärret, samt Hakjärvi lundkärrsområde (59 ha).
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 6430 | högörtsängar | 0.69 |
| 7110 | aktiva högmossar | 26.7 |
| 7140 | Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn | 28.9 |
| 7160 | mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ | 0.009 |
| 7230 | rikkärr | 0.002 |
| 8220 | klippvegetation på silikatrika bergsluttningar | 560 |
| 9010 | västlig taiga | 900 |
| 9020 | boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora | 0.8 |
| 9050 | Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ | 68.3 |
| 9070 | trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ | 7.6 |
| 9080 | lövsumpskogar av fennoskandisk typ | 1.19 |
| 9180 | lind-lönnskogar i sluttningar och raviner | 0.2 |
| 91D0 | skogbevuxen myr | 366 |
| 3110 | oligotrofa, mineralfattiga vatten på atlantiska sandslätter med amfibisk vegetation bestående av notblomster, strandpryl och braxengräs | 131.2 |
| 3160 | naturliga dystrofa sjöar och småvatten | 235.1 |
| 3260 | vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor | 2.24 |
| 6270 | artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ | 0.34 |
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| A099 | lärkfalk | Falco subbuteo |
| A246 | trädlärka | Lullula arborea |
| A217 | sparvuggla | Glaucidium passerinum |
| A038 | sångsvan | Cygnus cygnus |
| A127 | trana | Grus grus |
| A338 | törnskata | Lanius collurio |
| A122 | kornknarr | Crex crex |
| A002 | storlom | Gavia arctica |
| A001 | smålom | Gavia stellata |
| A320 | mindre flugsnappare | Ficedula parva |
| A312 | lundsångare | Phylloscopus trochiloides |
| A241 | tretåig hackspett | Picoides tridactylus |
| A876 | orre | Lyrurus tetrix tetrix |
| A234 | gråspett | Picus canus |
| A108 | tjäder | Tetrao urogallus |
| A220 | slaguggla | Strix uralensis |
| A193 | fisktärna | Sterna hirundo |
| A166 | grönbena | Tringa glareola |
| A072 | bivråk | Pernis apivorus |
| A223 | pärluggla | Aegolius funereus |
| 1355 | utter | Lutra lutra |
| 1910 | flygekorre | Pteromys volans |
| 6169 | asknätfjäril | Euphydryas maturna |
| A215 | berguv | Bubo bubo |
| A104 | järpe | Bonasa bonasia |
| A224 | nattskärra | Caprimulgus europaeus |
| A264 | strömstare | Cinclus cinclus |
| A236 | spillkråka | Dryocopus martius |
| A379 | ortolansparv | Emberiza hortulana |
Dessutom finns det 1 hotade art i området.