Luftvård

Luftföroreningar har skadlig inverkan på hälsa, ekosystem och byggnader

Luftföroreningar medför olägenheter för hälsa och miljö. Partiklar, tungmetaller och gasformiga luftföroreningar har skadlig inverkan på människors hälsa. Fina partiklar som tränger ända in i lungblåsorna visar samband med bl.a. lungsjukdomar, och många PAH-föreningar är cancerframkallande. Därtill leder luftföroreningar till försurning i vatten och mark, övergöder vattendrag och ger upphov till skadlig marknära ozon. Föroreningarna orsakar också materialskador i den byggda miljön.

Med tanke på olägenheterna för hälsa och miljö har det fastställts gräns- och riktvärden för luftföroreningar. Syftet med dem är att styra myndigheternas och verksamhetsutövarnas verksamhet så att utsläppen minskar och luftkvaliteten förbättras.

Utsläppen har minskat, men olägenheter förekommer fortfarande

Tack vare målmedvetna luftvårdsåtgärder har de luftförorenande utsläppen och det försurande nedfallet i Finland minskat betydligt de senaste 30 åren. Mängderna gatudamm och kvävedioxid har minskat något, medan mängderna långväga ozon inte har minskat. Även om utsläppen har minskat och de gränsvärden som ställs för luftkvaliteten inte överskrids i Finland exponeras vi fortfarande för dålig luftkvalitet. Speciellt de utsläppskällor i tätorterna som är i andningshöjd, småskalig vedeldning och gatudamm, är orsaken till detta. Dessutom bidrar befolkningsökningen, åldrandet och urbaniseringen till att allt fler personer exponeras. Också ammoniakutsläppen från jordbruket måste minskas ytterligare.

Det nationella luftvårdsprogrammet 2030

De olägenheter som luftföroreningarna orsakar ska förebyggas effektivare med ett nationellt luftvårdsprogram. Statsrådet godkände det nationella luftvårdsprogrammet i mars 2019 och en uppdatering av programmet i mars 2023. Programmet innefattar de åtgärder som krävs för att fullgöra EU:s direktiv om nationella utsläppstak (2016/2284) samt andra åtgärder som syftar till att förbättra luftkvaliteten. Ålands utsläpp ingår i det nationella programmet, men Åland beslutar själv om sina åtgärder för att minska utsläppen.

Internationellt samarbete och EU-frågor

Partiklar och gasformiga luftföroreningar kan sprida sig såväl till närområden som till områden på andra sidan jordklotet. För att vi ska kunna nå målen för luftvården krävs det därför utöver nationella åtgärder i Finland även internationellt samarbete, eftersom en betydande del av belastningen av fina partiklar och den luftburna försurande och eutrofierande belastningen i Finland består av långväga gränsöverskridande föroreningar.

Det viktigaste luftvårdsavtalet är FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (även kallad luftvårdskonventionen) och tillhörande protokoll.

Parallellt med de internationella konventionerna strävar man inom Europeiska unionens område efter att minska exponeringen för luftföroreningar både med EU-lagstiftning (direktiv och förordningar) och på nationell väg.