Hållbar samhällsstruktur

Landskapens särdrag

Egentliga Finland   

Egentliga Finland är i fråga om invånarantal det tredje största landskapet i Finland och Åbo den tredje största stadsregionen i landet. Landskapet Egentliga Finland består av 11 städer och 16 kommuner med sammanlagt cirka 484 000 invånare år 2022. Det finns fem ekonomiska regioner i området, Loimaa, Salo, Åbo, Åboland och Nystadsregionen. Befolkningstillväxten i Egentliga Finland har fortsatt i stadig takt också under 2000-talet och tillväxten förväntas fortsätta. Egentliga Finland är Finlands näst största landskap vad gäller befolkningstäthet och tredje befolkningsrikaste landskap.

Regionens huvudstad och största stad i fråga om invånarantalet är Åbo. Åbo stadsregion utgör nästan 70 procent av befolkningen i sydvästra Finland.

Sydvästra Finland har en polycentrisk samhällsstruktur och större bosättningscentrum, såsom stadsregionerna Åbo och Salo, är omgivna av ganska täta men emellertid landsbygdsliknande influensområden. Traditionellt finns det också många små kommuner med tätorter i landskapet. Minskningen av tjänster i små centrum är dock ett problem.

Till landskapets särdrag hör det unika Skärgårdshavet och skärgårdsområdet som består av cirka 40 000 öar och som i fråga om antal är det största skärgårdsområdet i till och med hela världen. Kustområdet och skärgården har stor betydelse för befolkningens rekreation både i det egna landskapet och över landskapsgränserna, eftersom det finns fler sommarstugor i Egentliga Finland än i något annat landskap i Finland: År 2020 fanns det 50 000 sommarstugor i Egentliga Finland.

Egentliga Finland är också ett mångsidigt exportlokomotiv, och goda väg-, spår- och flygförbindelser både inom landet och till utlandet är livsviktiga för näringslivets konkurrenskraft. Dessutom transporterar fartygsrutterna både gods och passagerare från landskapets hamnar till andra delar av världen. Man satsar också på landskapets turism- och upplevelseverksamhet och Egentliga Finland erbjuder Finlands näst största koncentration av kultur och konst. Även historiska kulturobjekt och natursevärdheterna i skärgården och på fastlandet attraherar besökare.  

Satakunta  

Satakunta är i fråga om invånarantal det sjunde största landskapet i Finland och Björneborg är landets nionde största stadsregion. Landskapet Satakunta består av 16 kommuner med sammanlagt cirka 214 000 invånare år 2022. Det finns tre ekonomiska regioner, Raumoregionen, Björneborgsregionen och Norra Satakunta. Befolkningsminskningen i Satakunta, som tidigare åtnjöt nettoinflyttning, fortsatte långsamt också under 2000-talet och minskningen förväntas fortsätta. Befolkningen har relativt sett minskat mest i den ekonomiska regionen Norra Satakunta och minst i den ekonomiska regionen Björneborg. En viktig faktor i befolkningsutvecklingen under de senaste åren har varit det minskade födelsetalet.

Regionens huvudstad och samtidigt största stad i fråga om invånarantalet är Björneborg. Björneborg utgör nästan 40 procent av befolkningen i Satakunta.

Satakunta har en polycentrisk samhällsstruktur och större bosättningscentrum, såsom stadsregionerna Björneborg och Raumo, är omgivna av ganska täta men emellertid landsbygdsliknande influensområden. Traditionellt finns det också många små kommuner med tätorter i landskapet. Minskningen av tjänster i små centrum är dock ett problem.

Ett utmärkande drag för landskapet är stadspärlbandet i Kumo älvdal, varifrån regionstrukturens starkaste landskapsöverskridande utvecklingszoner fortsätter längs Kumo älvdal till Tammerfors och i riktning mot kusten till Åbo. Andra tyngdpunkter i bosättningsstrukturen är Raumo stadsregionen, norra sidan av Pyhäjärvi och Kankaanpää-regionen.

Satakunta har en stark industritradition och är Finlands näst största industridominerade landskap, och goda väg-, spår- och flygförbindelser i Finland samt kostnadseffektiva djupfarleder från landskapets hamnar till utlandet är livsviktiga för konkurrenskraften inom landskapets exportdrivna näringsliv. Sjöfartsklustret, som omfattar bland annat hamnar och varvsindustrin, är en av grundpelarna i den ekonomiska verksamheten på sydvästkusten. Björneborg är också känd för sin internationella expertis inom evenemangsproduktion. Dessutom investerar regionen i större omfattning i kreativa branscher och turismrelaterad evenemangs- och upplevelseproduktion.

Bild

Vindkraftsbyggande i Egentliga Finland och Satakunta

I sydvästra Finland är det svårt att förena vindkraftsbyggande och andra regionala användningsbehov. Vindförhållandena är bäst längs kusten, där en hel del fritidshus, liksom de viktigaste flyttstråken och samlingsplatserna för fåglar finns. Det finns många värdefulla kulturlandskap i sydvästra Finland, och särskilt skärgårdslandskapen är ömtåliga och småskaliga. I sydvästra Finland finns en hög befolkningstäthet och vindkraftsprojekten ligger nära bosättning. Landskapseffekter, ljudet från vindkraftverken samt de ljus- och skuggeffekter som rotorbladen orsakar är de viktigaste orosmomenten för privatpersoner.

Syftet med landskapens klimat- och energistrategier är emellertid att mångdubbla produktionen av vindkraft i Egentliga Finland och Satakunta. I enlighet med de nationella användningsmålen i landskapen har etapplandskapsplaner för vindkraft utarbetats i syfte att underlätta byggandet av vindkraftsproduktion. I etapplandskapsplanerna för vindkraft anges de områden som är bäst lämpade för vindkraftsproduktionen. Landskapsplanerna har använts för att utreda effekterna av vindkraftsområden på den lokala bosättningen, naturen, fågellivet, landskapet, kulturmiljön och annan markanvändning. 

En etapplandskapsplan för vindkraft godkändes för Egentliga Finland i juni 2013

Landskapet har tilldelats 20 vindkraftsområden som lämpar sig för en park med fler än 10 vindkraftverk och 13 områden för mindre parker. Dessa möjliggör byggandet av närmare 400 vindkraftverk i sydvästra Finland. Den beräknade elproduktionen från kraftverken är upp till 3 terawattimmar (TWh) per år. Detta motsvarar cirka 11 procent av regionens totala energiförbrukning och 56 procent av elförbrukningen.

I Egentliga Finland har dock vindkraftsbyggandet varit mindre och endast cirka 50 vindkraftverk har förverkligats i regionen, främst som enskilda vindkraftverk eller som områden med cirka 2–6 vindkraftverk.

Etapplandskapsplanen för vindkraft i Satakunta vann laga kraft i maj 2016

I lanskapsplanen för Satakunta anvisas 17 regionalt betydelsefulla produktionsområden med 8–10 vindkraftverk som huvudsakligen ligger i kustområdet och i norra Satakunta. Vindkraftverkens teoretiska kapacitet är 3,26 terawattimmar (TWh). Detta överstiger tydligt de mål som har satts upp i Satakuntas klimat- och energistrategi för att öka Satakuntas vindkraftsproduktion.

Fem av vindkraftsområdena i landskapsplanen har byggts. De byggda vindkraftverksområdena ligger huvudsakligen i norra Satakunta. Dessutom har Vetenskär i Björneborg flera vindkraftverk. Hittills har bara enskilda vindkraftverk byggts i södra Satakunta. Totalt har man byggt cirka 100 vindkraftverk i Satakunta.

I Satakunta är planeringen av vindkraftsparker aktiv och i landskapet pågår 14 projekt, varav största delen ligger i lanskapsplanens vindkraftsområden. Mer än 200 vindkraftverk planeras i de pågående projekten i Satakuntaregionen.

Andelen förnybar vindkraft i energiproduktionen kan ökas ytterligare i och med utvecklingen av vindkraftstekniken.

Mer information om planläggning på landskapsnivå och landskapens vindkraftsutredningar finns på landskapsförbundens webbplatser. Information om aktuell generalplanläggning i kommunerna finns på kommunernas webbplatser. Dessutom finns omfattande information om vindkraftbyggande och pågående projekt på vindkraftsföreningens webbplats.

Mer information om vindkraft, förfarandet vid miljökonsekvensbedömning av vindkraftsprojekt och MKB-projekt finns på:

• Suomen tuulivoimayhdistys (på finska, Finska Vindkraftföreningen)
• Utbyggnad av vindkraft (ym.fi)
• Vindkraftsrådgivning och vanliga frågor

Solenergisektorn har också undersökts genom systematiskt forskningsarbete i både Satakunta och sydvästra Finland under flera år. Utvecklingen av solenergiverksamheten i Finland kräver ett aktivt samarbete mellan myndigheter och energibolag samt överföring av den senaste informationen till både företag och allmänheten.

Landskapen som en del av samhällsstrukturen

I Egentliga Finland och Satakunta finns flera landskapsområden av regionalt och nationellt värde. Landskapsområdena hör till de mest representativa och levande kulturlandskapen på vår landsbygd, med ett värde som bygger på en mångfaldig kulturpåverkad natur, ett välskött odlingslandskap och ett traditionellt byggnadsbestånd. Målet är att trygga värdena i värdefulla landsbygdslandskap och de väcker också intresse för landskapsvård och det omgivande landskapet. Landskapsområden måste beaktas i de statliga myndigheternas verksamhet, i landskapsplanläggningen och i annan planering av områdesanvändning.  Egentliga Finland och Satakunta hör till kulturlandskapet i sydvästra Finland.

I sydvästra Finland finns totalt 16 nationellt värdefulla landskapsområden. Av dessa finns 10 i Egentliga Finland och 6 i Satakunta.

Landskapsområdeshelheter av regional betydelse definieras på grundval av undersökningar som görs i samband med landskapsplanläggning och de anvisas i landskapsplanerna. Man kan bekanta sig med landskapsområden av regional betydelse till exempel på landskapsförbundens webbplatser. 

Landskapsområden i Egentliga Finland och Satakunta:

• Arvokkaat maisema-alueet (karttapalvelu) (pä finska, Värdefulla landskapsområden, karttjänst)

Bild

Värdefulla kulturmiljöer måste skyddas

I Egentliga Finland och Satakunta har vi en exceptionellt rik och unik kulturmiljö.

Ådalar och öppna odlingslandskap samt mångsidiga kustområden kan betraktas som särdrag i hela sydvästra Finland. I odlingslandskap är det en glädje att se välbevarat arv i form av allmogehus och historiska industrimiljöer som skapats av sjöfartsnäringen har också bevarats längs kusten och vattenvägarna.

En välskött kulturmiljö ökar människors välbefinnande samt regionens trivsel och attraktionskraft. Det är en viktig resurs som skapar särprägel i regionerna, stöder utvecklingen av lokalsamhällen och även erbjuder möjligheter till näringslivets verksamhet. Till kulturmiljöer hör bebyggd miljö, fornlämningar och kulturlandskap. De mest värdefulla kulturmiljöobjekten skyddas oftast i samband med planläggning. Värdefulla miljöer kan också skyddas med lagen om skyddande av byggnadsarvet samt kyrkobyggnader med stöd av kyrkolagen och järnvägsbyggnader med stöd av ett separat skyddsavtal.

För förvaltning av byggnadsarvet är det möjligt att ansöka om understöd via NTM-centralen för sådana reparationer som främjar bevarande, underhåll och skydd av en skyddad eller värdefull byggnad och miljö. Understödet beviljas för skyddade byggnader och objekt som hör till bebyggda kulturmiljöer av nationellt och regionalt intresse eller värdefulla landskapsområden. Även objekt som i övrigt är kulturhistoriskt värdefulla kan beviljas understöd. 

För mer information om understöd för förvaltning av byggnaders kulturarv:

• Understöd för vård av byggnadsarvet (ely-keskus.fi)

Nationellt värdefulla byggda kulturmiljöer (RKY-områden, Museiverket):

• Valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt RKY(rky.fi) (på finska, Nationellt betydande bebyggda kulturmiljöer RKY)

Samhällsstrukturen och det föränderliga klimatet

Samhällsstrukturen kan bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringen. Markanvändningslösningar kan till exempel avsevärt minska energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser.

Samhällsstrukturens enhetlighet påverkar mängden utsläpp av växthusgaser från trafiken. Syftet är att genom markanvändningsplanering styra byggandet till närheten av befintliga tekniska underhållsnät så att förbindelserna mellan bostäder, arbetsplatser och tjänster blir rimliga. Markanvändningsplaneringen syftar till att göra det mer attraktivt att gå och cykla, förbättra villkoren för kollektivtrafiken och begränsa klimatförändringen.

Allteftersom klimatet förändras kommer extrema väderförhållanden, såsom kraftiga regn och översvämningar av vattendrag och tätbebyggelser, att öka. Det är särskilt viktigt att förbereda sig för klimatförändringen i Satakunta, eftersom det i regionen finns flera viktiga områden med risk för översvämning och översvämningskänsliga områden. Kommunerna måste ta hänsyn till den potentiella risken för översvämning, ras eller jordskred vid planläggning och beviljande av bygglov. Också utanför detaljplanen ska byggarbetsplatsens lämplighet kontrolleras i förväg. På så sätt kan omfattande skador på byggnader, som till exempel orsakas av översvämningar, undvikas. Mer information om de lägsta rekommenderade byggnadshöjderna kan erhållas från kommunerna.

Egentliga Finland har som mål att bli en kolneutral region senast 2035. Klimatfärdplanen 2030 omfattar fem sektorer: region- och samhällsstruktur, energi, trafik, jordbruk och byggande. Klimatfärdplanen uppmuntrar alla aktörer till att identifiera sin roll, sina möjligheter och sitt ansvar för att uppnå klimatmålen. Lösningar på regional och kommunal nivå kan påverka många utsläppskällor. Visionen för 2035 är ett levande landskap där klimattåliga lösningar har utvecklats och genomförts utan fördomar, med sakkunskap, samarbete och gemensamt ansvar. Klimatarbetet stöder kommunernas och företagens livskraft och invånarnas livskvalitet.

Mer information om ett koldioxidneutralt Egentliga Finland:

• Egentliga Finlands klimatfärdplan 2030 (ymparistonyt.fi)

Landskapet Satakunta förbereder en uppdatering av klimatmålen inom ramen för landskapsstrategin. Klimatmål och förberedelse inför klimatförändringen tas också upp i den pågående landskapsplanen. Även kommunerna förbereder sig inför de utmaningar som det föränderliga klimatet medför samt förebyggande av klimatförändringen i samband med generalplanläggningen och detaljplanläggningen bland annat genom att beakta översvämningsrisker. Beredskap inför översvämningar är centralt i städer och tätbebyggda tätorter.

Mer information om samhällsstrukturen och klimatförändringen i Satakunta:

• NTM-centralerna som klimataktörer (ely-keskus.fi)
• Hantering av översvämningsrisker (vatten.fi)
• Tulvat Satakunnassa (vesi.fi) (på finska, Översvämningar i Satakunta)