Vestra myrar, lundar och gammelskog

Områdesbeskrivning

Natura-området bildas av fem separata delområden på gränsen mellan Vanda och Esbo. Den lundartade skogen vid Mustakoski, den gamla skogen i Västra samt lunden vid Tistronbäcken, högmossen Storkärret, Bymossalunden och kärret Odilampi-Smedsmossen ligger i Vanda.



Det är ett mycket variationsrikt område inom huvudstadsregionen och utnyttjas därför för friluftsliv.

Kvalitet och betydelse

Området utgör en mycket viktig samling naturobjekt inom huvudstadsregionen, som har bevarats i anmärkningsvärt naturligt tillstånd. Områdets gamla skogar, lundar och myrar är värdefulla områden av riksintresse.



I området finns flera av naturtyperna i habitatdirektivet. De mest representativa är naturtyperna västlig taiga, örtrika näringsrika skogar och skogbevuxen myr.



Den gamla skogen i Västra är relativt stor för nyländska förhållanden. Fältskiktet är lund och lundartad moskog. Granen dominerar med inslag av björk och asp. En del av lövträden är redan ålderstigna. Det finns många lågor, främst granar av olika storlekar. I området finns mångsidiga bestånd av tickor och blötdjur, med flera sällsynta arter.



Lunden vid Tistronbäcken är den mest representativa av områdets lundar. Växtligheten varierar från sluttningarnas torra lundar till friska lundar samt fuktiga ormbunkslundar och madkärrsängar längs bäcken. Bland de krävande växtarterna kan nämnas skogsbingeln. I Bymossa finns det dessutom en hassellund.



Tremanskärret är ett mycket varierande myrområde med flera olika typer av skogskärr, tallmyrar och fattigkärr. Storkärret är en liten högmosse. Mycket få sådana har förblivit outdikade i huvudstadsregionen.



Området är viktigt med tanke på skyddet av flygekorren.



Skyddsmål för området:



Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten omfattas av skyddsgrunderna för området (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D). Skyddsgrunden för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.



Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer

- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder

- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller livskraften hos en artpopulation förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder

Övrigt om områdets skydsstatus

Natura-området skyddas genom att man inrättar skyddsområden med stöd av naturvårdslagen i alla delområden.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Arter som utgör grund för skydd av området