Södra Stadsfjärden-Söderfjärden-Öjen
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Områdeshelheten omfattar tre separata delar: Sundomviken, Öjens skogsområde och Söderfjärdens åkerfält.
Sundomviken omfattar den södra delen av Södra stadsfjärden i Vasa. Bl.a. Laihela å och Solf å rinner ut i Sundomviken. Vattenområdet är mycket grunt och vassbältet är som mest till och med ett par kilometer brett. Bältet består huvudsakligen av säv, men det finns även tät vassvegetation i området. Det sammanlagda antalet växtarter är relativt stort. Det häckande fågelbeståndet är mångsidigt; den största gruppen är sjöfåglar. Det anmärkningsvärt stora måssamhället med sina många arter förtjänar också att nämnas. Ur fåglarnas synvinkel är viken ännu mer värdefull som rastområde under flyttningstiden. Då kan det finnas tusentals sjöfåglar och hundratals svanar på samma gång i viken och även ett stort antal gäss samlas här under flyttningen. Vid vikens östra kant kompletteras området av statens skogsområde, av vilket en del består av mogen och åldrande grandominerad barrblandskog som bevarats i någorlunda naturligt tillstånd. I skogsområdets östra del finns bl.a. en av de få förekomsterna av den nära hotade gräddtickan i Södra Österbotten. Det finns många stigar och området används i stor utsträckning i rekreationssyfte.
Öjens skogsområde är ett anmärkningsvärt omfattande, enhetligt skogs- och myrområde på den västra sidan av Södra stadsfjärden. I området finns det en mångsidig variation av olika skogsklädda naturtyper, från karga klippskogsdungar till frodiga strandlundar och sumpiga grankärr. Närmast stränderna består skogen av primärsuccessionsskog, som högre upp gradvis blir naturskog. Största delen av området består av mogen och åldrande grandominerad barrblandskog på frisk eller torr mo. Ställvis finns det även lundartad mo. De små tallmyrarna och skogskärren i naturligt tillstånd gör skogslandskapet levande i nästan hela området. Lågor av olika ålder och storlek samt döda och döende stående träd är på många ställen synliga i skogsbilden. Detta syns även i beståndet av tickor, som inkluderar bl.a. stjärntagging, gränsticka, ullticka, vedticka, kötticka, harticka, granticka och björkeldticka. I området kan man även hitta de sällsynta arterna stor aspticka och lackticka, den utrotningshotade vecktickan samt den nära hotade osttickan. Områdets värde ökar tack vare de högt belägna gamla klipptalldungarna i naturligt tillstånd och de relativt karga moarna, där de äldsta tallarna är över 200 år gamla och en del har rottorkat stående. Trädbeståndet blandas ställvis med väldigt bastanta aspar. En del av dem håller redan på att dö stående eller har blivit lågor. På vissa stammar växer det aspgelélav, skinnlav och lunglav. Även skogskärren i naturligt tillstånd, där det finns mad och klibbal, är mycket representativa för området.
Söderfjärden är ett vidsträckt åkerfält som har röjts i en tidigare havsvik som uppstått i en meteoritkrater. Söderfjärden hålls torr genom pumpning. Förut fanns det många lador i området, men numera har antalet minskat till endast en liten del jämfört med tidigare. Området är föremål för reglerad dränering, vilket innebär att översvämningarna har minskat eller helt upphört. Buskaget i dikesrenen har nästan helt röjts bort.
Söderfjärden är en ytterst viktig rast- och matplats för fåglar under flyttningstiden. Området är speciellt känt som matplats för tranor under höstflyttningen. Under flera dagar kan tusentals tranor som övernattar i skärgården samtidigt vistas i området för att äta. Åkerfältet är också ett mycket viktigt rastområde för fjällpiparen under vårflyttningen.
Kvalitet och betydelse
En ytterst mångsidig helhet bestående av tre delområden som kompletterar varandra. Viktigt skyddsområde med gamla skogar, våtmarker och rastområden för flyttfåglar. Tack vare sitt läge även ett viktigt objekt för naturturister och naturintresserade.
I Öjenområdet har skogsavverkning, utdikningar och vägbyggen försämrat områdets enhetlighet och naturliga tillstånd.
Sundomvikens kanter invallades avsevärt på 1950- och 1960-talet i samband med de arrangemang som genomfördes i Solf å och Laihela å. De nya muddringsprojekten vid åarnas utlopp kan försämra områdets naturvärden och hindra den naturliga utvecklingen i viken. . En kraftledning går vid områdets östra kant.
Definition av skyddsmål:
Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga utveckling enligt naturens egna processer
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området
Övrigt om områdets skydsstatus
Sundomviken är ett objekt av internationellt värde i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar.
Öjenområdet samt ett litet gammalt skogslandskap på Sundomvikens östra strand ingår i skyddsprogrammet för gamla skogar.
Söderfjärden är ett nationellt värdefullt landskapsområde.
Genomförande:
Öjens skogsområde förvärvas av staten och fredas som naturskyddsområde tillsammans med den statliga marken öster om Sundomviken. En del av området kan fredas som naturskyddsområde på privat mark.
Sundomvikens vattenområde fredas som naturskyddsområde på privat mark.
Bevarandet av Söderfjärdens skyddsvärden tryggas med hjälp av generalplaneringen samt genom stödavtal som ingås med markägarna.
Anslutningen av objektet till Natura 2000-nätverket hindrar inte muddringar som är nödvändiga för bekämpningen av översvämningar, förutsatt att muddringarna genomförs så att de inte äventyrar bevarandet av områdets naturvärden.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 1130 | estuarier | 575.6 |
| 7140 | Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn | 15 |
| 9010 | västlig taiga | 200 |
| 9030 | naturliga primärskogar i landhöjningskuster | 5.6 |
| 9050 | Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ | 5 |
| 9070 | trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ | 6 |
| 91D0 | skogbevuxen myr | 40 |
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| A179 | skrattmås | Larus ridibundus |
| A861 | brushane | Calidris pugnax |
| A640 | silltrut (rasen fuscus) | Larus fuscus fuscus |
| A099 | lärkfalk | Falco subbuteo |
| A282 | ringtrast | Turdus torquatus |
| A157 | myrspov | Limosa lapponica |
| A156 | rödspov | Limosa limosa |
| A480 | blåhake | Cyanecula svecica |
| A217 | sparvuggla | Glaucidium passerinum |
| A127 | trana | Grus grus |
| A084 | ängshök | Circus pygargus |
| A862 | dvärgmås | Hydrocoloeus minutus |
| A338 | törnskata | Lanius collurio |
| A767 | salskrake | Mergellus albellus |
| A098 | stenfalk | Falco columbarius |
| A860 | myrsnäppa | Calidris falcinellus |
| A103 | pilgrimsfalk | Falco peregrinus |
| A073 | brun glada | Milvus migrans |
| A260 | gulärla | Motacilla flava |
| A065 | sjöorre | Melanitta nigra |
| A152 | dvärgbeckasin | Lymnocryptes minimus |
| A096 | tornfalk | Falco tinnunculus |
| A894 | skräntärna | Hydroprogne caspia |
| A170 | smalnäbbad simsnäppa | Phalaropus lobatus |
| A241 | tretåig hackspett | Picoides tridactylus |
| A162 | rödbena | Tringa totanus |
| A166 | grönbena | Tringa glareola |
| A140 | ljungpipare | Pluvialis apricaria |
| A876 | orre | Lyrurus tetrix tetrix |
| A006 | gråhakedopping | Podiceps grisegena |
| A161 | svartsnäppa | Tringa erythropus |
| A456 | hökuggla | Surnia ulula |
| A193 | fisktärna | Sterna hirundo |
| A007 | svarthakedopping | Podiceps auritus |
| A736 | fjälluggla | Bubo scandiacus |
| A141 | kustpipare | Pluvialis squatarola |
| A108 | tjäder | Tetrao urogallus |
| A194 | silvertärna | Sterna paradisaea |
| A048 | gravand | Tadorna tadorna |
| A072 | bivråk | Pernis apivorus |
| 1910 | flygekorre | Pteromys volans |
| A028 | gråhäger | Ardea cinerea |
| A223 | pärluggla | Aegolius funereus |
| A054 | stjärtand | Anas acuta |
| A857 | skedand | Spatula clypeata |
| A856 | årta | Spatula querquedula |
| A039 | sädgås | Anser fabalis |
| A104 | järpe | Bonasa bonasia |
| A061 | vigg | Aythya fuligula |
| A146 | mosnäppa | Calidris temminckii |
| A727 | fjällpipare | Eudromias morinellus |
| A122 | kornknarr | Crex crex |
| A037 | mindre sångsvan | Cygnus columbianus bewickii |
| A258 | rödstrupig piplärka | Anthus cervinus |
| A091 | kungsörn | Aquila chrysaetos |
| A045 | vitkindad gås | Branta leucopsis |
| A215 | berguv | Bubo bubo |
| A062 | bergand | Aythya marila |
| A222 | jorduggla | Asio flammeus |
| A889 | snatterand | Mareca strepera |
| A059 | brunand | Aythya ferina |
| A038 | sångsvan | Cygnus cygnus |
| A197 | svarttärna | Chlidonias niger |
| A081 | brun kärrhök | Circus aeruginosus |
| A236 | spillkråka | Dryocopus martius |
| A379 | ortolansparv | Emberiza hortulana |
| A082 | blå kärrhök | Circus cyaneus |
Dessutom finns det 5 hotade arter i området.