Söderskärs och Långörens skärgård
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Natura-området i Borgå yttre skärgård består av
1) naturskyddsområdet på Söderskär
2) naturskyddsområdet på Långören inkl. omgivande vatten
3) Kölhällen och Stora Kölhällen inkl. omgivande vatten söder om Långören
4) Pellinge yttre skärgård, bland annat naturskyddsområdet på Tunnholmen
5) Sandkallan, Yttre Hällkallan, Yttergrundet, Storgrundet och Inre Hällkallan med omgivande vatten.
Av vattenområdet i det östligaste delområdet, Pellinge yttre skärgård, ingår endast det vattenområde som hör till naturskyddsområdet på Tunnholmen i Natura-området. Inom avgränsningen finns alltså ett vattenområde på 2 664 hektar, som inte ingår i Natura-området.
Delområdena bildar en helhet som omfattar viktiga häcknings- och rastplatser för fåglar och platser som är av betydelse för gråsälsskyddet.
Natura-områdets totala areal är 18 219 hektar, varav 149 hektar är mark.
Försvarsmakten använder området som övningsområde och för skjutövningar samt för militärt byggande. I området finns byggnader och anläggningar som hör till försvarsmaktens verksamhet.
Kvalitet och betydelse
Söderskär och Långören
På Söderskär och Långören bedrivs fågelforskning i skärgården och öarna hör till de fågelrikaste i hela den yttre skärgården i Finska viken. Förutom häckningsplats är öarna en mycket viktig rastplats för flyttande fåglar.
Holmarna och skären kring Långören har fredats genom förordning. Till Natura-området hör också vattnen kring Långören.
Vegetationen på de största öarna kring Söderskär består av enbusksnår och små asp-grandungar. De minsta holmarna är kala klippor.
Långören är en representativ åsö, där växtlighetens primärsuccession redan har övergått till buskstadiet. Området söder om Långören samt Sandkallan med omgivning är de bästa gråsälshällarna i hela Finska viken.
Pellinge yttre skärgård
Naturskyddsområdet på Tunnholmen inrättades för att skydda fågellivet på holmen. Stränderna längs Tunnholmen företräder alla typer av strand: grus-, sand- och klippstränder samt strandängar. Vegetationen är även i övrigt representativ.
En stor skräntärnekoloni häckar på Kummelskär med omgivning.
Området är av betydelse också för skyddet av övriga fågelarter i skärgården.
Slitaget är för stort på Långören, vilket till stor del orsakas av höstjakten på sjöfågel.
Skyddsmål för området:
Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av arter som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsgrunden för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
* tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer
* kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller livskraften hos en artpopulation förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder
Övrigt om områdets skydsstatus
Söderskär med omgivning (inklusive vattnen) har fredats som naturskyddsområde 1930 genom länsstyrelsens beslut. I skyddsområdet ingår 47 hektar mark och 2 074 hektar vatten.
Holmarna och skären kring Långören (47 ha) har fredats genom förordning 1970.
Tunnholmen med omgivande öar och vatten (29 ha mark, 120 ha vatten) har fredats 1932.
Staten äger sälhällarna söder om Långören (cirka 2 000 ha) samt Sandkallan, Yttre Hällkallan, Yttergrundet, Storgrundet och Inre Hällkallan med omgivande vatten (5 547 ha). Dessa är viktiga för sälskyddet och fredas som naturskyddsområde med stöd av naturvårdslagen. Också statens vattenområde (8 282 ha) kring de genom förordning fredade holmarna och skären kring Långören skyddas med stöd av naturvårdslagen.
Största delen (22 ha) av områdena i Pellinge yttre skärgård som ingår i Natura-området har betecknats med SL (naturskyddsområde) eller med S4 i den fastställda regionplanen med undantag för Knektskär, Halsskär och Låghällarna, som ligger sydost om naturskyddsområdet på Tunnholmen och vars sammanlagda areal är cirka 4 hektar. (Områdesbeteckningen S4 används i huvudsak för områden som ska skyddas med stöd av bestämmelserna i 135 § i byggnadslagen).
Pellinge yttre skärgårds öar och holmar fredas som naturskyddsområde med stöd av naturvårdslagen.
Hela området föreslås också upptas i förteckningen över våtmarker av internationell betydelse på grund av sitt fågelbestånd, den så kallade Ramsarkonventionen. Området föreslås dessutom införlivas i HELCOMs (Helsingfors-kommissionen för skyddet av Östersjön) nätverk av skyddsområden i Östersjöns kust- och havsområden och bli ett BSPA-område (Baltic Sea Protection Areas). Det föranleder inga andra rättsverkningar utöver de som redan föranleds av att ingå i Natura 2000-nätverket.
Fredningen av området begränsar inte försvarsmaktens verksamhet och utvecklingen av den.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 1110 | sublitorala sandbankar | 0.1 |
| 1170 | rev | 1245 |
| 1220 | perenn vegetation på steniga stränder | 6.04 |
| 1230 | vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkusten eller Östersjökusten | 78.84 |
| 1610 | rullstensåsöar i Östersjön med litoral och sublitoral vegetation | 4.93 |
| 1620 | boreala skär och småöar i Östersjön | 95 |
| 1630 | boreala havsstrandängar av Östersjötyp | 2.9 |
| 1640 | boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön | 1.73 |
| 6270 | artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ | 0.1 |
| 9010 | västlig taiga | 1.2 |
| 9050 | Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ | 0.6 |
| 1210 | annuell vegetation på driftvallar | 0.01 |
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| A640 | silltrut (rasen fuscus) | Larus fuscus fuscus |
| A506 | alförrädare | Polysticta stelleri |
| A194 | silvertärna | Sterna paradisaea |
| A066 | svärta | Melanitta fusca |
| A260 | gulärla | Motacilla flava |
| A193 | fisktärna | Sterna hirundo |
| A048 | gravand | Tadorna tadorna |
| A876 | orre | Lyrurus tetrix tetrix |
| A006 | gråhakedopping | Podiceps grisegena |
| A166 | grönbena | Tringa glareola |
| A894 | skräntärna | Hydroprogne caspia |
| A162 | rödbena | Tringa totanus |
| A277 | stenskvätta | Oenanthe oenanthe |
| A063 | ejder | Somateria mollissima |
| A054 | stjärtand | Anas acuta |
| A169 | roskarl | Arenaria interpres |
| A857 | skedand | Spatula clypeata |
| 1364 | gråsäl | Halichoerus grypus |
| A061 | vigg | Aythya fuligula |
| A045 | vitkindad gås | Branta leucopsis |
| A889 | snatterand | Mareca strepera |
| A062 | bergand | Aythya marila |
| A202 | tobisgrissla | Cepphus grylle |