Sibbo å

Områdesbeskrivning

Natura-området omfattar Sibbo ås huvudfåra och åtta bifåror. Endast vattenområden ingår och Natura-området skyddas med stöd av vattenlagen.



Huvudfåran ingår i Natura-området fram till den rensade Parkinoja på Borgnäs sidan. De sidofåror som ingår är från norr räknat Furunäsbäcken, Bastmosabäcken, Kroopinoja, Orabäcken, Byabäcken, Hälsängsbäcken, Ritobäcken och två av dess namnlösa grenar samt bäcken som rinner från Storträsket. Storträsket med omgivning bildar ett annat Natura-område kallat Sjöar och myrar i Gästerby.



Sibbo å är totalt cirka 40 km lång. Det övre loppet är en bäck som rinner genom skogsmarker. Från Paippis till det nedre loppet kantas ån av åkrar.



I ån finns några forsar och forsliknande avsnitt, men höjdskillnaderna är små. De största forsarna finns i Hommanäs i Paippis. Andra forsavsnitt finns vid landsvägsbron i Hertsby och nedanför regleringsdammen i Broböle.



Sibbo å har såväl biologiska som landskapsmässiga värden. Sidobäckarna i åns övre lopp är fortfarande relativt naturenliga hydrologiskt sett. De är mycket lite undersökta, men det är troligt att ursprungliga bäcköringsbestånd lever i dem.



Sibbo å är särskilt betydelsefull som en av fyra åar som mynnar ut i Finska viken och som har ett ursprungligt havsöringsbestånd som fortplantar sig i ån. Sådana havsöringsbestånd anses vara akut hotade i Finland. Bifåran Byabäcken är speciellt viktig för havsöringen. Bäcken har även stort landskapsvärde eftersom den rinner igenom kulturlandskapet i Hindsby. I Hindsby tangerar Natura-området Sibbo å ett annat, nämligen Sibbo storskog, i vilket statens mark i Hindsby ingår. Sibbo ådal har klassificerats som ett värdefullt område på landskapsnivå.



Vattnet i Sibbo å är grumligt av lera och näringsrikt. Belastningen är till största delen diffus belastning. Avloppsvattnet från Nickby centrum leddes tidigare ut i ån vid Broböle, men det görs inte längre, vilket torde leda till att vattenkvaliteten förbättras. Ån mynnar ut i den tre kilometer långa, smala Sibboviken, som är eutrofierad.

Kvalitet och betydelse

Natura-området är viktigt särskilt för att skydda den naturliga bäckmiljön och fram för allt för att skydda det ursprungliga havsöringsbeståndet.



I Sibbo å finns enligt beräkningar fem forsar, vars sammanlagda längd uppgår till drygt 800 m, för den uppstigande, lekande havsöringen. Regleringsdammen i Broböle var förr ett hinder för havsöringen, men där har nyligen byggts en fiskväg. Havsöringen har alltså tillgång till allt fler forsar och kommer troligtvis att stiga allt högre upp i ån. I de högre belägna bäckarna finns sannolikt bäcköring, som torde ha samma genetiska bakgrund som havsöringen. Bäcköringen i det övre loppet kan utgöra en genetisk reserv, som i framtiden förstärker havsöringsbeståndet. Bäck- och havsöringen är ekologiska former av samma art. Det är främst vandringsbeteendet som skiljer dem.



Bifåran Byabäcken är speciellt viktig för havsöringen eftersom det i den finns forsavsnitt, men inga hinder. Bland vattenmossavegetationen i forsarna förekommer sötvattensmärla i stora mängder.



Havsöringsbeståndet i Sibbo å skiljer sig genetiskt från de övriga finska bestånden, men liknar dock de finska betydligt mer än de estniska.

Andra åtgärder som direkt ändrar på naturtillståndet i vattendraget har minskat antalet habitat som är lämpliga för öringen.

Diffus belastning försämrar vattenkvaliteten.



Definition av skyddsmål:

Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten omfattas av skyddsgrunderna för området (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D). Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.



Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

Tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området. Kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller livskraften hos en artpopulation förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder.

Övrigt om områdets skydsstatus

Till Natura-området hör endast vattenområden vars skyddsmål förverkligas med stöd av vattenlagen genom vattenrättslig tillståndsprövning. Målet är att bevara de åavsnitt som är relativt naturenliga hydrologiskt sett samt bibehålla vattnen och bottnen i sådant skick att varken naturtyperna eller organismernas skyddsvärde hotas. Det hotade ursprungliga havsöringsbeståndets livsmiljöer kräver särskilt skydd.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området