Rummelön-Harrbådan
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Området ingår i det riksomfattande programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar och har ett värdefullt fågelbestånd, men området är också värdefullt med tanke på växtligheten. Som en följd av landhöjningen har breda strandängar bildats på de grunda stränderna och växtligheten på stranden är tydligt indelad i zoner. I området kan man se hur växtligheten förändras via olika strandängszoner till videsnår och därifrån till lundartade strandskogar och slutligen till karga talldungar. Området är ett representativt exempel på växtlighetens succession. Strandängarna är som mest nästan 400 meter breda. Andra växtlighetstyper på Rummelön är sand- och grusstränder, strandbusksnår och skogar, glosjöar samt dynväxtlighet.
Vattenstränderna kännetecknas av ett 200-400 meter brett område med grunt vatten vid de skyddade stränderna. I dessa områden är det sandbotten. I Silverstensviken samt mellan Harrbådan och Rummelören finns det sanddyner under vattenytan. Utanför Elba finns det en bred, grund vik.
De mest betydande växtarterna är endemiska arter och arter i gruppen Primula sibirica samt humle. Ett exempel på speciell växtlighet är också bestånden av brådmålla på saltjordsplättarna. Nästan alla vattenväxtarter är gälblad. Rödsträfse är en typisk art och i de djupare vattenområdena är natar vanliga.
Rummelören-Harrbådan har klassificerats som ett fågelvatten av nationellt värde.
I området häckar ett rikligt fågelbestånd. Man har påträffat 241 arter i området. Av dessa häckar 86 arter regelbundet och 14 oregelbundet. Området är också en viktig rastplats i ruggnings- och flyttningstider. Även extremt sällsynta arter har påträffats.
Rummelören är dessutom ett av de viktigaste områdena i Finland för svanar under vår- och höstflyttningen. På gårdstunen vid stugorna och i omgivningen omkring fyren vid Harrbådan förekommer få arter och dessa områden är även utsatta för förslitning.
Kvalitet och betydelse
Viktigt häckningsområde för sjöfåglar och vadare. Har dessutom stor betydelse som rast- och ruggningsområde. Ett av Finlands viktigaste vår- och höstflyttningsområden för svanar.
Området är dessutom rikt vad gäller vegetationstyper och växtarter.
3.3 Övriga viktiga arter: Norskstarr, strandstarr, grönlandsgåsört och finnsyra tillhör Primula sibirica-gruppen. Tolypella nidifica, Nitella flexilis och Ranunculus sceleratus är sällsynta i Mellersta Österbotten, men de ingår inte i arterna som tagits med i betänkandet avgivet av kommissionen för skydd av hotade djur och växter. Andra sällsynta arter är kärrvial, ävjebrodd, ormtunga, slidnate, brunskära, strandstarr och norskstarr.
Alldeles intill området finns flera belastningskällor: ett vattenreningsverk, Outokumpus och Kemiras fabriker samt Sundet och Perho å, som rinner ut i havet. I området kan man tydligt observera överväxning av vass. Massförekomsten av trådliknande grönalger är en följd av överödningen förorsakad av näringsbelastningen.
Dessutom används området flitigt i rekreationssyfte.
Stranddynerna, liksom havsstrandängarna, är erosionskänsliga.
Det har skett förändringar i vadarbeståndet då fåglarnas boplatser hamnat under ängar och buskage.
Definition av skyddsmål:
Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
- omfattningen av en naturtyp, en arts livsmiljö eller population ökas genom restaurerings- och skötselåtgärder,
- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder,
Övrigt om områdets skydsstatus
Området ingår i det nationella programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar. Största delen av området har fredats som naturskyddsområde på privat mark (Karleby stad). Området har en fastställd detaljplan där den del som ska skyddas med stöd av naturvårdslagen har markerats med beteckningen SL. Väster om det område som omfattas av programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar har en grund vik med ett tätt vassbestånd längs stränderna lagts till. Skyddet av objektets landområden genomförs med stöd av naturvårdslagen och skyddet av vattenområdena genomförs med stöd av vattenlagen.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 1110 | sublitorala sandbankar | 25 |
| 1150 | kustnära laguner | 0.33 |
| 1160 | stora grunda vikar och sund | 47 |
| 1630 | boreala havsstrandängar av Östersjötyp | 29.5 |
| 2120 | kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita sanddyner) | 2.2 |
| 2180 | trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region | 1.48 |
| 9030 | naturliga primärskogar i landhöjningskuster | 12 |
| 9050 | Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ | 13.4 |
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| A104 | järpe | Bonasa bonasia |
| A258 | rödstrupig piplärka | Anthus cervinus |
| A091 | kungsörn | Aquila chrysaetos |
| A045 | vitkindad gås | Branta leucopsis |
| A062 | bergand | Aythya marila |
| A144 | sandlöpare | Calidris alba |
| A466 | sydlig kärrsnäppa | Calidris alpina schinzii |
| A143 | kustsnäppa | Calidris canutus |
| A889 | snatterand | Mareca strepera |
| A061 | vigg | Aythya fuligula |
| A477 | vinterhämpling | Linaria flavirostris |
| A081 | brun kärrhök | Circus aeruginosus |
| A038 | sångsvan | Cygnus cygnus |
| A236 | spillkråka | Dryocopus martius |
| A861 | brushane | Calidris pugnax |
| A640 | silltrut (rasen fuscus) | Larus fuscus fuscus |
| A194 | silvertärna | Sterna paradisaea |
| A282 | ringtrast | Turdus torquatus |
| A157 | myrspov | Limosa lapponica |
| A154 | dubbelbeckasin | Gallinago media |
| A156 | rödspov | Limosa limosa |
| A480 | blåhake | Cyanecula svecica |
| A127 | trana | Grus grus |
| A075 | havsörn | Haliaeetus albicilla |
| A248 | berglärka | Eremophila alpestris |
| A862 | dvärgmås | Hydrocoloeus minutus |
| A338 | törnskata | Lanius collurio |
| A066 | svärta | Melanitta fusca |
| A098 | stenfalk | Falco columbarius |
| A860 | myrsnäppa | Calidris falcinellus |
| A767 | salskrake | Mergellus albellus |
| A103 | pilgrimsfalk | Falco peregrinus |
| A002 | storlom | Gavia arctica |
| A260 | gulärla | Motacilla flava |
| A065 | sjöorre | Melanitta nigra |
| A239 | vitryggig hackspett | Dendrocopos leucotos |
| A179 | skrattmås | Larus ridibundus |
| A152 | dvärgbeckasin | Lymnocryptes minimus |
| A099 | lärkfalk | Falco subbuteo |
| A007 | svarthakedopping | Podiceps auritus |
| A885 | småtärna | Sternula albifrons |
| A894 | skräntärna | Hydroprogne caspia |
| A094 | fiskgjuse | Pandion haliaetus |
| A170 | smalnäbbad simsnäppa | Phalaropus lobatus |
| A162 | rödbena | Tringa totanus |
| A140 | ljungpipare | Pluvialis apricaria |
| A048 | gravand | Tadorna tadorna |
| A166 | grönbena | Tringa glareola |
| A006 | gråhakedopping | Podiceps grisegena |
| A193 | fisktärna | Sterna hirundo |
| A161 | svartsnäppa | Tringa erythropus |
| A277 | stenskvätta | Oenanthe oenanthe |
| A141 | kustpipare | Pluvialis squatarola |
| 1910 | flygekorre | Pteromys volans |
| A856 | årta | Spatula querquedula |
| A028 | gråhäger | Ardea cinerea |
| A169 | roskarl | Arenaria interpres |
| A054 | stjärtand | Anas acuta |
| A857 | skedand | Spatula clypeata |
| A147 | spovsnäppa | Calidris ferruginea |
| A148 | skärsnäppa | Calidris maritima |
| A145 | småsnäppa | Calidris minuta |
| A146 | mosnäppa | Calidris temminckii |