Hoppa till huvudinnehåll

Rummelön-Harrbådan

Natura 2000-skyddsområde
Områdeskod
FI1000003
Areal
236 ha
Områden
Karleby
Områdestyp
SAC/SPA

Områdesbeskrivning

Området ingår i det riksomfattande programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar och har ett värdefullt fågelbestånd, men området är också värdefullt med tanke på växtligheten. Som en följd av landhöjningen har breda strandängar bildats på de grunda stränderna och växtligheten på stranden är tydligt indelad i zoner. I området kan man se hur växtligheten förändras via olika strandängszoner till videsnår och därifrån till lundartade strandskogar och slutligen till karga talldungar. Området är ett representativt exempel på växtlighetens succession. Strandängarna är som mest nästan 400 meter breda. Andra växtlighetstyper på Rummelön är sand- och grusstränder, strandbusksnår och skogar, glosjöar samt dynväxtlighet.

Vattenstränderna kännetecknas av ett 200-400 meter brett område med grunt vatten vid de skyddade stränderna. I dessa områden är det sandbotten. I Silverstensviken samt mellan Harrbådan och Rummelören finns det sanddyner under vattenytan. Utanför Elba finns det en bred, grund vik.

De mest betydande växtarterna är endemiska arter och arter i gruppen Primula sibirica samt humle. Ett exempel på speciell växtlighet är också bestånden av brådmålla på saltjordsplättarna. Nästan alla vattenväxtarter är gälblad. Rödsträfse är en typisk art och i de djupare vattenområdena är natar vanliga.

Rummelören-Harrbådan har klassificerats som ett fågelvatten av nationellt värde.

I området häckar ett rikligt fågelbestånd. Man har påträffat 241 arter i området. Av dessa häckar 86 arter regelbundet och 14 oregelbundet. Området är också en viktig rastplats i ruggnings- och flyttningstider. Även extremt sällsynta arter har påträffats.

Rummelören är dessutom ett av de viktigaste områdena i Finland för svanar under vår- och höstflyttningen. På gårdstunen vid stugorna och i omgivningen omkring fyren vid Harrbådan förekommer få arter och dessa områden är även utsatta för förslitning.

Kvalitet och betydelse

Viktigt häckningsområde för sjöfåglar och vadare. Har dessutom stor betydelse som rast- och ruggningsområde. Ett av Finlands viktigaste vår- och höstflyttningsområden för svanar.

Området är dessutom rikt vad gäller vegetationstyper och växtarter.



3.3 Övriga viktiga arter: Norskstarr, strandstarr, grönlandsgåsört och finnsyra tillhör Primula sibirica-gruppen. Tolypella nidifica, Nitella flexilis och Ranunculus sceleratus är sällsynta i Mellersta Österbotten, men de ingår inte i arterna som tagits med i betänkandet avgivet av kommissionen för skydd av hotade djur och växter. Andra sällsynta arter är kärrvial, ävjebrodd, ormtunga, slidnate, brunskära, strandstarr och norskstarr.

Alldeles intill området finns flera belastningskällor: ett vattenreningsverk, Outokumpus och Kemiras fabriker samt Sundet och Perho å, som rinner ut i havet. I området kan man tydligt observera överväxning av vass. Massförekomsten av trådliknande grönalger är en följd av överödningen förorsakad av näringsbelastningen.

Dessutom används området flitigt i rekreationssyfte.

Stranddynerna, liksom havsstrandängarna, är erosionskänsliga.

Det har skett förändringar i vadarbeståndet då fåglarnas boplatser hamnat under ängar och buskage.



Definition av skyddsmål:



Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.



Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,

- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,

- omfattningen av en naturtyp, en arts livsmiljö eller population ökas genom restaurerings- och skötselåtgärder,

- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder,

Övrigt om områdets skydsstatus

Området ingår i det nationella programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar. Största delen av området har fredats som naturskyddsområde på privat mark (Karleby stad). Området har en fastställd detaljplan där den del som ska skyddas med stöd av naturvårdslagen har markerats med beteckningen SL. Väster om det område som omfattas av programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar har en grund vik med ett tätt vassbestånd längs stränderna lagts till. Skyddet av objektets landområden genomförs med stöd av naturvårdslagen och skyddet av vattenområdena genomförs med stöd av vattenlagen.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Kod Namn Areal, ha
1110 sublitorala sandbankar 25
1150 kustnära laguner 0.33
1160 stora grunda vikar och sund 47
1630 boreala havsstrandängar av Östersjötyp 29.5
2120 kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita sanddyner) 2.2
2180 trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region 1.48
9030 naturliga primärskogar i landhöjningskuster 12
9050 Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 13.4

Arter som utgör grund för skydd av området

Kod Namn Vetenskapligt namn
A104 järpe Bonasa bonasia
A258 rödstrupig piplärka Anthus cervinus
A091 kungsörn Aquila chrysaetos
A045 vitkindad gås Branta leucopsis
A062 bergand Aythya marila
A144 sandlöpare Calidris alba
A466 sydlig kärrsnäppa Calidris alpina schinzii
A143 kustsnäppa Calidris canutus
A889 snatterand Mareca strepera
A061 vigg Aythya fuligula
A477 vinterhämpling Linaria flavirostris
A081 brun kärrhök Circus aeruginosus
A038 sångsvan Cygnus cygnus
A236 spillkråka Dryocopus martius
A861 brushane Calidris pugnax
A640 silltrut (rasen fuscus) Larus fuscus fuscus
A194 silvertärna Sterna paradisaea
A282 ringtrast Turdus torquatus
A157 myrspov Limosa lapponica
A154 dubbelbeckasin Gallinago media
A156 rödspov Limosa limosa
A480 blåhake Cyanecula svecica
A127 trana Grus grus
A075 havsörn Haliaeetus albicilla
A248 berglärka Eremophila alpestris
A862 dvärgmås Hydrocoloeus minutus
A338 törnskata Lanius collurio
A066 svärta Melanitta fusca
A098 stenfalk Falco columbarius
A860 myrsnäppa Calidris falcinellus
A767 salskrake Mergellus albellus
A103 pilgrimsfalk Falco peregrinus
A002 storlom Gavia arctica
A260 gulärla Motacilla flava
A065 sjöorre Melanitta nigra
A239 vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos
A179 skrattmås Larus ridibundus
A152 dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus
A099 lärkfalk Falco subbuteo
A007 svarthakedopping Podiceps auritus
A885 småtärna Sternula albifrons
A894 skräntärna Hydroprogne caspia
A094 fiskgjuse Pandion haliaetus
A170 smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus
A162 rödbena Tringa totanus
A140 ljungpipare Pluvialis apricaria
A048 gravand Tadorna tadorna
A166 grönbena Tringa glareola
A006 gråhakedopping Podiceps grisegena
A193 fisktärna Sterna hirundo
A161 svartsnäppa Tringa erythropus
A277 stenskvätta Oenanthe oenanthe
A141 kustpipare Pluvialis squatarola
1910 flygekorre Pteromys volans
A856 årta Spatula querquedula
A028 gråhäger Ardea cinerea
A169 roskarl Arenaria interpres
A054 stjärtand Anas acuta
A857 skedand Spatula clypeata
A147 spovsnäppa Calidris ferruginea
A148 skärsnäppa Calidris maritima
A145 småsnäppa Calidris minuta
A146 mosnäppa Calidris temminckii

Utgivare

ELY-centraler