Hoppa till huvudinnehåll

Petalax åmynning

Natura 2000-skyddsområde
Områdeskod
FI0800054
Areal
543 ha
Områden
Malax
Områdestyp
SAC/SPA

Områdesbeskrivning

I området ingår deltat vid Petalax å, som har ett tämligen litet avrinningsområde, med sina strandlundar och de södra delarna av holmen Rankelön utanför deltat samt som ett separat delområde Öfjärden, en ganska liten försumpad glosjö norr om ådeltat.



De omfattande sandtäckta strandängarna har varit utmärkande för området vid Petalax ås utlopp. Den senaste tiden har strandängarna dock i stor utsträckning tagits över av vass. Bland vassvegetationen växer det ställvis separata kaveldunsbestånd. Mellan området med öppet vatten och vassvegetationen finns det ställvis ett synnerligen brett sävbälte. Även de omfattande, enhetliga strandskogszonerna är typiska för deltaområdet vid Petalax å. De består på många ställen av mycket frodiga lövskogs- och blandskogslundar i naturligt tillstånd som föredras av mindre hackspett. Också klibbal förekommer i tämligen stor utsträckning. Till växtarterna i området hör bl.a. de i Södra Österbotten sällsynta nejlikrot, jättegröe, strandklo, besksöta och vattensyra.



Deltaområdet är mycket grunt; det genomsnittliga vattendjupet är på många ställen mindre än en meter. Därför har variationer i havsvattenståndet en stor inverkan på deltaområdet. Vid lågvatten blottas omfattande slamområden vid områdets stränder. Dessa områden är viktiga matplatser för många fågelgrupper, i synnerhet vadare.



Fågelbeståndet vid åns utlopp är mycket mångsidigt. Kännetecknande är framför allt det stora antalet vadararter och -individer. Det häckande sjöfågelbeståndet inkluderar bl.a. svarthakedopping, årta, stjärtand och skedand. Av de övriga häckande arterna är de mest värdefulla brun kärrhök och mindre hackspett samt de regionalt fåtaliga gärdsmyg, skäggmes, stjärtmes, härmsångare och svarthätta. Ådeltat är också ett ytterst viktigt rastområde i flyttningstider. Vissa år finns det så mycket av i synnerhet rastande svanar, gäss och vadare att kriterierna för ett internationellt värdefullt rastområde för flyttfåglar uppfylls.



Öfjärden kompletterar framför allt sjöfågelbeståndet i området. Öfjärden håller emellertid på att växa igen bl.a. på grund av det dike som grävts genom fjärden. Vasszonen är mycket bred och vattenvegetationen i sjön är också i övrigt riklig.

Kvalitet och betydelse

Områdeshelheten är ett av de bästa fågelvattenområdena i hela Kvarkenregionen för både det häckande fågelbeståndet och fågelbeståndet i flyttningstider. Det häckande fågelbeståndet är rikligt och mycket mångsidigt. Området har dessutom ytterst stor betydelse som rastplats i flyttningstider. Enligt antalet skyddspoäng kan området anses vara ett internationellt värdefullt fågelvatten. Området har också stor betydelse för skyddet av utrotningshotade arter. I området finns det representativa, lågvuxna strandängar samt exceptionellt omfattande representativa strandlundar. Viktigt objekt för naturintresserade.



Fågelarter som markerats med koden D i punkt 3.3: regionalt betydelsefulla mängder av häckande och rastande fåglar.

Petalax å röjdes i början av 1970-talet. Schaktmassorna från åns utlopp har samlats i en vall, där det nu växer lövträd. Deltat är övergött och de tidigare stora strandängarna är övervuxna av vass. Skötselåtgärder krävs för att hålla strandängarna öppna. Vissa vassbevuxna strandområden har tidvis slagits. På en del av strandängarna betar höglandsboskap.

En vinterväg till holmen Rankelö har planerats genom deltat, men vägförrättningens behandling av projektet pågår fortfarande.



Definition av skyddsmål:



Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.



Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,

- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,

- omfattningen av en naturtyp, en arts livsmiljö eller population ökas genom restaurerings- och skötselåtgärder,

- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder,

Övrigt om områdets skydsstatus

Största delen av området ingår i det riksomfattande programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar.



I den fastställda strandgeneralplanen har området markerats som ett naturskyddsområde som skyddas med stöd av naturvårdslagen (SL).



Genomförande:



Kan fredas som ett naturskyddsområde på privat mark enligt fredningsvillkor som avtalats med markägarna eller så kan strandområden förvärvas av eller bytas med staten enligt frivilliga arrangemang. Användningen av befintliga semesterbostäder och båtplatser kan fortsätta som förut, nya semesterbostäder kan byggas enligt fastställda planer.

För att trygga särskilda naturvärden upprättas en användnings- och skötselplan för området i samarbete med markägarna och olika intressentgrupper.

Anslutningen av objektet till Natura 2000-nätverket hindrar inte muddringar som är nödvändiga för bekämpningen av översvämningar, förutsatt att muddringarna genomförs så att de inte äventyrar bevarandet av områdets naturvärden.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Kod Namn Areal, ha
1130 estuarier 100.77
1150 kustnära laguner 3.7
1630 boreala havsstrandängar av Östersjötyp 91.2
7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 89.9
9050 Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 87.4
91D0 skogbevuxen myr 4.48
9030 naturliga primärskogar i landhöjningskuster 91.1

Arter som utgör grund för skydd av området

Kod Namn Vetenskapligt namn
A179 skrattmås Larus ridibundus
A861 brushane Calidris pugnax
A640 silltrut (rasen fuscus) Larus fuscus fuscus
A157 myrspov Limosa lapponica
A156 rödspov Limosa limosa
A480 blåhake Cyanecula svecica
A194 silvertärna Sterna paradisaea
A127 trana Grus grus
A099 lärkfalk Falco subbuteo
A862 dvärgmås Hydrocoloeus minutus
A338 törnskata Lanius collurio
A066 svärta Melanitta fusca
A767 salskrake Mergellus albellus
A098 stenfalk Falco columbarius
A860 myrsnäppa Calidris falcinellus
A260 gulärla Motacilla flava
A065 sjöorre Melanitta nigra
A152 dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus
A096 tornfalk Falco tinnunculus
A007 svarthakedopping Podiceps auritus
A894 skräntärna Hydroprogne caspia
A094 fiskgjuse Pandion haliaetus
A170 smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus
A162 rödbena Tringa totanus
A166 grönbena Tringa glareola
A140 ljungpipare Pluvialis apricaria
A006 gråhakedopping Podiceps grisegena
A193 fisktärna Sterna hirundo
A876 orre Lyrurus tetrix tetrix
A161 svartsnäppa Tringa erythropus
A141 kustpipare Pluvialis squatarola
A048 gravand Tadorna tadorna
A072 bivråk Pernis apivorus
1910 flygekorre Pteromys volans
A028 gråhäger Ardea cinerea
A054 stjärtand Anas acuta
A857 skedand Spatula clypeata
A856 årta Spatula querquedula
A039 sädgås Anser fabalis
A104 järpe Bonasa bonasia
A147 spovsnäppa Calidris ferruginea
A145 småsnäppa Calidris minuta
A146 mosnäppa Calidris temminckii
A021 rördrom Botaurus stellaris
A062 bergand Aythya marila
A466 sydlig kärrsnäppa Calidris alpina schinzii
A143 kustsnäppa Calidris canutus
A222 jorduggla Asio flammeus
A889 snatterand Mareca strepera
A061 vigg Aythya fuligula
A038 sångsvan Cygnus cygnus
A081 brun kärrhök Circus aeruginosus
A236 spillkråka Dryocopus martius
A082 blå kärrhök Circus cyaneus

Dessutom finns det 1 hotade art i området.

Utgivare

ELY-centraler