Petalax åmynning
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
I området ingår deltat vid Petalax å, som har ett tämligen litet avrinningsområde, med sina strandlundar och de södra delarna av holmen Rankelön utanför deltat samt som ett separat delområde Öfjärden, en ganska liten försumpad glosjö norr om ådeltat.
De omfattande sandtäckta strandängarna har varit utmärkande för området vid Petalax ås utlopp. Den senaste tiden har strandängarna dock i stor utsträckning tagits över av vass. Bland vassvegetationen växer det ställvis separata kaveldunsbestånd. Mellan området med öppet vatten och vassvegetationen finns det ställvis ett synnerligen brett sävbälte. Även de omfattande, enhetliga strandskogszonerna är typiska för deltaområdet vid Petalax å. De består på många ställen av mycket frodiga lövskogs- och blandskogslundar i naturligt tillstånd som föredras av mindre hackspett. Också klibbal förekommer i tämligen stor utsträckning. Till växtarterna i området hör bl.a. de i Södra Österbotten sällsynta nejlikrot, jättegröe, strandklo, besksöta och vattensyra.
Deltaområdet är mycket grunt; det genomsnittliga vattendjupet är på många ställen mindre än en meter. Därför har variationer i havsvattenståndet en stor inverkan på deltaområdet. Vid lågvatten blottas omfattande slamområden vid områdets stränder. Dessa områden är viktiga matplatser för många fågelgrupper, i synnerhet vadare.
Fågelbeståndet vid åns utlopp är mycket mångsidigt. Kännetecknande är framför allt det stora antalet vadararter och -individer. Det häckande sjöfågelbeståndet inkluderar bl.a. svarthakedopping, årta, stjärtand och skedand. Av de övriga häckande arterna är de mest värdefulla brun kärrhök och mindre hackspett samt de regionalt fåtaliga gärdsmyg, skäggmes, stjärtmes, härmsångare och svarthätta. Ådeltat är också ett ytterst viktigt rastområde i flyttningstider. Vissa år finns det så mycket av i synnerhet rastande svanar, gäss och vadare att kriterierna för ett internationellt värdefullt rastområde för flyttfåglar uppfylls.
Öfjärden kompletterar framför allt sjöfågelbeståndet i området. Öfjärden håller emellertid på att växa igen bl.a. på grund av det dike som grävts genom fjärden. Vasszonen är mycket bred och vattenvegetationen i sjön är också i övrigt riklig.
Kvalitet och betydelse
Områdeshelheten är ett av de bästa fågelvattenområdena i hela Kvarkenregionen för både det häckande fågelbeståndet och fågelbeståndet i flyttningstider. Det häckande fågelbeståndet är rikligt och mycket mångsidigt. Området har dessutom ytterst stor betydelse som rastplats i flyttningstider. Enligt antalet skyddspoäng kan området anses vara ett internationellt värdefullt fågelvatten. Området har också stor betydelse för skyddet av utrotningshotade arter. I området finns det representativa, lågvuxna strandängar samt exceptionellt omfattande representativa strandlundar. Viktigt objekt för naturintresserade.
Fågelarter som markerats med koden D i punkt 3.3: regionalt betydelsefulla mängder av häckande och rastande fåglar.
Petalax å röjdes i början av 1970-talet. Schaktmassorna från åns utlopp har samlats i en vall, där det nu växer lövträd. Deltat är övergött och de tidigare stora strandängarna är övervuxna av vass. Skötselåtgärder krävs för att hålla strandängarna öppna. Vissa vassbevuxna strandområden har tidvis slagits. På en del av strandängarna betar höglandsboskap.
En vinterväg till holmen Rankelö har planerats genom deltat, men vägförrättningens behandling av projektet pågår fortfarande.
Definition av skyddsmål:
Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
- omfattningen av en naturtyp, en arts livsmiljö eller population ökas genom restaurerings- och skötselåtgärder,
- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder,
Övrigt om områdets skydsstatus
Största delen av området ingår i det riksomfattande programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar.
I den fastställda strandgeneralplanen har området markerats som ett naturskyddsområde som skyddas med stöd av naturvårdslagen (SL).
Genomförande:
Kan fredas som ett naturskyddsområde på privat mark enligt fredningsvillkor som avtalats med markägarna eller så kan strandområden förvärvas av eller bytas med staten enligt frivilliga arrangemang. Användningen av befintliga semesterbostäder och båtplatser kan fortsätta som förut, nya semesterbostäder kan byggas enligt fastställda planer.
För att trygga särskilda naturvärden upprättas en användnings- och skötselplan för området i samarbete med markägarna och olika intressentgrupper.
Anslutningen av objektet till Natura 2000-nätverket hindrar inte muddringar som är nödvändiga för bekämpningen av översvämningar, förutsatt att muddringarna genomförs så att de inte äventyrar bevarandet av områdets naturvärden.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 1130 | estuarier | 100.77 |
| 1150 | kustnära laguner | 3.7 |
| 1630 | boreala havsstrandängar av Östersjötyp | 91.2 |
| 7140 | Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn | 89.9 |
| 9050 | Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ | 87.4 |
| 91D0 | skogbevuxen myr | 4.48 |
| 9030 | naturliga primärskogar i landhöjningskuster | 91.1 |
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| A179 | skrattmås | Larus ridibundus |
| A861 | brushane | Calidris pugnax |
| A640 | silltrut (rasen fuscus) | Larus fuscus fuscus |
| A157 | myrspov | Limosa lapponica |
| A156 | rödspov | Limosa limosa |
| A480 | blåhake | Cyanecula svecica |
| A194 | silvertärna | Sterna paradisaea |
| A127 | trana | Grus grus |
| A099 | lärkfalk | Falco subbuteo |
| A862 | dvärgmås | Hydrocoloeus minutus |
| A338 | törnskata | Lanius collurio |
| A066 | svärta | Melanitta fusca |
| A767 | salskrake | Mergellus albellus |
| A098 | stenfalk | Falco columbarius |
| A860 | myrsnäppa | Calidris falcinellus |
| A260 | gulärla | Motacilla flava |
| A065 | sjöorre | Melanitta nigra |
| A152 | dvärgbeckasin | Lymnocryptes minimus |
| A096 | tornfalk | Falco tinnunculus |
| A007 | svarthakedopping | Podiceps auritus |
| A894 | skräntärna | Hydroprogne caspia |
| A094 | fiskgjuse | Pandion haliaetus |
| A170 | smalnäbbad simsnäppa | Phalaropus lobatus |
| A162 | rödbena | Tringa totanus |
| A166 | grönbena | Tringa glareola |
| A140 | ljungpipare | Pluvialis apricaria |
| A006 | gråhakedopping | Podiceps grisegena |
| A193 | fisktärna | Sterna hirundo |
| A876 | orre | Lyrurus tetrix tetrix |
| A161 | svartsnäppa | Tringa erythropus |
| A141 | kustpipare | Pluvialis squatarola |
| A048 | gravand | Tadorna tadorna |
| A072 | bivråk | Pernis apivorus |
| 1910 | flygekorre | Pteromys volans |
| A028 | gråhäger | Ardea cinerea |
| A054 | stjärtand | Anas acuta |
| A857 | skedand | Spatula clypeata |
| A856 | årta | Spatula querquedula |
| A039 | sädgås | Anser fabalis |
| A104 | järpe | Bonasa bonasia |
| A147 | spovsnäppa | Calidris ferruginea |
| A145 | småsnäppa | Calidris minuta |
| A146 | mosnäppa | Calidris temminckii |
| A021 | rördrom | Botaurus stellaris |
| A062 | bergand | Aythya marila |
| A466 | sydlig kärrsnäppa | Calidris alpina schinzii |
| A143 | kustsnäppa | Calidris canutus |
| A222 | jorduggla | Asio flammeus |
| A889 | snatterand | Mareca strepera |
| A061 | vigg | Aythya fuligula |
| A038 | sångsvan | Cygnus cygnus |
| A081 | brun kärrhök | Circus aeruginosus |
| A236 | spillkråka | Dryocopus martius |
| A082 | blå kärrhök | Circus cyaneus |
Dessutom finns det 1 hotade art i området.