Pernåviken och havsskyddsområdet i Pernå skärgård
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Natura-området är ett stort marint område som börjar vid Lillpernåviken i Borgå i väst och slutar vid gränsen till verksamhetsområdet för NTM-centralen i Nyland i öst. På öppna havet sträcker sig området till största delen till de inre territorialvattnens yttre gräns.
I Natura-området ingår havsområdet inom avgränsningen i sin helhet. Dessutom ingår följande landområden i Natura-området: 1. fågelområdena i Lillpernåviken och Sannäs Ekbacken, 2. fågelområdena och de privata skyddsområdena i Pernåviken, 3. privata och statsägda skyddsområden i Borgå, Pernå, Lovisa och Strömfors skärgårdar, områden som köpts av staten för naturskyddsändamål, områden som ingår i strandskyddsprogrammet samt Hasselö lund, Gåsören och Gaddarna.
Pernåviken och Lillpernåviken hör till sydkustens längsta havsvikar. Forsby å och Illbyån rinner ut i dem. Båda vikarna och skärgården utanför bildar en cirka 20 km lång kedja av biotoper med kraftigt varierande hydrologi. Vattnets salthalt ökar från nästan noll till en halv procent ute på öppna havet. Vattenstånden uppvisar tidvis stora variationer. I vikbottnarna har vattenkvaliteten försämrats av diffus belastning och belastning från tätorterna i avrinningsområdet.
Berggrunden är granit i norr och väster, och rapakivi i söder och öster.
Området har också stor betydelse för landskapet. Pernåviken med omgivningar klassificeras enligt statsrådets principbeslut som ett nationellt betydelsefullt landskapsområde.
Försvarsmakten använder området som övningsområde och för skjutövningar samt för militärt byggande. I området finns byggnader och anläggningar som hör till försvarsmaktens verksamhet.
Nedkylningsvattnet från kraftverket i Lovisa inverkar tidvis på vattentemperaturen och istäcket i havsområdet.
Kvalitet och betydelse
Natura 2000-området bildar en ekologisk helhet av internationell betydelse, där zoneringen av vattnets salthalt och övriga miljöfaktorer tydligt syns i organismsamhällena. Både Pernåviken och Lillpernåviken är långa (över 10 km), smala brackvattenvikar där det söta åvattnets inverkan gradvis minskar på vägen ut mot havet. Området omfattar såväl inner-, mellan- och ytterskärgård som öppet hav och därmed ett stort antal naturtyper och arter.
Många av delområdena i Natura-området har konstaterats vara av nationell betydelse och ingår i olika skyddsprogram. Här finns anmärkningsvärt fina exempel på flera av habitatdirektivets naturtyper och värdet ökar ytterligare av de många fågelarter som ingår i fågeldirektivet.
Pernåviken och Lillpernåviken är eutrofa miljöer med mycket sjö- och våtmarksfåglar. De klassificeras som internationellt värdefulla fågelsjöar och är också viktiga rastplatser för fåglarna under flyttningen. I skärgården finns flera holmar som är mycket viktiga för sjöfåglarna (till exempel Aspskär). Hela området är av betydelse för skyddet av bland annat skräntärnan. Här finns också grynnor som utnyttjas av gråsälen.
Områdets växtlighet är mångsidig. De flesta holmar är bergiga, men här finns också ytterst representativa sand- och grusstränder (exempelvis Gåsören, Våtskärs nordöstra strand och södra delen av Hudö). De grunda sandbottnarna är viktiga matplatser för fåglar, fisk och bottendjur.
Här och där finns det representativa strandängar. Särskilt de holmar som ingår i strandskyddsprogrammet i Pernå har förblivit obebyggda och har en representativ växtlighet.
På stränderna växer också representativa ek- och lindlundar (exempelvis Ekbacken i Sannäs, lindlundarna på Baggholmen och Hasselödalen).
Definition av skyddsmål:
Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten omfattas av skyddsgrunderna för området (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D). Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer
- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området
- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder
Övrigt om områdets skydsstatus
Vattenområdena
Största delen av vattnen i Natura-området klassificeras som särskilt skyddskrävande enligt miljöministeriets arbetsgrupp för specialskydd av vattendrag.
I Natura-områdets vattenområden skyddas havsbottnen, undervattensnaturen och vattenkvaliteten med stöd av vattenlagen. På basis av rekommendationer från HELCOMs miljökommitté föreslår man att följande verksamhetsformer regleras i området: grus- och annan marktäkt, muddring och utbyggnad av havsbottnen, uppförande av stora småbåtshamnar samt avledande av avloppsvatten och byggande av fiskodlingar. De hamnar och farleder som redan finns i området kan emellertid användas och underhållas utan att riskera skyddet av området. Kraftverket i Lovisa kan vara i bruk, underhållas och eventuellt byggas ut, utan att skyddsmålen äventyras.
Områden som ingår i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar
Pernåvikens och Lillpernåvikens vikbottnar hör båda till de vattenområden som kräver särskilt skydd och dessutom till det riksomfattande programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar. Vikarna skyddas med stöd av vattenlagen och/eller naturvårdslagen. I Lillpernåviken ingår också ett privat naturskyddsområde, Ekbacken i Sannäs, i Natura-området.
Största delen av fågelskyddsområdena i Pernåviken är redan fredade som privata naturskyddsområden.
Områden som ingår i strandskyddsprogrammet
Från Pernå till Lovisa finns tolv separata områden som ingår i det riksomfattande strandskyddsprogrammet: Sandholmsskären, Pinnarudden, nordöstra Käldö, nordöstra Tjuvö, Ivarsholmsskären, östra och södra stränderna av Våtskär, östra, västra och sydöstra stränderna av Kejvsalö, Storskarvens skärgård samt Gråsälsklackarna-Klyvberget.
Natura 2000-området skyddas med stöd av byggnadslagen och/eller naturvårdslagen i de markområden som ingår i strandskyddsprogrammet.
Områden som ingår i lundskyddsprogrammet
Hasselödalen på södra stranden av Hasselö i Borgå ingår i det riksomfattande lundskyddsprogrammet. Natura-området skyddas genom att man inrättar ett naturskyddsområde med stöd av naturvårdslagen.
Statens naturskyddsområden och områden som inköpts för naturskyddsändamål
Av statens naturskyddsområden ingår de enligt förordning fredade områdena Bisaballen, Grillskär och Söderskär i Strömfors i Natura-området.
Hudö i Pernå har köpts för naturskyddsändamål och kommer att fogas till Östra Finska vikens nationalpark.
Ramsar-området
Aspskärs fågelskyddsområde (731 ha) och Pernåviken (1 143 ha) finns upptagna i den internationella förteckningen över värdefulla våtmarker, den så kallade Ramsarkonventionen. Det föranleder inga andra rättsverkningar utöver de som redan föranleds av att ingå i Natura 2000-nätverket.
Försvarsmaktens verksamhet
Fredningen av området begränsar inte försvarsmaktens verksamhet och utvecklingen av den.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 1110 | sublitorala sandbankar | 553 |
| 1130 | estuarier | 200 |
| 1150 | kustnära laguner | 2400 |
| 1160 | stora grunda vikar och sund | 120 |
| 1170 | rev | 3287 |
| 1230 | vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkusten eller Östersjökusten | 53.8 |
| 1610 | rullstensåsöar i Östersjön med litoral och sublitoral vegetation | 35 |
| 1630 | boreala havsstrandängar av Östersjötyp | 15 |
| 1640 | boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön | 15.5 |
| 1650 | smala vikar i boreal Östersjökust | 10900 |
| 6270 | artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ | 1 |
| 7140 | Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn | 150 |
| 7160 | mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ | 0.3 |
| 8220 | klippvegetation på silikatrika bergsluttningar | 10 |
| 9010 | västlig taiga | 70 |
| 9020 | boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora | 2 |
| 9050 | Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ | 25 |
| 9080 | lövsumpskogar av fennoskandisk typ | 1.6 |
| 91D0 | skogbevuxen myr | 11 |
| 1210 | annuell vegetation på driftvallar | 0.01 |
| 1220 | perenn vegetation på steniga stränder | 28 |
| 1620 | boreala skär och småöar i Östersjön | 70 |
| 6430 | högörtsängar | 2 |
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| A861 | brushane | Calidris pugnax |
| A099 | lärkfalk | Falco subbuteo |
| A640 | silltrut (rasen fuscus) | Larus fuscus fuscus |
| A199 | sillgrissla | Uria aalge |
| A154 | dubbelbeckasin | Gallinago media |
| A194 | silvertärna | Sterna paradisaea |
| A038 | sångsvan | Cygnus cygnus |
| A127 | trana | Grus grus |
| A338 | törnskata | Lanius collurio |
| A122 | kornknarr | Crex crex |
| A862 | dvärgmås | Hydrocoloeus minutus |
| A066 | svärta | Melanitta fusca |
| A767 | salskrake | Mergellus albellus |
| A096 | tornfalk | Falco tinnunculus |
| A193 | fisktärna | Sterna hirundo |
| A119 | småfläckig sumphöna | Porzana porzana |
| A166 | grönbena | Tringa glareola |
| A894 | skräntärna | Hydroprogne caspia |
| A162 | rödbena | Tringa totanus |
| A063 | ejder | Somateria mollissima |
| A307 | höksångare | Sylvia nisoria |
| A072 | bivråk | Pernis apivorus |
| 1042 | citronfläckad kärrtrollslända | Leucorrhinia pectoralis |
| A054 | stjärtand | Anas acuta |
| A889 | snatterand | Mareca strepera |
| A298 | trastsångare | Acrocephalus arundinaceus |
| A169 | roskarl | Arenaria interpres |
| A200 | tordmule | Alca torda |
| A857 | skedand | Spatula clypeata |
| 1364 | gråsäl | Halichoerus grypus |
| 6307 | östersjövikare | Pusa hispida botnica |
| A856 | årta | Spatula querquedula |
| A039 | sädgås | Anser fabalis |
| A037 | mindre sångsvan | Cygnus columbianus bewickii |
| A021 | rördrom | Botaurus stellaris |
| A062 | bergand | Aythya marila |
| A202 | tobisgrissla | Cepphus grylle |
| A081 | brun kärrhök | Circus aeruginosus |
Dessutom finns det 2 hotade arter i området.