Hoppa till huvudinnehåll

Östra Finska vikens skärgård och vatten

Natura 2000-skyddsområde
Områdeskod
FI0408001
Areal
95628 ha
Områden
Vederlax, Fredrikshamn, Kotka, Pyttis, Lovisa
Områdestyp
SAC/SPA

Områdesbeskrivning

Östra Finska vikens område domineras av stora fjärdar och det ligger till största delen i den yttersta skärgården och inom havszonen. Vattenområdet karaktäriseras av bassänger som avgränsas av öar och undervattensåsar. Men hänsyn till sin undervattensnatur representerar området en övergångszon från den mest havsbetonade till en mindre havspräglad typ. Floran avviker från den västliga skärgårdens. Vanliga växter här är bl.a. vanlig krissla och den på andra håll sällsynta strandsnärjan. Å andra sidan saknas många av Skärgårdshavets arter. Områdets stomme bildas av östra Finska vikens nationalpark, vars öar är för sydkusten typiska klippöar med branta stränder, piskade av bränningarna och omgivna av djupa vatten. De har mycket litet lösa jordarter. De flesta öarna är trädlösa och växtligheten på de skogbevuxna öarna är för det mesta dungar med bergtallar. En motvikt till klippöarna utgör åsöarna bl.a. den två kilometer långa Långviran, i form av en lång längsgående ås som höjt sig ur havet med sina sandstränder och vidsträckta strandgrynnor. De inre delarna av Ulko-Tammio, Ristisaari och vissa andra öar har också lummiga lundar. Vepsu och Pulterit är klippiga öar på gränsen mellan den yttre och inre skärgården, och deras yta består till största delen av dungar med bergtallar. På de mer sanka delarna finns det också grandungar samt små lundar. Stränderna är till största delen steniga sandstränder eller klippiga stränder, men även strandängar med låg vegetation påträffas. Öarna omges av sandbankar under vattenytan. Öarnas fågelfauna omfattar bl.a. mindre hackspett, lundsångare och rödnäbbad tärna. Selkäluodot, Suuri Kiviluoto, Kaurakari, Ruskiakari och Loppi är små öar i den yttersta skärgården och de är också viktiga häckningsplatser för silltrut och tobisgrissla. Vanhankylänlahti på Kuorsalö är en rätt stor glo-sjö i naturtillstånd, där ståtliga strandklippor och vassdungar avlöser varandra. Läget på en ö i havet har sannolikt bidragit till att den bevarats i naturtillstånd. På sjöstränderna växer för havsstränderna typiska växter såsom gul fetknopp och gräslök. Rödnäbbad tärna och måsar hör till fågelbeståndet i området.

Kvalitet och betydelse

Östra Finska viken är ett ytterst betydelsefullt häckningsområde för skärgårdens fågelbestånd med bl.a. Finlands största förekomster av silltrut och betydande samhällen av fisktärnor och rödnäbbade tärnor. Området har betydande formationer av undervattensåsar och lekområden för strömming. Vanhankylänlahti är den enda glo-sjön i sin storleksklass som bevarats i naturtillstånd. Området utnyttjas för försvarsmakternas övning och beskjutning samt militärisk byggnation. Området har konstruktioner och apparater som hänför sig till försvarsmakternas verksamhet. Inom det största hotar hör eutrofiering och förorening av havsvatten. Skyddsmål för området:

Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av arter som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsgrunden för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.



Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

* tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer

* tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området

* tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder

* omfattningen av en naturtyp, en livsmiljö eller population utökas genom restaurerings- och skötselåtgärder

* kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller livskraften hos en artpopulation förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder.

Övrigt om områdets skydsstatus

Största delen av öarna hör till Finska vikens nationalpark, vattenområden ingår ej i nationalparken. Veroluto, Lontti-Pulteri, Vuori-Pulteri, Vasikka-Pulteri och Tervakari samt de största delen av Pulteri och Vepsu hör till Vepsu och Pulteri naturskyddsområdet (privat skyddsområde). Pihlajaluoto, Leviäluoto samt Apajaluoto är skyddsområden i strand- och generalplanen. Objektet föreslås bli anmält till Östersjöns skyddskommission för att ingå i nätverket för skydd av Östersjöns kust- och havsområden i enlighet med det allmänna avtalet för skydd av Östersjöområdets havsmiljö, dvs. det vill säga som BSPA-objekt. Syftet är att skyddet av objektet skall genomföras på landområdena och de viktigaste vattenområdena genom naturskyddslagen (naturskyddsområde) samt på största delen av vattenområdet genom vattenlagen. Områdets skyddsmål hindras eller begränsas inte av försvarsmakternas verksamhet och utvecklingen därav.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Kod Namn Areal, ha
1110 sublitorala sandbankar 2746
1150 kustnära laguner 20
1170 rev 3957
1210 annuell vegetation på driftvallar 1
1220 perenn vegetation på steniga stränder 46
1230 vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkusten eller Östersjökusten 188
1610 rullstensåsöar i Östersjön med litoral och sublitoral vegetation 534
1620 boreala skär och småöar i Östersjön 1439
1630 boreala havsstrandängar av Östersjötyp 5.2
1640 boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön 6.8
2120 kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita sanddyner) 0.7
2130 permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation (grå sanddyner) 0.4
2140 urkalkade permanenta sanddyner med kråbär 0.2
2180 trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region 2.4
6270 artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 3.1
6510 slåtterängar i låglandet (Alopecurus pratensis, Sanguisorba officinalis) 0.4
7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 5
8220 klippvegetation på silikatrika bergsluttningar 60
9010 västlig taiga 20
9050 Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 27
9060 barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar 23
9080 lövsumpskogar av fennoskandisk typ 1.4
91D0 skogbevuxen myr 4.4

Arter som utgör grund för skydd av området

Kod Namn Vetenskapligt namn
A099 lärkfalk Falco subbuteo
A640 silltrut (rasen fuscus) Larus fuscus fuscus
A199 sillgrissla Uria aalge
A320 mindre flugsnappare Ficedula parva
A194 silvertärna Sterna paradisaea
A338 törnskata Lanius collurio
A103 pilgrimsfalk Falco peregrinus
A066 svärta Melanitta fusca
A063 ejder Somateria mollissima
A894 skräntärna Hydroprogne caspia
A193 fisktärna Sterna hirundo
A048 gravand Tadorna tadorna
A876 orre Lyrurus tetrix tetrix
A277 stenskvätta Oenanthe oenanthe
A007 svarthakedopping Podiceps auritus
1364 gråsäl Halichoerus grypus
6307 östersjövikare Pusa hispida botnica
A169 roskarl Arenaria interpres
A200 tordmule Alca torda
A202 tobisgrissla Cepphus grylle
A045 vitkindad gås Branta leucopsis
A215 berguv Bubo bubo
A062 bergand Aythya marila
A224 nattskärra Caprimulgus europaeus
A236 spillkråka Dryocopus martius

Dessutom finns det 2 hotade arter i området.

Utgivare

ELY-centraler