Hoppa till huvudinnehåll

Maakannuskarinlahti och Viirretjoki åmynning

Natura 2000-skyddsområde
Områdeskod
FI1000010
Areal
204 ha
Områden
Karleby, Kalajoki
Områdestyp
SAC/SPA

Områdesbeskrivning

Viken vid ån Viirretjokis mynning och viken Maa-Kannuskarinlahti i nordvästlig riktning, vilka avskiljs från varandra av ett smalt näs, består av låglänt, jämn havsstrand. Havsområdet utanför är grunt och i synnerhet vid Viirretjokis mynning även fullt av grynnor. Ett någorlunda enhetligt buskbälte kantar ängszonen. Ställvis finns det vassbestånd och omfattande sävbestånd.

Tack vare de näringsämnen som ån för med sig har en stor och frodig strandäng uppstått vid ådeltat. Strandängen är värdefull med tanke på både fågelbeståndet och växtligheten. I området finns ett rikligt häckfågelbestånd. Viken är värdefull även som rastområde för sjöfåglar i flyttningstider.

Zonen närmast vattenlinjen består av blåsäv och bryts endast ställvis av vassväxtlighet. De största växtbestånden på stranden består av madrörsängar, blandat med många ängsullsfläckar. Den övre stranden består huvudsakligen av vide-gråalsbuskage.

Mer sällsynta arter är kärrstjärnblomma och skogssäv.

Öster om Viirretjoki finns en stor, cirka 700 meter lång strandäng där det bl.a. finns flera arter i Primula sibirica-gruppen. Växtligheten på strandängen utgör ett ytterst representativt exempel på zonindelad ängsväxtlighet vid landhöjningskusten och har ett mycket rikt artbestånd.

På strandängen öster om Maakannuskari finns även saltjordsfläckar där det växer saltnarv, en sällsynt växt vid Bottniska vikens kust.

Sjöfåglar och vadare är välrepresenterade i fågelbeståndet. Viken har också mycket stor betydelse som mat- och rastplats för fåglar i flyttningstider.

Området består av öppen strandäng. Området förändras ständigt på grund av den snabba landhöjningen.

Kvalitet och betydelse

Området är betydelsefullt både vad gäller växtligheten och fågelbeståndet. I området finns det även naturtyper enligt habitatdirektivet samt arter enligt fågeldirektivet.

Området påverkas av den snabba landhöjningen. Ett typiskt drag är zonindelningen vid landhöjningskusten och de livsmiljöer för fåglar zonerna erbjuder samt de frodiga växtunderlagen för sällsynta växter.

Vid Maakannuskarinlahti påträffas stora mängder sjöfåglar under flyttningen på våren och hösten samt under ruggningen mitt i sommaren. På hösten äter tiotals flyttande sångsvanar i viken.



3.3 Övriga viktiga arter är österbottensstarr, strandstarr och norskstarr, vilka tillhör Primula sibirica-gruppen. Sumpstjärnblomma och skogssäv är regionalt utrotningshotade arter. Gräsnate är en sällsynt art i Mellersta Österbotten. Fåglarna med beteckningen D är även regionalt betydelsefulla häckande arter.

Det största hotet i området är övergödningen. Olika faktorer påverkar tillsammans övergödningen. Ängarna öster om Viirretjoki får näringsämnen från den närliggande åkern.

Maakannuskarinlahti övergöds av de många dikena som rinner genom odlingsmarker. I omgivningen omkring området finns det även pälsfarmer som påverkar övergödningen av Maakannuskarinlahti. Övergödningen syns som vassvegetation i viken.

Också renat vatten från avloppsreningsverket leds ut i viken. Vikens vattenvolym är dessutom liten och vattencirkulationen dålig, vilket ökar risken för övergödning.

Strandängarna är inte utsatta för erosion. De hotas snarare av att betet upphör och viken övergöds. För att förhindra igenväxning borde ängarna betas.

Semesterbosättningen stör delvis i sådana områden som favoriseras av sjöfåglar.



Definition av skyddsmål:



Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.



Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,

- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,

- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder,

- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder

Övrigt om områdets skydsstatus

Området ingår i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar. På grund av fartygsleden som tangerar området har ett område som omfattas av programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar utelämnats från Natura-avgränsningen. Skyddet av hela objektet genomförs med stöd av vattenlagen.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Kod Namn Areal, ha
1130 estuarier 12.6
1150 kustnära laguner 3
1160 stora grunda vikar och sund 123
1630 boreala havsstrandängar av Östersjötyp 13.7
9050 Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 13.3

Arter som utgör grund för skydd av området

Kod Namn Vetenskapligt namn
A861 brushane Calidris pugnax
A640 silltrut (rasen fuscus) Larus fuscus fuscus
A179 skrattmås Larus ridibundus
A162 rödbena Tringa totanus
A480 blåhake Cyanecula svecica
A194 silvertärna Sterna paradisaea
A038 sångsvan Cygnus cygnus
A127 trana Grus grus
A862 dvärgmås Hydrocoloeus minutus
A066 svärta Melanitta fusca
A767 salskrake Mergellus albellus
A002 storlom Gavia arctica
A260 gulärla Motacilla flava
A152 dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus
A007 svarthakedopping Podiceps auritus
A006 gråhakedopping Podiceps grisegena
A166 grönbena Tringa glareola
A193 fisktärna Sterna hirundo
A161 svartsnäppa Tringa erythropus
A876 orre Lyrurus tetrix tetrix
A856 årta Spatula querquedula
A028 gråhäger Ardea cinerea
A169 roskarl Arenaria interpres
A054 stjärtand Anas acuta
A857 skedand Spatula clypeata
1355 utter Lutra lutra
A039 sädgås Anser fabalis
A061 vigg Aythya fuligula
A147 spovsnäppa Calidris ferruginea
A145 småsnäppa Calidris minuta
A146 mosnäppa Calidris temminckii
A021 rördrom Botaurus stellaris
A062 bergand Aythya marila
A466 sydlig kärrsnäppa Calidris alpina schinzii
A143 kustsnäppa Calidris canutus
A889 snatterand Mareca strepera
A059 brunand Aythya ferina
A081 brun kärrhök Circus aeruginosus

Utgivare

ELY-centraler