Maakannuskarinlahti och Viirretjoki åmynning
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Viken vid ån Viirretjokis mynning och viken Maa-Kannuskarinlahti i nordvästlig riktning, vilka avskiljs från varandra av ett smalt näs, består av låglänt, jämn havsstrand. Havsområdet utanför är grunt och i synnerhet vid Viirretjokis mynning även fullt av grynnor. Ett någorlunda enhetligt buskbälte kantar ängszonen. Ställvis finns det vassbestånd och omfattande sävbestånd.
Tack vare de näringsämnen som ån för med sig har en stor och frodig strandäng uppstått vid ådeltat. Strandängen är värdefull med tanke på både fågelbeståndet och växtligheten. I området finns ett rikligt häckfågelbestånd. Viken är värdefull även som rastområde för sjöfåglar i flyttningstider.
Zonen närmast vattenlinjen består av blåsäv och bryts endast ställvis av vassväxtlighet. De största växtbestånden på stranden består av madrörsängar, blandat med många ängsullsfläckar. Den övre stranden består huvudsakligen av vide-gråalsbuskage.
Mer sällsynta arter är kärrstjärnblomma och skogssäv.
Öster om Viirretjoki finns en stor, cirka 700 meter lång strandäng där det bl.a. finns flera arter i Primula sibirica-gruppen. Växtligheten på strandängen utgör ett ytterst representativt exempel på zonindelad ängsväxtlighet vid landhöjningskusten och har ett mycket rikt artbestånd.
På strandängen öster om Maakannuskari finns även saltjordsfläckar där det växer saltnarv, en sällsynt växt vid Bottniska vikens kust.
Sjöfåglar och vadare är välrepresenterade i fågelbeståndet. Viken har också mycket stor betydelse som mat- och rastplats för fåglar i flyttningstider.
Området består av öppen strandäng. Området förändras ständigt på grund av den snabba landhöjningen.
Kvalitet och betydelse
Området är betydelsefullt både vad gäller växtligheten och fågelbeståndet. I området finns det även naturtyper enligt habitatdirektivet samt arter enligt fågeldirektivet.
Området påverkas av den snabba landhöjningen. Ett typiskt drag är zonindelningen vid landhöjningskusten och de livsmiljöer för fåglar zonerna erbjuder samt de frodiga växtunderlagen för sällsynta växter.
Vid Maakannuskarinlahti påträffas stora mängder sjöfåglar under flyttningen på våren och hösten samt under ruggningen mitt i sommaren. På hösten äter tiotals flyttande sångsvanar i viken.
3.3 Övriga viktiga arter är österbottensstarr, strandstarr och norskstarr, vilka tillhör Primula sibirica-gruppen. Sumpstjärnblomma och skogssäv är regionalt utrotningshotade arter. Gräsnate är en sällsynt art i Mellersta Österbotten. Fåglarna med beteckningen D är även regionalt betydelsefulla häckande arter.
Det största hotet i området är övergödningen. Olika faktorer påverkar tillsammans övergödningen. Ängarna öster om Viirretjoki får näringsämnen från den närliggande åkern.
Maakannuskarinlahti övergöds av de många dikena som rinner genom odlingsmarker. I omgivningen omkring området finns det även pälsfarmer som påverkar övergödningen av Maakannuskarinlahti. Övergödningen syns som vassvegetation i viken.
Också renat vatten från avloppsreningsverket leds ut i viken. Vikens vattenvolym är dessutom liten och vattencirkulationen dålig, vilket ökar risken för övergödning.
Strandängarna är inte utsatta för erosion. De hotas snarare av att betet upphör och viken övergöds. För att förhindra igenväxning borde ängarna betas.
Semesterbosättningen stör delvis i sådana områden som favoriseras av sjöfåglar.
Definition av skyddsmål:
Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder,
- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder
Övrigt om områdets skydsstatus
Området ingår i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar. På grund av fartygsleden som tangerar området har ett område som omfattas av programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar utelämnats från Natura-avgränsningen. Skyddet av hela objektet genomförs med stöd av vattenlagen.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 1130 | estuarier | 12.6 |
| 1150 | kustnära laguner | 3 |
| 1160 | stora grunda vikar och sund | 123 |
| 1630 | boreala havsstrandängar av Östersjötyp | 13.7 |
| 9050 | Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ | 13.3 |
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| A861 | brushane | Calidris pugnax |
| A640 | silltrut (rasen fuscus) | Larus fuscus fuscus |
| A179 | skrattmås | Larus ridibundus |
| A162 | rödbena | Tringa totanus |
| A480 | blåhake | Cyanecula svecica |
| A194 | silvertärna | Sterna paradisaea |
| A038 | sångsvan | Cygnus cygnus |
| A127 | trana | Grus grus |
| A862 | dvärgmås | Hydrocoloeus minutus |
| A066 | svärta | Melanitta fusca |
| A767 | salskrake | Mergellus albellus |
| A002 | storlom | Gavia arctica |
| A260 | gulärla | Motacilla flava |
| A152 | dvärgbeckasin | Lymnocryptes minimus |
| A007 | svarthakedopping | Podiceps auritus |
| A006 | gråhakedopping | Podiceps grisegena |
| A166 | grönbena | Tringa glareola |
| A193 | fisktärna | Sterna hirundo |
| A161 | svartsnäppa | Tringa erythropus |
| A876 | orre | Lyrurus tetrix tetrix |
| A856 | årta | Spatula querquedula |
| A028 | gråhäger | Ardea cinerea |
| A169 | roskarl | Arenaria interpres |
| A054 | stjärtand | Anas acuta |
| A857 | skedand | Spatula clypeata |
| 1355 | utter | Lutra lutra |
| A039 | sädgås | Anser fabalis |
| A061 | vigg | Aythya fuligula |
| A147 | spovsnäppa | Calidris ferruginea |
| A145 | småsnäppa | Calidris minuta |
| A146 | mosnäppa | Calidris temminckii |
| A021 | rördrom | Botaurus stellaris |
| A062 | bergand | Aythya marila |
| A466 | sydlig kärrsnäppa | Calidris alpina schinzii |
| A143 | kustsnäppa | Calidris canutus |
| A889 | snatterand | Mareca strepera |
| A059 | brunand | Aythya ferina |
| A081 | brun kärrhök | Circus aeruginosus |