Larsmo skärgård
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Området omfattar ett vidsträckt skärgårdsområde i ytterskärgården i Larsmo, Jakobstad och Karleby samt delar av fastlandsstranden vid Ådön. Områdeshelheten inkluderar olika utvecklingsfaser vid landhöjningskusten, från flacka och vindpinade sandstränder till klippiga öar i ytterskärgården och blockfält. Skärgårdsområdet tillhör övergångszonerna i Kvarkens skärgård och Bottenvikens kustområde. Strandzonerna är relativt smala klippstränder som ofta nästan helt saknar växtlighet. Moränlagret är tunnare än längre söderut i Kvarkenområdet och De Geer-moränerna saknas. I området finns det också relativt smala strandängar och saltjordsväxtlighet. De värdefulla och mångsidiga lundskogarna är särskilt kännetecknande för holmarnas inre delar. Björk och rönn är de dominerande träslagen i de tidiga successionsfaserna i dessa skogar. Undervegetationen är frodig och det finns omfattande skogsbräkenlundar i området. I ytterskärgården finns det skär och vattenområden som har ett ytterst värdefullt sjöfågelbestånd. Det häckande fågelbeståndet inkluderar även ripa, som blivit sällsynt i regionen.
Området är beläget norr om granitområdet i Vasa. De södra delarna av skärgården består av granit, men i norr är migmatit den dominerande bergarten. Rundhällar är vanliga i den egentliga ytterskärgården. I de inre delarna skapar morän drumlinformationer i anslutning till klipphöjningarna. Den snabba landhöjningen ger upphov till nya skär och öar utanför ytterskärgården samt avskärmar grunda vikar i innerskärgården så att det uppstår sjöar.
Det mest anmärkningsvärda sandområdet är Ådösand, där åsavsnittet under påverkan av strandkrafterna har utvidgats tämligen jämnt till ett sandfält där vinden formar flygsanden till dyner. Den låglänta sandstranden är tydligt indelad i zoner från stranden till inlandet. Landstranden består av ett sandfält med endast knapp växtlighet. I artbeståndet ingår bl.a. östersjötåg och strandstarr. Sandstranden kantas av en relativt omfattande ängszon i naturligt tillstånd. Ovanför ängszonen binds dynterrängen av en aldunge, en björkdunge och sedan barr-lövblandskog. Strandängen övergår ställvis via busk-madkärr till klibbalsdominerat sumpigt grankärr. Lövskogarnas växtlighet har lundartade drag såsom omfattande bestånd av vitpyrola. En del av området är betesmark. Området är ett bra häckningsområde för vadare och sjöfåglar och ett utmärkt rastområde i flyttningstider.
Området är ett ytterst värdefullt forskningsobjekt vid landhöjningskusten. I Larsmo skärgård har det redan länge bedrivits forskning i strandväxtlighetens succession. På holmen Tankar finns en fågelstation.
I skärgården finns det tämligen mycket semesterbosättning. På den södra delen av holmen Öuran finns det en kulturhistoriskt värdefull fiskeby där en del av byggnaderna fortfarande fungerar som bas för fiskare. En del av byggnaderna har gjorts om till semesterbostäder.
Kvalitet och betydelse
Ett med avseende på naturen ytterst mångsidigt och värdefullt exempel på skärgårdsnaturen i övergångszonen i Kvarkens och Bottenvikens skärgårdsområde. Värdefullt forskningsobjekt vid landhöjningskusten.
Fågelarterna som markerats med koden D i punkt 3.3: arter och häckningsantal av lokal och/eller regional betydelse.
Ökningen av antalet semesterbostäder hotar strandnaturen i området. Muddring av stränder och farleder äventyrar den naturliga successionen. Skogsavverkning och konstgjord restaurering har försämrat det naturliga tillståndet i skärgårdsskogarna.
Definition av skyddsmål:
Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
• tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
• tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
• tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder,
• omfattningen av en naturtyp, en arts livsmiljö eller population ökas genom restaurerings- och skötselåtgärder,
• kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder
Övrigt om områdets skydsstatus
Största delen av området ingår i strandskyddsprogrammet.
Området i Larsmo skärgård har en fastställd strandgeneralplan.
Största delen av området har fredats som naturskyddsområde på privat mark. Staten har förvärvat enstaka skiften.
Internationell ställning:
Ingår i nätverket för skydd av kust- och havsområden i Östersjön (BSPA-områden).
Genomförande:
För att trygga områdets skyddsvärden planerar man att göra största delen av området till ett naturskyddsområde enligt naturvårdslagen. Målet är att så långt det är möjligt bevara dessa områden som naturligt utvecklade exempel på skärgårdens naturtyper. Största delen av området har en fastställd strandgeneralplan. I genomförandet av skyddet tillämpas planenliga markanvändningsreserveringar. I vattenområdena kan skyddsvärdena i stor utsträckning tryggas med stöd av vattenlagen. naturvårdslagen tillämpas om områdets ägare så önskar.
Användningen av semesterbostäderna i området kan fortsätta som förut utan att skyddsmålen hindrar detta. Skyddsmålen begränsar inte underhåll av officiella farleder och småbåtsleder i enlighet med bestämmelserna i vattenlagen.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 1110 | sublitorala sandbankar | 114 |
| 1150 | kustnära laguner | 58 |
| 1170 | rev | 705 |
| 1230 | vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkusten eller Östersjökusten | 70.3 |
| 1620 | boreala skär och småöar i Östersjön | 55.1 |
| 1630 | boreala havsstrandängar av Östersjötyp | 73.9 |
| 1640 | boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön | 1.11 |
| 2120 | kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita sanddyner) | 0.227 |
| 2130 | permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation (grå sanddyner) | 0.481 |
| 2180 | trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region | 2.43 |
| 3160 | naturliga dystrofa sjöar och småvatten | 8.22 |
| 4030 | torra hedar (alla typer) | 19.5 |
| 6270 | artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ | 0.282 |
| 7140 | Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn | 21.4 |
| 8220 | klippvegetation på silikatrika bergsluttningar | 14.3 |
| 9030 | naturliga primärskogar i landhöjningskuster | 700 |
| 9050 | Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ | 150 |
| 9070 | trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ | 1.2 |
| 9080 | lövsumpskogar av fennoskandisk typ | 0.461 |
| 91D0 | skogbevuxen myr | 6.1 |
| 1220 | perenn vegetation på steniga stränder | 34.8 |
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| A861 | brushane | Calidris pugnax |
| A006 | gråhakedopping | Podiceps grisegena |
| A640 | silltrut (rasen fuscus) | Larus fuscus fuscus |
| A179 | skrattmås | Larus ridibundus |
| A167 | tereksnäppa | Xenus cinereus |
| A320 | mindre flugsnappare | Ficedula parva |
| A506 | alförrädare | Polysticta stelleri |
| A217 | sparvuggla | Glaucidium passerinum |
| A480 | blåhake | Cyanecula svecica |
| A194 | silvertärna | Sterna paradisaea |
| A862 | dvärgmås | Hydrocoloeus minutus |
| A338 | törnskata | Lanius collurio |
| A066 | svärta | Melanitta fusca |
| A767 | salskrake | Mergellus albellus |
| A098 | stenfalk | Falco columbarius |
| A127 | trana | Grus grus |
| A002 | storlom | Gavia arctica |
| A096 | tornfalk | Falco tinnunculus |
| A001 | smålom | Gavia stellata |
| A260 | gulärla | Motacilla flava |
| A007 | svarthakedopping | Podiceps auritus |
| A312 | lundsångare | Phylloscopus trochiloides |
| A063 | ejder | Somateria mollissima |
| A894 | skräntärna | Hydroprogne caspia |
| A162 | rödbena | Tringa totanus |
| A166 | grönbena | Tringa glareola |
| A241 | tretåig hackspett | Picoides tridactylus |
| A193 | fisktärna | Sterna hirundo |
| A876 | orre | Lyrurus tetrix tetrix |
| A234 | gråspett | Picus canus |
| A220 | slaguggla | Strix uralensis |
| A456 | hökuggla | Surnia ulula |
| A277 | stenskvätta | Oenanthe oenanthe |
| A108 | tjäder | Tetrao urogallus |
| A223 | pärluggla | Aegolius funereus |
| A169 | roskarl | Arenaria interpres |
| A200 | tordmule | Alca torda |
| 1910 | flygekorre | Pteromys volans |
| A857 | skedand | Spatula clypeata |
| A889 | snatterand | Mareca strepera |
| A054 | stjärtand | Anas acuta |
| A202 | tobisgrissla | Cepphus grylle |
| A146 | mosnäppa | Calidris temminckii |
| A045 | vitkindad gås | Branta leucopsis |
| A215 | berguv | Bubo bubo |
| A062 | bergand | Aythya marila |
| A144 | sandlöpare | Calidris alba |
| A222 | jorduggla | Asio flammeus |
| A061 | vigg | Aythya fuligula |
| A038 | sångsvan | Cygnus cygnus |
| A236 | spillkråka | Dryocopus martius |
| A081 | brun kärrhök | Circus aeruginosus |
| A082 | blå kärrhök | Circus cyaneus |
Dessutom finns det 2 hotade arter i området.