Kiskoå
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Kiskonjokis vattendrag har föreslagits bli vattenområden som kräver särskilt skydd. Nedan om kraftverket i ån utvidgas Kiskonjoki till det vassbevuxna Saarenjärvi med värdefullt fågelbestånd och rinner ut i Latokartanos mäktiga fors. Det grumliga vattnet från Perniönjoki rinner nedan om Latokartanonkoski ut i Kiskonjoki. Kiskonjokis delta (Laukanlahti) är frodigt.
Kvalitet och betydelse
Kiskonjokis vattendrag har på många ställen förblivit förhållandevis naturligt. Det hör till de värdefullare åvattendragen i södra Finland, där bl.a. den nationellt utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) förekommer. I Kiskonjoki och dess vattenområde påträffas havsöring, lax, sik och bäcköring. Definition av skyddsmål:
Alla naturtyper och arter som nämns i tabell 3.1 och 3.2 på informationsblanketten omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer
- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området
- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder
Övrigt om områdets skydsstatus
Saarenjärvi och Vähäjärvi hör till det nationella skyddsprogrammet för fågelvatten. Markanvändningen i området styrs av två generalplaner och landskapsplaner, som fastställer behovet av att skydda området och dess karaktär.
Kiskonjokis vattendrag skyddas även genom forsskyddslagen.
Saarenjärvi, Vähäjärvi, området kring Latokartanos fors och Laukanlahti skyddas till största delen genom naturvårdslagen. Nästan hela området i övrigt verkställs genom vattenlagen. En del av området verkställs genom avtal med markägaren.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 1130 | estuarier | 57.5 |
| 1630 | boreala havsstrandängar av Östersjötyp | 7.7 |
| 3150 | naturliga eutrofa sjöar och småvatten | 123.3 |
| 3210 | naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ | 77 |
| 3260 | vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor | 0.3 |
| 6430 | högörtsängar | 8.6 |
| 7140 | Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn | 8.6 |
| 9050 | Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ | 9.6 |
| 9180 | lind-lönnskogar i sluttningar och raviner | 1 |
| 91E0 | alluviala lövskogar med Alnus glutinosa eller Fraxinus excelsior (Alno-Padion, Alnion incanae, Salicion albae) | 0.4 |
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| A099 | lärkfalk | Falco subbuteo |
| A127 | trana | Grus grus |
| A767 | salskrake | Mergellus albellus |
| A862 | dvärgmås | Hydrocoloeus minutus |
| A193 | fisktärna | Sterna hirundo |
| A894 | skräntärna | Hydroprogne caspia |
| A161 | svartsnäppa | Tringa erythropus |
| A234 | gråspett | Picus canus |
| A162 | rödbena | Tringa totanus |
| A094 | fiskgjuse | Pandion haliaetus |
| A166 | grönbena | Tringa glareola |
| 1042 | citronfläckad kärrtrollslända | Leucorrhinia pectoralis |
| 1032 | tjockskalig målarmussla | Unio crassus |
| A298 | trastsångare | Acrocephalus arundinaceus |
| A028 | gråhäger | Ardea cinerea |
| A229 | kungsfiskare | Alcedo atthis |
| A857 | skedand | Spatula clypeata |
| A889 | snatterand | Mareca strepera |
| A039 | sädgås | Anser fabalis |
| A856 | årta | Spatula querquedula |
| A021 | rördrom | Botaurus stellaris |
| A059 | brunand | Aythya ferina |
| A038 | sångsvan | Cygnus cygnus |
| A264 | strömstare | Cinclus cinclus |
| A081 | brun kärrhök | Circus aeruginosus |
| A236 | spillkråka | Dryocopus martius |
| A082 | blå kärrhök | Circus cyaneus |
Dessutom finns det 1 hotade art i området.