Kåtölandet
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Som en följd av den snabba landhöjningen avskärmas de grunda havsvikarna och bildar insjöar. Området vid Kåtölandet utgör en värdefull helhet där man i ett litet område kan observera olika utvecklingsskeden från en flada som håller på att avskärmas till redan försumpade glosjöar.
Eftersom myrarna på den unga landhöjningskusten ännu är i inledningsfasen av utvecklingen, är myrområdena på Kåtölandet tämligen små.
I området finns det öppna myrområden, lövsumpskogar, vassövervuxna havsvikar, skogskärr och redan avskärmade sjöar.
Dominerande arter på fattigmyrarna är tuvull, tranbär, sumpstarr, vattenklöver, dystarr och flaskstarr. Arter som bidrar till karaktären av mad är klibbal, brunrör, grönvide, kråkklöver, missne och kärrspira. I området påträffas även små klibbalslundar vars växtlighet inkluderar besksöta och kärrbräken, arter som är sällsynta i regionen. De dominerande arterna i skogskärren är gran, glasbjörk, skogsfräken, blåbär, brunrör, ekorrbär och hjortron. Vid vassväxtlighetens kanter växer österbottensstarr.
Utrotningshotade arter som förekommer i området är myggblomster, kärrbräken och praktnejlika.
Sjöarna i området erbjuder lämpliga livsmiljöer för sjöfåglar och artbeståndet inkluderar bl.a. storlom, svärta och flera andarter.
I området vid Kåtölandet påträffas även flygekorre.
Området hotas av semesterbosättningen och planerna på att muddra farlederna på grund av landhöjningen.
Kvalitet och betydelse
Området är en ytterst värdefull helhet vid landhöjningskusten. De många sjöarna som har avskärmats eller håller på att avskärmas samt de unga sankmarkerna är bra exempel på landhöjningskustens succession.
3.3 Övriga viktiga arter: Carex halophila och Carex paleacea tillhör gruppen Primula sibirica. Myggblomster och kärrsälting är regionalt utrotningshotade. Besksöta är i övrigt sällsynt.
Området hotas av semesterbosättning samt anknytande vägnät. Myrarnas naturliga tillstånd försämras av utdikningar, som ställvis har en avsevärd uttorkande inverkan.
Definition av skyddsmål:
Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder,
- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder
Övrigt om områdets skydsstatus
Myrarna på Kåtölandet ingår i det riksomfattande programmet för myrskydd. En del av området ingår i det riksomfattande strandskyddsprogrammet som en del av Larsmo skärgård. Områden som inte ingår i programmet för myrskydd och strandskyddsprogrammet har lagts till objektet. Med hjälp av dessa områden har skyddshelheten för objektet förbättrats.
Största delen av landområdet har fredats som naturskyddsområde på privat mark och en del har förvärvats av staten. Skyddet av landområdena genomförs med stöd av naturvårdslagen och skyddet av vattenområdena genomförs med stöd av vattenlagen.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 9030 | naturliga primärskogar i landhöjningskuster | 0.412 |
| 1150 | kustnära laguner | 85.9 |
| 3160 | naturliga dystrofa sjöar och småvatten | 32.4 |
| 7140 | Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn | 72.1 |
| 9010 | västlig taiga | 44 |
| 9050 | Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ | 4.32 |
| 9080 | lövsumpskogar av fennoskandisk typ | 23.4 |
| 91D0 | skogbevuxen myr | 12.3 |
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| A194 | silvertärna | Sterna paradisaea |
| A217 | sparvuggla | Glaucidium passerinum |
| A338 | törnskata | Lanius collurio |
| A127 | trana | Grus grus |
| A066 | svärta | Melanitta fusca |
| A002 | storlom | Gavia arctica |
| A862 | dvärgmås | Hydrocoloeus minutus |
| A001 | smålom | Gavia stellata |
| A241 | tretåig hackspett | Picoides tridactylus |
| A166 | grönbena | Tringa glareola |
| A193 | fisktärna | Sterna hirundo |
| A223 | pärluggla | Aegolius funereus |
| 1910 | flygekorre | Pteromys volans |
| A215 | berguv | Bubo bubo |
| A104 | järpe | Bonasa bonasia |
| A061 | vigg | Aythya fuligula |
| A038 | sångsvan | Cygnus cygnus |
| A236 | spillkråka | Dryocopus martius |
| A081 | brun kärrhök | Circus aeruginosus |
Dessutom finns det 1 hotade art i området.