Hoppa till huvudinnehåll

Kåtölandet

Natura 2000-skyddsområde
Områdeskod
FI1000013
Areal
435 ha
Områden
Karleby
Områdestyp
SAC/SPA

Områdesbeskrivning

Som en följd av den snabba landhöjningen avskärmas de grunda havsvikarna och bildar insjöar. Området vid Kåtölandet utgör en värdefull helhet där man i ett litet område kan observera olika utvecklingsskeden från en flada som håller på att avskärmas till redan försumpade glosjöar.

Eftersom myrarna på den unga landhöjningskusten ännu är i inledningsfasen av utvecklingen, är myrområdena på Kåtölandet tämligen små.

I området finns det öppna myrområden, lövsumpskogar, vassövervuxna havsvikar, skogskärr och redan avskärmade sjöar.

Dominerande arter på fattigmyrarna är tuvull, tranbär, sumpstarr, vattenklöver, dystarr och flaskstarr. Arter som bidrar till karaktären av mad är klibbal, brunrör, grönvide, kråkklöver, missne och kärrspira. I området påträffas även små klibbalslundar vars växtlighet inkluderar besksöta och kärrbräken, arter som är sällsynta i regionen. De dominerande arterna i skogskärren är gran, glasbjörk, skogsfräken, blåbär, brunrör, ekorrbär och hjortron. Vid vassväxtlighetens kanter växer österbottensstarr.

Utrotningshotade arter som förekommer i området är myggblomster, kärrbräken och praktnejlika.

Sjöarna i området erbjuder lämpliga livsmiljöer för sjöfåglar och artbeståndet inkluderar bl.a. storlom, svärta och flera andarter.

I området vid Kåtölandet påträffas även flygekorre.

Området hotas av semesterbosättningen och planerna på att muddra farlederna på grund av landhöjningen.

Kvalitet och betydelse

Området är en ytterst värdefull helhet vid landhöjningskusten. De många sjöarna som har avskärmats eller håller på att avskärmas samt de unga sankmarkerna är bra exempel på landhöjningskustens succession.



3.3 Övriga viktiga arter: Carex halophila och Carex paleacea tillhör gruppen Primula sibirica. Myggblomster och kärrsälting är regionalt utrotningshotade. Besksöta är i övrigt sällsynt.

Området hotas av semesterbosättning samt anknytande vägnät. Myrarnas naturliga tillstånd försämras av utdikningar, som ställvis har en avsevärd uttorkande inverkan.



Definition av skyddsmål:



Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.



Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,

- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,

- tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder,

- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder

Övrigt om områdets skydsstatus

Myrarna på Kåtölandet ingår i det riksomfattande programmet för myrskydd. En del av området ingår i det riksomfattande strandskyddsprogrammet som en del av Larsmo skärgård. Områden som inte ingår i programmet för myrskydd och strandskyddsprogrammet har lagts till objektet. Med hjälp av dessa områden har skyddshelheten för objektet förbättrats.

Största delen av landområdet har fredats som naturskyddsområde på privat mark och en del har förvärvats av staten. Skyddet av landområdena genomförs med stöd av naturvårdslagen och skyddet av vattenområdena genomförs med stöd av vattenlagen.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Kod Namn Areal, ha
9030 naturliga primärskogar i landhöjningskuster 0.412
1150 kustnära laguner 85.9
3160 naturliga dystrofa sjöar och småvatten 32.4
7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 72.1
9010 västlig taiga 44
9050 Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 4.32
9080 lövsumpskogar av fennoskandisk typ 23.4
91D0 skogbevuxen myr 12.3

Arter som utgör grund för skydd av området

Kod Namn Vetenskapligt namn
A194 silvertärna Sterna paradisaea
A217 sparvuggla Glaucidium passerinum
A338 törnskata Lanius collurio
A127 trana Grus grus
A066 svärta Melanitta fusca
A002 storlom Gavia arctica
A862 dvärgmås Hydrocoloeus minutus
A001 smålom Gavia stellata
A241 tretåig hackspett Picoides tridactylus
A166 grönbena Tringa glareola
A193 fisktärna Sterna hirundo
A223 pärluggla Aegolius funereus
1910 flygekorre Pteromys volans
A215 berguv Bubo bubo
A104 järpe Bonasa bonasia
A061 vigg Aythya fuligula
A038 sångsvan Cygnus cygnus
A236 spillkråka Dryocopus martius
A081 brun kärrhök Circus aeruginosus

Dessutom finns det 1 hotade art i området.

Utgivare

ELY-centraler