Fågelsjöarna i Nummi-Pusula
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Natura-området består av fem separata fågelsjöar i Nummi-Pusula och Lojo. Av dessa ligger Koisjärvi, Kyynäräjärvi och Savijärvi i Nummi-Pusula. Sjöarna ligger längs den stråt som rinner ut i Maikkalanselkä. De två övriga objekten, Kutsilanselkä och Vasarlanlahti ligger i Lojo.
Kvalitet och betydelse
Natura 2000-området är en mångsidig helhet som bildas av flera fågelsjöar. I programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar har sjöarna konstaterats ha både nationell och internationell betydelse. Floran är representativ och typisk för fågelsjöar. Sjöfågel- och vadarbestånden hör till de rikaste i Nyland. Här förekommer många av de fågelarter som ingår i fågeldirektivets bilaga I.
Koisjärvi
Koisjärvi är en eutrof, nästan igenvuxen sjö, som nästan helt omges av åkrar. Vid de sydvästra stränderna finns ängar som fortfarande betas. Vattenståndet är högst på våren och sjön används då av flyttfåglarna som rastplats. Många krävande fågelarter häckar vid sjön.
Kyynäräjärvi
Sjön Kyynäräjärvi är nästan helt omgiven av skog. Den fria vattenytan är liten på sommaren. Sjöns största värde ligger i det krävande häckfågelbeståndet, som bland annat omfattar sångsvan, rördrom och trana.
Savijärvi
Sjön Savijärvi är en eutrof igenväxande sjö, som även på sommaren har en fri vattenyta på cirka 10 ha. Savijärvi är särskilt viktig som häckningsplats för krävande arter, av vilka olika sumphöns utgör en betydande del. Här häckar också skratt- och dvärgmås.
Vasarlanlahti
Vasarlanlahti är en lång smal vikbotten i sjön Hiidenvesi. I området häckar stora mängder sjöfåglar och måsar. I viken häckar bland annat sångsvan, rördrom, brun kärrhök, brunand, årta och småfläckig sumphöna.
Kutsilanselkä
Kutsilanselkä är en utvidgning av ån Väänteenjoki. I området häckar stora mängder sjöfåglar, bland annat traktens största sothönskoloni. Det häckande beståndet omfattar också knölsvan, årta, brunand, brun kärrhök och fisktärna. Området är av stor betydelse för fåglarna också under flyttnings- och ruggningstiderna.
Byggandet i strandområdena kan leda till att användningstrycket, bland annat behovet av muddring, ökar i vattenområdena som är viktiga för fågelfaunan.
Definition av skyddsmål:
Alla arter som nämns i tabell 3.2 på informationsblanketten (med undantag av arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området
- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller livskraften hos en artpopulation förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder
Övrigt om områdets skydsstatus
Alla fågelsjöarna hör till det riksomfattande programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar.
I den fastställda regionplanen för Västnyland är de reserverade för naturskyddsändamål (SL).
Sjön Savijärvi är fredad som naturskyddsområde. Ls-områdets areal är 81 ha. Sjöarna Koisjärvi och Kyynäräjärvi fredas som naturskyddsområden med stöd av naturvårdslagen. Viken Vasarlanlahti och fjärden Kutsilanselkä skyddas med stöd av vattenlagen/naturvårdslagen. Åtminstone stränderna och vassarna fredas med stöd av naturvårdslagen. De öppna vattenytorna regleras med stöd av vattenlagen.
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| A099 | lärkfalk | Falco subbuteo |
| A862 | dvärgmås | Hydrocoloeus minutus |
| A123 | rörhöna | Gallinula chloropus |
| A119 | småfläckig sumphöna | Porzana porzana |
| A038 | sångsvan | Cygnus cygnus |
| A127 | trana | Grus grus |
| A338 | törnskata | Lanius collurio |
| A122 | kornknarr | Crex crex |
| A260 | gulärla | Motacilla flava |
| A152 | dvärgbeckasin | Lymnocryptes minimus |
| A767 | salskrake | Mergellus albellus |
| A179 | skrattmås | Larus ridibundus |
| A161 | svartsnäppa | Tringa erythropus |
| A162 | rödbena | Tringa totanus |
| A861 | brushane | Calidris pugnax |
| A006 | gråhakedopping | Podiceps grisegena |
| A166 | grönbena | Tringa glareola |
| A234 | gråspett | Picus canus |
| A007 | svarthakedopping | Podiceps auritus |
| A193 | fisktärna | Sterna hirundo |
| A094 | fiskgjuse | Pandion haliaetus |
| A298 | trastsångare | Acrocephalus arundinaceus |
| A054 | stjärtand | Anas acuta |
| A028 | gråhäger | Ardea cinerea |
| A857 | skedand | Spatula clypeata |
| A856 | årta | Spatula querquedula |
| A039 | sädgås | Anser fabalis |
| A061 | vigg | Aythya fuligula |
| A037 | mindre sångsvan | Cygnus columbianus bewickii |
| A021 | rördrom | Botaurus stellaris |
| A258 | rödstrupig piplärka | Anthus cervinus |
| A059 | brunand | Aythya ferina |
| A081 | brun kärrhök | Circus aeruginosus |