Fågelområdena på Saltfjärden och Tavastfjärden

Områdesbeskrivning

Ett tudelat Natura-område sydost om Kyrkslätt centrum, som består av fågelvikarna vid Saltfjärden och Tavastfjärden samt en frodig linddominerad lund.



Saltfjärden är en igenvuxen brackvattenvik som förses med havsvatten via en smal fåra från Tavastfjärden. Sötvatten rinner till från fastlandet via Estbyån, Strömsbäcken och Tobaksbäcken. Vattenståndet i Saltfjärden är beroende av havsvattenståndet.



Saltfjärden var tidigare en stor havsvik och har långsamt vuxit igen. Estbyån rensades för hundra år sedan och dikena till Saltfjärden har hållits öppna sedan dess. På 1930-talet var den fria vattenytan endast cirka tio ha. Igenväxningen accelererade under 1960-och 1970-talet, då Kyrkslätts kommun ledde sitt avloppsvatten till Estbyån. Avloppsvattnen leds inte längre hit, men den diffusa belastningen från jordbruket gör att eutrofieringen fortsätter. Idag finns bara en liten öppen vattenyta i mitten av fjärden.



Saltfjärden har länge varit ett berömt fågelområde. Läget vid Porkala udds flyttningsstråk har gjort att stora mängder sjöfåglar, vadare och rovfåglar både rastar och häckar här. Igenväxningen har minskat fjärdens värde, men området är fortfarande betydelsefullt.



I Natura-området ingår också den lilla fredade Gästerbylunden vid Saltfjärdens södra strand. Här finns ett växande bestånd av lind och flera krävande lundarter.



Tavastfjärden är ett fågelområde i en sydligare, lång brackvattenvik, som inte alls är lika igenvuxen som Saltfjärden. Även Tavastfjärden används som rastplats av många sångsvanar och andra sjöfåglar under flyttningen.



På 1980-talet gjorde man upp en restaureringsplan för Saltfjärden, som aldrig förverkligades. Man har emellertid utfört restaureringsåtgärder i mindre skala: för att förhindra igenväxningen började man under 1980-talet på nytt använda en del av strandängarna som betesmark och under 1990-talet har man grävt ut små vattendammar.



Saltfjärden är ett särskilt viktigt område för ornitologi, forskning och undervisning. Området har också landskapsmässig betydelse. Vattenområdena fungerar som lekplatser för fisken. Småbåtstrafiken är livlig på Tavastfjärden.

Kvalitet och betydelse

Området är viktigt både på grund av de fågelarter som upptas i fågeldirektivet och på grund av vissa naturtyper som upptas i habitatdirektivet.



Den mest representativa naturtypen är en liten ädellövskog, en i Finland sällsynt naturtyp. I lindlundens fältskikt växer krävande lundväxter såsom skogsbingel, gullviva, gulsippa, stor nunneört, svalört och lundarv. Här finns också ek, hassel och lönn.



Huvuddelen av Saltfjärden hör till naturtyperna högörtsängar samt öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn. Vassen är Saltfjärdens absolut dominerande växtart, men norrlandsstarr och smalkaveldun är också vanliga. I diken och gölar växer näringskrävande arter och brackvattensarter som borstnate. Sjöranunkeln är en relativt sällsynt art, som förekommer i Saltfjärden. Om strandbetet fortsätter kommer ängarna att utvecklas i fördelaktig riktning. För närvarande är de flesta igenvuxna av buskar.



Flera av de fågelarter som upptas i fågeldirektivet häckar på Saltfjärden, bland annat trana, småfläckig sumphöna, kornknarr, lärkfalk, höksångare, törnskata och ortolansparv. Här häckar också arter som är karakteristiska för de bästa fågelvattnen, såsom årta och skedand. Skräntärnor, grågäss och gråhägrar har observerats använda området för att hitta föda under häckningen. Under flyttningen används området som rastplats av bland annat sångsvan, sädgås, ljungpipare, brushane och blå kärrhök. Många sällsynta arter har också påträffats sporadiskt i området.



Tavastfjärden har en mindre speciell häckande fågelfauna, men också här påträffas småfläckig sumphöna och skedand. Sångsvanar, storskrakar och så gott som alla våra andfåglar rastar här. Rödbergsviken är den bästa delen av viken med tanke på fågelfaunan.



Uppgifterna om områdets fågelbestånd är från 1980-talet, men områdets värde hade redan då minskat betydligt jämfört med de allra bästa åren, så några större förändringar torde inte ha skett under de senaste åren.



Andra viktiga arter/annan orsak:

- sällsynt fjäril, Ancylis kenneli/mindre än tio förekomster av arten i Finland (bland annat Saltfjärden, Pernåviken och Vederlax våtmarker). Inga förekomster i andra EU-länder.

Igenväxningen har minskat antalet öppna gölar i området vid Saltfjärden, vilket har gjort fågelfaunan mer ensidig. Arterna på strandängarna hotas också när utkanterna av området röjs för användning inom jordbruket. Användningen av strandområdena vid Tavastfjärden kan å sin sida leda till att användningstrycket och behovet av muddring ökar i vattendraget.



Skyddsmål för området:

Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av arter som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsgrunden för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.



Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

* tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer

* tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder

* kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller livskraften hos en artpopulation förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder

Övrigt om områdets skydsstatus

Området innefattar två små områden som redan är fredade med stöd av naturvårdslagen: ett statsägt naturskyddsområde i nordvästra delen av Saltfjärden och lunden vid Saltfjärdens södra strand, som är ett privat naturskyddsområde.

Inrättandet av ett Natura-område ändrar inte på fredningsbestämmelserna för områdena.



Hela det övriga området ingår i det riksomfattande programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar. På Saltfjärden skyddas Natura-området med stöd av naturvårdslagen. Strandängarna kan hållas öppna med hjälp av miljöstödet till lantbruket eller med hjälp av skötselavtal med markägaren.



Tavastfjärden är inte igenvuxen i någon högre grad och skyddsmålen kan förverkligas med stöd av vattenlagen och/eller naturvårdslagen. Vattenlagen berör sådan verksamhet i vattendragen, som fordrar tillstånd av vattendomstolen.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Arter som utgör grund för skydd av området