Borgå åmynning och Stensböle
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Borgå åmynning - Stensböle är ett Natura-område alldeles invid Borgå centrum. Området består av tre delområden med en areal på 1 331 hektar. Åskullen Borgbacken och den frodiga viken Maren utgör en områdeshelhet längst i norr. De ligger invid gamla stan i Borgå i ett område av landskapsmässigt och kulturhistoriskt värde. Borgå åmynning med vatten och stränder utgör ett andra, betydligt större delområde, som omfattar stränderna och sydspetsen på Svinö, Ruskis–Stadsfjärden–Stensbölefjärden–Bjurböleviken samt ängs- och skogsmarkerna på Stensbölefjärdens östra strand. Skogsområdet väster om Pellinge skärgårdsväg och Stormossen utgör det tredje delområdet.
Natura-området har ett mycket mångsidigt naturvärde. I området finns många objekt som ingår i olika riksomfattande skyddsprogram. Borgå åmynning ingår dessutom i den internationella våtmarkskonventionen Ramsar. Området är ett av Finlands 96 internationellt viktiga IBA-områden.
Variationsrikedomen syns i den artrika floran och faunan, i vilka det ingår många sällsynta och hotade arter.
Kvalitet och betydelse
Borgå åmynning är till arealen den viktigaste miljön och även det värdefullaste delområdet med tanke på fågelskyddet. Andra naturtyper som är betydelsefulla för Nyland är typerna västlig taiga, örtrika näringsrika skogar, naturliga ädellövskogar, högmossar, betesmarker och olika gräsmarker eller ängar. Naturskogarna i Stensböle och den naturliga ädellövskogen vid Ekudden är speciellt viktiga för de hotade arterna.
Definition av skyddsmål:
Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer (naturskogar, myrar)
- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder (vårdbiotoper, ädellövskogar)
- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller livskraften hos en artpopulation förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder (vårdbiotoper, fågelhabitat)
Övrigt om områdets skydsstatus
Natura-områdets värden tryggas på olika sätt i områdets olika delar. Områdena kan skyddas med stöd av naturvårdslagen, byggnadslagen, vattenlagen och marktäktslagen (se detaljerade uppgifter om skyddet per delområde).
Stormossen
Högmossen ingår i basprogrammet för myrskydd (areal cirka 80 ha). Den södra halvan av mossen har fredats som privat naturskyddsområde. Den norra delen av området som ingår i programmet för myrskydd har ännu inte fredats. Området fredas med stöd av naturvårdslagen.
Stensböle
130 ha skog i de östra delarna av Stensböle gårds marker ingår i skyddsprogrammet för gamla skogar på privat mark. Området har ännu inte fredats i sin helhet.
Lunden på Ekudden (cirka 17 ha), som tillhör Stensböle gård och som ingår i lundskyddsprogrammet, har däremot fredats som privat skyddsområde. Fyra andra områden av gårdens marker har fredats som privata skyddsområden: Uddas och Kotternäs med ängar (Stensböle I, areal 65 ha), ängsmarkerna, skogen och vassen mellan Stensböle l och själva gården samt en stor del av Stensbölefjärden (Stensböle, 271 ha, varav 224 ha vatten), skogen och ängsmarkerna mellan vägen till Borgå och Stensbölefjärden (23 ha) samt en del av skogarna som är belägna öster om vägen (138 ha).
l Natura-området ingår även ett område som ligger mellan ovan nämnda skyddade skog och ängsmarker och avgränsningen för skyddsprogrammet för gamla skogar i den södra delen av Stensböle. Områdets areal är cirka 70 ha och det ingår inte i något skyddsprogram.
De områden i Stensböle som ingår i Natura-området men som ännu inte har fredats, skyddas med stöd av naturvårdslagen.
Borgå åmynning
Nästan hela det avgränsade vattenområdet samt vassruggarna i Bjurböleviken och Ruskis ingår i det riksomfattande programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar (i programmet går de under namnet Stadsfjärden–Stensbölefjärden). Av hela detta område har Ruskis (235 ha) inklusive vattnen kring Svinö samt det ovan nämnda vattenområdet som tillhör Stensböle gård fredats som privat skyddsområde. Även den södra delen av Svinö (15 ha) har fredats som privat naturskyddsområde. De områden som ingår i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar men som ännu inte fredats, skyddas med stöd av vattenlagen och/eller naturvårdslagen.
Ett vattenområde och en vassrugg väster om det område som ingår i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar samt spetsen av Killingö (sammanlagt cirka 85 ha) tas med i Natura-området. Vattnen skyddas med stöd av vattenlagen. Spetsen av Killingö skyddas med stöd av marktäktslagen.
Borgbacken och Maren
Borgbacken (20 ha) invid Borgå å ingår i programmet för skydd av åsar. Området ligger inom detaljplaneområdet och skyddas med stöd av byggnadslagen. I området finns även objekt som fredats med stöd av lagen om fornminnen.
Den frodiga viken Maren skyddas med stöd av vattenlagen.
Ramsarkonventionen och nätverket av skyddsområden vid Östersjökusten
Ruskis har redan tidigare anmälts till förteckningen över internationellt betydelsefulla våtmarker, den så kallade Ramsarkonventionen. Hela området föreslås nu bli ett Ramsarobjekt. Området föreslås dessutom införlivas i HELCOMs (Helsingfors-kommissionen för skyddet av Östersjön) nätverk av skyddsområden i Östersjöns kust- och havsområden och bli ett BSPA-område (Baltic Sea Protection Areas). Det föranleder inga andra rättsverkningar utöver de som redan föranleds av att ingå i Natura 2000-nätverket.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 1130 | estuarier | 710 |
| 3260 | vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor | 0.12 |
| 6270 | artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ | 1.19 |
| 6430 | högörtsängar | 3.3 |
| 7110 | aktiva högmossar | 75.97 |
| 7140 | Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn | 74 |
| 7160 | mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ | 0.01 |
| 8220 | klippvegetation på silikatrika bergsluttningar | 4.63 |
| 9010 | västlig taiga | 83.13 |
| 9020 | boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora | 3.27 |
| 9050 | Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ | 74.12 |
| 9060 | barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar | 15 |
| 9070 | trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ | 20.02 |
| 9080 | lövsumpskogar av fennoskandisk typ | 1.89 |
| 91D0 | skogbevuxen myr | 59.39 |
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| A099 | lärkfalk | Falco subbuteo |
| A123 | rörhöna | Gallinula chloropus |
| A217 | sparvuggla | Glaucidium passerinum |
| A038 | sångsvan | Cygnus cygnus |
| A127 | trana | Grus grus |
| A338 | törnskata | Lanius collurio |
| A122 | kornknarr | Crex crex |
| A860 | myrsnäppa | Calidris falcinellus |
| A608 | citronärla | Motacilla citreola |
| A260 | gulärla | Motacilla flava |
| A152 | dvärgbeckasin | Lymnocryptes minimus |
| A767 | salskrake | Mergellus albellus |
| A862 | dvärgmås | Hydrocoloeus minutus |
| A179 | skrattmås | Larus ridibundus |
| A320 | mindre flugsnappare | Ficedula parva |
| A312 | lundsångare | Phylloscopus trochiloides |
| A193 | fisktärna | Sterna hirundo |
| A894 | skräntärna | Hydroprogne caspia |
| A161 | svartsnäppa | Tringa erythropus |
| A162 | rödbena | Tringa totanus |
| A861 | brushane | Calidris pugnax |
| A119 | småfläckig sumphöna | Porzana porzana |
| A166 | grönbena | Tringa glareola |
| A234 | gråspett | Picus canus |
| A108 | tjäder | Tetrao urogallus |
| A220 | slaguggla | Strix uralensis |
| A007 | svarthakedopping | Podiceps auritus |
| A307 | höksångare | Sylvia nisoria |
| A072 | bivråk | Pernis apivorus |
| A223 | pärluggla | Aegolius funereus |
| 1042 | citronfläckad kärrtrollslända | Leucorrhinia pectoralis |
| 1966 | ävjepilört | Persicaria foliosa |
| A054 | stjärtand | Anas acuta |
| A889 | snatterand | Mareca strepera |
| A298 | trastsångare | Acrocephalus arundinaceus |
| A028 | gråhäger | Ardea cinerea |
| A857 | skedand | Spatula clypeata |
| 1910 | flygekorre | Pteromys volans |
| 1355 | utter | Lutra lutra |
| A856 | årta | Spatula querquedula |
| A061 | vigg | Aythya fuligula |
| A145 | småsnäppa | Calidris minuta |
| A146 | mosnäppa | Calidris temminckii |
| A021 | rördrom | Botaurus stellaris |
| A045 | vitkindad gås | Branta leucopsis |
| A104 | järpe | Bonasa bonasia |
| A062 | bergand | Aythya marila |
| A059 | brunand | Aythya ferina |
| A081 | brun kärrhök | Circus aeruginosus |
| A236 | spillkråka | Dryocopus martius |
Dessutom finns det 1 hotade art i området.