Biskopsö glosjöar
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
I berggrunden på Biskopsö finns flera bergarter, den dominerande är diorit. Urbergskalk förekommer också på små områden. Den vanligaste jordarten är bottenmorän. På sina ställen finns även snäcklager. Livsmiljöerna vid glosjöarna är mycket varierande. På den vasstäckta Lillglons strand finns ultrabasiska bergarter, kalksten och snäckmark, som tillsammans bildar ett ovanligt växtunderlag. Södergloet ligger 0,4 m över havsytan. Sjön är av karg typ, men när vattnet står högt gör det bräckta vatten som strömmar till området det möjligt att brackvattensarter såsom havssäv förekommer i sjön. Storträsket är en humushaltig sjö som ligger 1,8 m över havsytan och är av karg fräkentyp. Det äldsta gloskedet representeras av Stormossträsket. Det ligger på 19,5 m höjd och har nästan försumpats helt. Växtligheten är karg. Norrgloet är en mesotrofisk, vassbevuxen och vidsträckt glosjö. Till växtligheten hör både sötvattens- och brackvattensarter. I sjöns östra del finns klibbalskärr och på norra stranden en frodig hagmark, där den utrotningshotade reviga blodroten växer. Annan representativ växtlighet på området utgörs av den utrotningshotade vildapeln, trolldruva, tvåblad, axveronika och den relativt ovanliga smånunneörten. På området förekommer även ovanliga svampar.
Kvalitet och betydelse
Den västra delen av Biskopsö med sina flador och glosjöar representerar på ett mångsidigt sätt landhöjningssuccessionen i den inre skärgården på Östersjöns brackvattenskust. Det lilla området har både skyddade havsvikar, en flada, glosjöar med olika näringsnivåer, en humushaltig sötvattenssjö samt Storträsket som håller på att växa igen, och är i denna successionsutvecklings ca 4000 år gamla slutskeden, det vill säga mossar och myrar. Landhöjningssuccessionens skeden i skogarna är av samma typ, även om de inte är lika representativa som vattendragens. Till de utrotningshotade arterna i området hör bl.a. revig blodrot och vildapel.
Tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer. Kvaliteten hos en naturtyps eller arts livsmiljö eller livskraften hos en artpopulation på en del av området förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder.
Övrigt om områdets skydsstatus
Objektet hör till största delen till skyddsprogrammet för stränder.
Hela området Södergloet skyddas genom naturvårdslagen.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 1150 | kustnära laguner | 45 |
| 3160 | naturliga dystrofa sjöar och småvatten | 20.5 |
| 3260 | vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor | 0.25 |
| 6270 | artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ | 0.5 |
| 7140 | Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn | 7 |
| 8210 | klippvegetation på kalkrika bergsluttningar | 0.01 |
| 8220 | klippvegetation på silikatrika bergsluttningar | 42 |
| 8230 | pionjärvegetation av Sedo-Scleranthion eller Sedo albi-Veronicion dillenii-typer på silikatbergytor | 0.3 |
| 9050 | Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ | 3 |
| 9080 | lövsumpskogar av fennoskandisk typ | 3 |
| 91D0 | skogbevuxen myr | 12 |