Hoppa till huvudinnehåll

Helmi-programmet

Miljöministeriet har inlett livsmiljöprogrammet Helmi, som ska stärka den biologiska mångfalden i Finland och trygga de livsviktiga ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller. Programmet bidrar samtidigt till att begränsa klimatförändringen och främja vår anpassning till förändringen.

I Helmi-programmet tar vi tag i den största direkta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt. Vi genomför verkningsfulla insatser för den biologiska mångfalden.

Programmet genomförs i brett samarbete

Helmi-programmet är jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets gemensamma program. Programmet genomförs i samarbete mellan båda ministeriernas förvaltningsområden, kommuner och organisationer. Åtgärder vidtas både inom och utanför skyddsområdena. Åtgärderna i programmet baserar sig på frivillighet bland markägarna.

Mer information

Programchef Maaret Väänänen, miljöministeriet, Naturmiljöavdelningen

tfn. 0295 250 370, fornamn.efternamn@gov.fi

Utgivare

Miljöministeriet

Verkställande av Helmi-programmet - Nyland

NTM-centralen i Nyland främjar verkställandet av Helmi-programmet inom sitt område. NTM-centralen i Nyland ansvarar också för genomförandet av den riksomfattande utlysningen av understöd inom ramen för Kommun- och Organisation-Helmi.
Bild
Pähkinäpensaslehto luonnonhoitokohteelta Porvoosta.
Mångsidig hassellund i Brödtorp, Raseborg. © Pihla Kivistö

Prioriteringar och objekt

Inom NTM-centralen i Nyland genomförs Helmi-livsmiljöprogrammet med aktiva skydds-, restaurerings- och naturvårdsåtgärder. De livsmiljöer som betonas i handlingsprogrammet är myrar, fågelvatten, våtmarker, vårdbiotoper, skogar, strandmiljöer och småvatten.

Inom alla Helmi-teman pågår kontinuerligt arbete för att genomföra vård, restaurering eller reparation av områden. Genomförandet av ett enskilt objekt kan kräva flera års förberedelsearbete. På motsvarande sätt behöver vissa objekt årliga vårdåtgärder.

Bild
Betesstängsel i Vähäjoki ådal i Askola
Betesstängsel i Vähäjoki ådal i Askola. © Esko Vuorinen

Skydd och restaurering av myrar

Det årliga målet för skyddet av myrmarker bedömts vara av nationell betydelse (förslag till komplettering av myrskyddet) inom NTM-centralens verksamhetsområde i Nyland och målet är 100 ha per år. Skyddet har redan främjats på flera värdefulla myrmarker, såsom Kultsuo i Lojo, Vargmossen i Sjundeå och Pehkusuo i Raseborg.

Inom verksamhetsområdet finns totalt 43 objekt enligt förslaget till komplettering av myrskyddet, med en sammanlagd yta på knappt 1 600 ha. Utöver dessa kan myrmarker som bedömts vara av regional eller artmässig betydelse skyddas. För restaureringen av myrar i Nyland ansvarar huvudsakligen Forststyrelsen. 

Bild
Myrskydd är en viktig del av Helmi-livsmiljöprogrammet.
Myrskydd är en viktig del av Helmi-livsmiljöprogrammet. © Maria Saarnilehti

Restaurering av fågelvatten och våtmarker

Restaurerings- och vårdåtgärder för fågelvatten pågår på sju Natura 2000-områden. Dessutom genomförs artinventeringar på två Natura-områden som stöd för planeringen. Huvudfokus för restaureringarna ligger på röjning av strandängar, fiskevård i insjöar, fångst av främmande rovdjur och anläggning av häckningsholmar. Även muddringar och höjningar av vattennivåer planeras.

Försämrade livsmiljöer för hotade vatten- och våtmarksfåglar restaureras i Nummi-Pusula fågelvatten i Lojo, Vanjärvi i Vichtis, Gammelstadsviken i Helsingfors, i Borgå i området vid Borgå ås mynning-Stensbölefjärden, Kanteleenjärvi i Pukkila samt i Gammelbyviken och Teutjärvi i Lovisa.

Bild
Vårdfiske i Kanteleenjärvi, Pukkila. Syftet med vårdfisket är att förbättra sjöns tillstånd genom att minska bestånden av karpfiskar. Förutom Kanteleenjärvi har vårdfiske utförts i Teutjärvi i Lovisa och Vanjärvi i Vichtis.
Vårdfiske i Kanteleenjärvi, Pukkila. Syftet med vårdfisket är att förbättra sjöns tillstånd genom att minska bestånden av karpfiskar. Förutom Kanteleenjärvi har vårdfiske utförts i Teutjärvi i Lovisa och Vanjärvi i Vichtis. © William Velmala

Restaurering och vård av traditionella biotoper

NTM-centralen har under de senaste åren aktivt inventerat värdefulla vårdbiotoper, av vilka det finns över 600 objekt i Nyland, med en yta på över 4 140 hektar. Arbetet fortsätter med restaurering och vård av dessa. Markägare till restaureringsobjekt kontaktas direkt och erbjuds möjlighet att få stöd för restaurering av vårdbiotoper. Stödet kan vara material eller tjänster, till exempel stängsling av betesmark, som betalas av NTM-centralen. Restaurerings- och vårdåtgärder kan också utföras på icke-inventerade objekt, om de bedöms vara restaureringsbara.

Restaurering av traditionella biotoper utförs i hela Nyland. Objekt är bland annat strandbeten, hagmarker och ängar. Åtgärderna inkluderar slåtter av vass eller gräsbevuxna områden, gallring av träd på igenvuxna områden och röjning av sly samt stängsling av områden för bete. Ibland är det nödvändigt att bekämpa invasiva arter som hotar vårdbiotoperna.

Bild
Högländsk boskap på strandbete i Stor-Ramsjö, Ingå.
Högländsk boskap på strandbete i Stor-Ramsjö, Ingå. © Esko Vuorinen

Skötsel av skogsmiljöer

Inom temat skötsel av skogsmiljöer vårdas olika trädbestånd med högt värde. I Nyland strävar man med skötselåtgärder efter att återställa skogens naturliga egenskaper och påskynda utvecklingen mot ett naturtillstånd eller fokusera på att vårda en värdefull art eller naturtyp. Skötselobjekten är typiskt små områden med specifika arter eller naturtyper.

Naturvårdsåtgärderna för skogsmiljöer fokuserar på ädellövskogar och hassellundar, samt förekomster av hotade arter. Typiska skötselåtgärder är borttagning av skuggande granar och röjning av undervegetation. Målet med skötselåtgärderna är att uppnå en flerskiktad och naturenlig slutresultat. På skötselobjekt med värdefulla arter fokuserar man på att förbättra de specifika egenskaperna hos artens livsmiljö. Åtgärderna kan då riktas mot trädbeståndet, borttagning av invasiva arter, begränsning av hämmande vegetation eller behandling av markytan.

Bild
Stor ek.
Ekskogar är hotade livsmiljöer och gynnas av naturvårdsåtgärder. © Pihla Kivistö

Restaurering av småvatten och strandmiljöer

Av landskapets strömvatten har tre avrinningsområden med särskilt värdefull småvattennatur prioriterats: Kullaanjärvi vattendrag, källflödena i Noux-området (vattendrag i Mankinjoki, Esbo å och Vanda å), samt Sibbo å vattendrag. Restaureringar främjas även i andra vattendrag i mån av möjlighet.

Gällande vattenkällor har fokusområdet lyfts fram som randbildningarna av den första och andra Salpausselkä, där det finns många värdefulla källpåverkade naturtyper. Nylands NTM-central kartlägger för närvarande områdets källobjekt och deras restaureringsbehov genom konsultarbete. Behovet och möjligheterna för restaurering, reparation och vård av flador, glon och sandstränder vid kusten bedöms från fall till fall.

Inom Helmi-programmet har strömvattenobjekt restaurerats i flera vattendrag under de senaste åren. Restaureringen av huvudströmområdena i Esbo å (2021–2022), som genomfördes i samarbete med Esbo stad, utgör en större sammanhängande helhet. Livsmiljörestaureringar och borttagning av vandringshinder har också genomförts i till exempel Karis å, Ingarskil å och Sjundeå å vattendrag. Naturliga sandstränder vid Östersjön har restaurerats på flera platser i Hangö udd-området. Vid restaureringarna har man tagit bort trådalger som samlats på stranden och den invasiva arten vresros.

Bild
Småvattenområde.
Småvattenområde i Raseborg. © Pihla Kivistö

Genom att avlägsna konkurrerande vegetation förbättras levnadsförhållandena för i synnerhet många krävande växt- och insektarter.

Inom skogstemat har man vårdat förekomster av johannesnyckel och purpurknipprot genom att bekämpa sly och frilägga markytan. Avsikten är att även förekomster av andra arter som kräver särskilt skydd eller som är hotade ska omfattas av vården på skogsobjekt.

Temat vårdbiotoper omfattar även nya livsmiljöer, såsom väg- och järnvägsområden. På dessa platser har livsmiljöerna för hotade arter förbättrats genom borttagning av invasiva arter och sly, samt genom att säkerställa soliga förhållanden. Exempel på arter under skötsel är trumgräshoppa, bergcikada, kärrknipprot, skogsklocka och sandnejlika.

Situationen för många hotade arter och arter på tillbakagång förbättras med hjälp av bete på och skötsel av stränderna. Genom strandbete och avlägsnande av vresros och trådalgsvallar har man tryggat existensen för till exempel den hotade sodaörten och det hotade sandröret.

Bild
Bergcikada (Cicadetta montana).
Bergcikada (Cicadetta montana) lever på soliga, torra ängar och vägkanter. Förslutningen av öppna områden, särskilt spridningen av blomsterlupin, hotar bergcikadans livsmiljöer. © Esko Vuorinen

Samarbete

I verkställandet av livsmiljöprogrammet Helmi spelar samarbetet med andra myndigheter och aktörer en viktig roll. Inom området för NTM-centralen i Nyland har man tillsatt en Helmi-samarbetsgrupp med bred bas, som har i uppgift att främja genomförandet av Helmi-programmet bl.a. genom att förbättra informationsgången, aktivera aktörerna samt inrikta restaurerings- och skötselarbetet så effektivt som möjligt.

Samarbetsgruppen har också i uppgift att planera och föreslå inrättandet av Helmi-områden, där man genomför åtgärder som förbättrar naturens tillstånd i ett omfattande samarbete och där restaurerings- och skötselåtgärderna inriktas på omfattande helheter.

I Nyland har också en egen samarbetsgrupp inrättats för att stödja skötseln och iståndsättningen av vårdbiotoper. Den består av bland annat företrädare för jordbruksmyndigheter, producentorganisationer och jordbruksrådgivare. Samarbetsgruppens uppgift är att förbättra informationsförmedlingen mellan olika aktörer och att se till att i synnerhet jordbrukarna får information.

Regelbundet samarbete bedrivs i olika sammanhang med ett brett spektrum av aktörer i området, såsom mark- och vattenägare, Forststyrelsen, Skogscentralen, regionala skogsvårdsföreningar, centralorganisationer för jord- och skogsbrukare, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, regionala fiskerimyndigheter, regionala vattenvårdsföreningar, fiskeområden, naturskydds- och fågelföreningar, jaktföreningar samt kommuner och städer i Nyland. I Nyland pågår även projekt som genomförs av andra aktörer med finansiering från Kommun- och Förenings-Helmi, och samarbete bedrivs med dessa genom att till exempel erbjuda expertstöd.

Bild
Fågelhäckningsflotte byggd i samarbete.
Fågelhäckningsflotte byggd i samarbete på Tusby träsk. © William Velmala

Syftet med Helmi-kluster är att rikta Helmi-programmets åtgärder till sammanhängande helheter som stöder varandra och att aktivera aktörer särskilt i dessa områden. Detta syftar till att möjliggöra ekologisk och ekonomisk effektivitet i att bevara den biologiska mångfalden. Fyra Helmi-kluster har identifierats i Nyland.

Hangö udds pärlband

Det identifierade Helmi-klustret i Hangö udd omfattar livsmiljöer för naturtyper och arter som är viktiga för den biologiska mångfalden på Hangö udds landområden, samt de omgivande havsområdena och öarna.

Forsby ådal

Helmi-klustret i Forsby ådal sträcker sig från Pyhäjärvi till Pernåviken och är en mångsidig helhet av vattenlandskap, strömvatten med forsar, fågelvatten och vårdbiotoper.

Strömvattenpärlor i mellersta Nyland

Helmi-klustret i Strömvattenpärlor i mellersta Nyland omfattar småvatten och stränder i Sibbo storskog samt livsmiljöer inom HELMI-programmet längs åarna Kervo å, Ohkola å och Sibbo å och deras närmiljö.

Västra Nylands mångfaldsnätverk LUMO-Helmet

Helmi-klustret LUMO-Helmet i Västra Nyland, som sträcker sig från Karis till Vichtis, är ett område med mångsidiga naturtyper där det finns sällsynta representativa naturtyper och värdefulla arter.

Bild
Vårdområde för fågelvatten.
Vårdområde för fågelvatten i Gammelbyviken, Lovisa. © William Velmala

Helmi-resurser

Vid NTM-centralen i Nyland arbetar en temaansvarig inom varje Helmi-tema. Dessutom ansvarar NTM-centralen i Nyland centraliserat för genomförandet av den riksomfattande utlysningen av understöd inom ramen för Kommun- och Organisation-Helmi. Vid behov arbetar också en grupp deltidsanställda och visstidsanställda i Helmi-programmet bl.a. med inventeringar.

Inventeringar, utredningar, planering och praktiska åtgärder i anslutning till främjandet av Helmi-programmet genomförs delvis också som köpta tjänster.

Kontaktuppgifter

Mer information om de olika temana i livsmiljöprogrammet Helmi och hur de genomförs inom området för NTM-centralen i Nyland får du av följande personer:

  • Myrskydd och restaurering: Maria Saarnilehti, maria.saarnilehti@ely-keskus.fi
  • Fågelvatten: Mikko Koho, mikko.koho@ely-keskus.fi
  • Skogliga livsmiljöer: Teemu Virtanen, teemu.s.virtanen@ely-keskus.f
  • Vårdbiotoper: Esko Vuorinen, esko.vuorinen@ely-keskus.fi
  • Småvatten och strandmiljöer: Aki Janatuinen, aki.janatuinen@ely-keskus.fi

Mer information om den riksomfattande utlysningen av understöd inom Kommun- och Organisation-Helmi får du av följande personer:

Mer information om verksamheten i Nylands regionala Helmi-samarbetsgrupp och Helmi-områden:

  • Paula Salomäki, paula.salomaki@ely-keskus.fi

Se även

Utgivare

NTM-centralen i Nyland